Annons

Näringslivet reagerar med upprördhet på vinstutredning

Skolor, vård- och omsorgsföretag ska bort från börsen enligt Ilmar Reepalu, vars utredning möts av ett avgrundsvrål från näringslivet.

”Närmast sovjetiskt”, säger Academedias storägare Rune Andersson.

Rune Andersson.
Rune Andersson.Bild:Claes-Göran Flinck

Efter månader av spekulationer valde utredaren Ilmar Reepalu på tisdagen att lägga ut korten om välfärdsvinsterna. Den nästan 900 sidor tjocka utredningen sätter vinsttaket till 7 procent av det operativa kapitalet plus statslåneräntan. Syftet är glasklart: övervinsterna ska bort.

Börsreaktionen under dagen var måttliga men på två månaders sikt, sedan uppgifter om ett vinsttak läckte, har välfärdsbolagen sjunkit betydligt mer än börsens breda index OMXSPI och enligt Ilmar Reepalu riktar förslaget ”sin udd mot riskkapitalbedrivna koncerner.”

Enligt Ilmar Reepalu hör varken börsbolag eller riskkapitalbolag hemma i den svenska välfärdssektorn.

Men de stora börsbolag som trots allt finns i den här sektorn, kommer de att försvinna nu?
”Ja, det tror jag att de kommer att göra. De finns ju här just för att riskkapitalbolag söker sig dit där man får maximal avkastning på sina pengar”, säger han.

Branschens storägare tror inte att förslaget kommer att passera riksdagen.

”Vi visste om Reepaluutredningen när vi köpte våra aktier. Vi tror inte att det här förslaget går igenom”, säger Tomas Billing, vd för Nordstjernan som är storägare i Attendo.

Det tror inte heller Kunskapsskolans grundare och huvudägare Peje Emilsson.

”Den här utredningen är ett haveri. Jag har oerhört svårt att se att den kan ligga till grund för något seriöst politiskt beslut.”

Även om det saknas en majoritet i riksdagen finns ett starkt folkligt stöd för att begränsa välfärdsvinsterna, och kritiken sträcker sig även in i näringslivet. Var tredje företagsledare vill begränsa välfärdsvinsterna, kunde Di nyligen rapportera.

”Jag förstår inte ens hur man kan ha ett vinsttak – om man får ett för högt resultat – ska man då retroaktivt höja lönerna? Jag betraktar det som ett av de mest okunniga förslag jag har sett någon gång”, säger skolkoncernen Academedias näst största ägare Rune Andersson som är övertygad om att förslaget hamnar i papperskorgen.

”Alla skolor som inte äger sina egna fastigheter får göra noll i vinst. Det är ganska ofattbart”, säger Rune Andersson och konstaterar att Academedia som har negativt rörelsekapital i praktiken skulle få ett vinstförbud.

Lösningen är att skuldsätta sig, konstaterar han.

”Det finns bara en grupp som kan klara sig och det är de som köper fastigheter till gigantiska belopp. Det är den stora bomben i det här”, säger han och kallar förslaget för ”närmast sovjetiskt.”

”Du kan bara tänka dig vad detta skulle driva upp priserna på skolfastigheter när alla skolföretag blev fastighetsbolag”, säger han vidare.

Enligt Ilmar Reepalu blir det omöjligt att bedriva ett bolag som Academedia som ett börsbolag?
”Academedia kan inte vara utanför börsen heller. Enligt utredningen ska man ta licensen från dem som redovisar mer än taket och taket är noll i det här sammanhanget”, säger Rune Andersson.

Thomas Hjelström, expert på företagsvärdering på Handelshögskolan i Stockholm och anlitad i utredningen, ser betydande risk för att välfärdsbolag köper fastigheter som de hyr för att få ta ut mer vinst.

För Rune Andersson har Academedia varit en gyllene affär. Trots den senaste tidens tillbakagång handlas aktien drygt 40 procent över teckningsnivån vilket ger en värdeökning på över 150 miljoner kronor på hans investering, enligt Di:s beräkningar. Omsorgsbolaget Attendos aktie har också klättrat sedan noteringen och sjätte största ägaren, dess vd Henrik Borelius, äger aktier värda drygt 500 Mkr, enligt Holdings.

Henrik Borelius kallar förslaget för ”en teknisk skrivbordsprodukt”. Men han tror inte att utredningen ens om den blev verklighet skulle jaga bort bolaget från börsen.

”Jag har fått intrycket av att de mindre företagen kommer att drabbas hårdast men retoriken är riktad mot de stora bolagen.”

Attendo skulle överleva vinsttaket, spår han.

”Attendo står starkt. Men det skulle inte byggas lika många äldreboenden och vi ser att äldreboomen är på väg och accelererar. Vi räknar med att det kommer att behövas 40.000 nya äldrelägenheter i Sverige de närmaste 15 åren.”

Om förslaget gick igenom skulle det försvåra fortsatt expansion, konstaterar Peje Emilsson.
Hur ser du på att synen att riskkapitalbolag och börsbolag inte hör hemma i sektorn?

”Vi behöver mycket mer investeringar i välfärdssektorn. Vi ska vara tacksamma för all den typen av kapital som kan investeras för att bygga en bättre välfärd i Sverige. Och där ingår riskkapitalbolag – det är mycket pensionspengar som investeras där.”

Suzanne Furborg, vd och grundare för Handen Assistans i Kinna, tycker förslaget är märkligt.

”Vinst är en morot för att göra ett bra jobb. Med tanke på valfriheten är det så att om man gör ett dåligt jobb så blir man bortvald”, säger hon.

Ett tak på den här nivån på 7 procent skulle enligt Thomas Hjelström få stora konsekvenser.

”Det finns en risk att många entreprenörer känner att det inte är värt det.”

Små bolag påverkas mest, påpekar han.

”De stora bolagen har större möjligheter och större muskler att göra förändringar. Därmed blir de mindre bolagen mer utsatta.”

Att reglera välfärden med tuffare kvalitetskrav beskrivs av Ilmar Reepalu som rättsosäkert. Men det förstår inte Henrik Borelius.

”Det känns som god dag yxskaft. Det finns många sätt att mäta kvalitet”, säger han.

Nordstjernans vd Tomas Billing anser att samma regler borde gälla för alla.

”Vi måste ha samma regler för kommunala, stiftelseägda och privata omsorgsverksamheter men det blir inte så med det här förslaget.”

Alliansen, som avvisar ett generellt vinsttak, vill se nationella kvalitetskrav och skärpta sanktioner.

”Det är väldigt bra om vi kan ta steget från att prata vinst till att tala kvalitet. Då tror jag att vi kan få bredare enighet. Det viktiga är att få ett kvalitetskrav i förhållande till resultat, så som hur mycket eleverna lär sig, i stället för i förhållande till input, så som antalet anställda”, säger Peje Emilsson.

Barbara Bergström som är grundare och vice ordförande i Engelska Skolan invänder mot Reepalus beskrivning att privata skolföretag samlar elever med den starkaste uppbackningen hemifrån.

”Huvuddelen av våra skolor ligger i mindre privilegierade områden, och vi har dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som snittet för skolor i Sverige”, säger Barbara Bergström som anser att förslaget är omöjligt att genomföra.


Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?