1515

Näringslivsprofilen Peter Enström släpper bok om fåglar

Peter Enström, ordförande i investmentbanken Stockholm Corporate Finance, har skrivit och fotat ”Fåglar i Stockholms skärgård – en fågelbok för nybörjare”, som i dagarna ges ut på Ekerlids Förlag. 

Peter Enström, ordförande i investmentbanken Stockholm Corporate Finance och nu även författare.
Peter Enström, ordförande i investmentbanken Stockholm Corporate Finance och nu även författare.

Du grundade it-bolaget Turnit som blev en snabbväxare vid millennieskiftet, har varit vd i en rad börsbolag och bland annat suttit i Nordeas centralstyrelse. Mindre känt är kanske ditt fågelintresse, är du nervös hur boken ska tas emot?

”Nej faktiskt inte. Jag har gjort den med utgångspunkt att den ska väcka intresse och hjälpa läsaren in i den här världen. Om andra ornitologer skulle ha synpunkter kommer jag nog överleva det.”

Det är ingen fälthandbok, hur har du tänkt?
”Fågelskådning har gett mig själv oerhörd glädje, att få andra att känna samma bultande känsla är kanske en önskedröm. Flera av mina vänner brukar fråga mig när de vill ha hjälp med vad de sett. För fem år sedan bestämde jag mig för att ge ut en bok om fåglar i Stockholms skärgård. Det är inget jag ångrat, men har inneburit mycket mer jobb än jag hade föreställt mig. Det har blivit närmare 11 000 bilder netto, 270 finns med i boken. När man sedan har kommit hem och satt sig ner med boken för att hitta den fågel man tidigare såg finns tydliga bilder och korta lättlästa texter.”

Det är en väldig tillfredsställelse att se en brun kärrhök fladdra över en vassrugge.”

Hur började du själv?
”I slutet av 1950-talet följde jag med en klasskompis och hans pappa ut en gång och fastnade direkt. Senare tog jag licens och har ringmärkt några tusen fåglar. Dessutom är jag nog en av få som tjänat pengar på fågelintresset eftersom vi bland annat importerade fångstnät från Japan i mina föräldrars företag AB Curt Enström, som jag tog till börsen 1983. Vi sålde bland annat till ringmärkningsstationerna i Ottenby och Falsterbo. Under mer än 60 år har skådning och golf varit min huvudsakliga fritidssysselsättning. Numera har jag alltid med mig kikare eller kamera även när jag går ut på banan.”

Hur många arter har du sett?
”Jag har inte tagit mig över 300 i Sverige, men drivs inte av mängden observerade arter. Det räcker att få uppleva dem i naturen. Det är en väldig tillfredsställelse att se en brun kärrhök fladdra över en vassrugge.”

Vad behöver en nybörjare för utrustning?
”En bra kikare är primär. Den kan kosta en del, men det är verkligen viktigt att ha en ljusstark kikare med skärpa i hela synfältet. Nästa steg är att skaffa sig en tubkikare. De går att få tag på hyfsat billigt begagnat med förstoringar på 20, 25, eller 30 gånger. En anteckningsbok är också bra för att skriva ned ett par tre artkaraktärer för att kunna artbestämma den senare, det är annars lätt att glömma.”

Har du någon favoritfågel?
”Nej, faktiskt inte. Klart att havsörnar är mäktigt att kunna följa i skärgården, men nötväckan är också en intressant och lattjo fågel.”


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?