Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Näringslivet i Malmö har fått nog av våldet

Hot, stölder och skadegörelse präglar vardagen för flera företagare i Malmö. Lägg därtill skjutningar och sprängningar som spär på stadens trista rykte och påverkar lokala affärsverksamheter. Nu sätter näringslivet ner foten och kräver förändringar.

Foto:Johan Nilsson / TT

Tidigare i veckan samlades näringslivet, politiken och polisen i en seminariekväll på Nöjesteatern. Temat var bilden av otrygga Malmö och hur lokala företag påverkas av våldet i staden.

Bland de cirka 50 inbjudna deltagarna fanns kommunstyrelsens ordförande, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) och polismästare Stefan Sintéus. Men kvällens huvudpersoner på eventet, som arrangerades av intresseorganisationen Företagarna, var representanterna för Malmös näringsliv.

Bland de lokala företagen är den gängse uppfattningen att det är dags att ändra den negativa bilden av staden, som på olika sätt påverkar deras verksamheter.

Stadens rykte har även fått fotfäste utanför landets gränser. Bland annat i Nederländerna rapporterar tidningarna om ”det farliga Malmö”.

”Många holländare föreställer sig Sverige som väldigt trevligt och prydligt, och så läser de om en massa kriminella grejer i Malmö som vänder upp och ner på deras förutfattade bild”, säger Callette Terhaerdt Losic, ägare och vd för det Malmöbaserade bolaget Market Link Scandinavia som hjälper företag i Nederländerna att knyta affärskontakter med svenska aktörer.

Hon betonar att hennes egen verksamhet inte har rubbats. Hon har heller inte träffat nederländska företag som avstått från att göra affärer i Sverige på grund av uppmärksammade våldsbrott i Malmö. Däremot säger hon sig vara less på att behöva nyansera bilden av sin hemstad för utomsocknes.

”Det är helt klart en överdriven bild av situationen. Jag brukar säga att det inte är farligare i Malmö än vad det är i en del städer i Nederländerna”, säger Callette Terhaerdt Losic.

Är skjutningar och sprängningar ett lika stort problem där som i Malmö?
”Nja, kanske inte med lika stor frekvens. Det är så klart jättetråkigt att Malmö har drabbats av så många skjutningar. Sedan måste man komma ihåg att det i regel handlar om gängrelaterat våld och inget som utomstående råkar ut för. Det gör ju förvisso situationen inte bättre för de som skadas, men det innebär också att vi andra inte behöver vara oroliga när vi rör oss på stan”, säger Callette Terhaerdt Losic.

Hos Företagarna berättar medlemmar om att deras kunder uppåt i landet inte vågar skicka sin personal på jobbuppdrag till Malmö.

”Vid ett antal tillfällen har vi hört att det är svårt att få möten bokade i Malmö, vilket är helt galet”, säger Magnus Engelbäck, regionchef för Företagarna syd.

Förutom grövre våldsdåd pekar Magnus Engelbäck även på att mindre medialt uppmärksammade mängdbrott är ett stort problem. Här handlar det om återkommande hot, stölder och skadegörelse.

Enligt polismästare Stefan Sintéus har den typen av brott i Malmö emellertid minskat till en nivå som idag är den lägsta på 20 år. Men trots minskningen menar Företagarna att mängdbrotten fortfarande förpestar vardagen för många lokala näringsidkare, och att flera bolag och deras anställda känner otrygghet.

”Om vi bara kan samordna oss lite bättre - kommunen, polisen och företagare - så tror jag att vi kan bryta trenden. Vi vill visa att det finns en helt annan och mycket ljusare sida av Malmö”, säger Magnus Engelbäck.

Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Katrin Stjernfelt Jammeh (S) håller med om att bilden av Malmö riskerar att skada staden. Hon tycker också att berörda organisationer har samordnats bättre de senaste tio åren, vilket anses ha resulterat i mer konstruktivt arbete för att få bukt med stadens problem från grunden.

Katrin Stjernfelt Jammeh tror dock inte på en lösning som består av ett kluster med organisationer, som i egenskap av en enda spelare tar sig an olika ärenden. Istället vill hon att respektive intressegrupp själva tar fram en åtgärdsplan kring relevanta frågor där man tycker sig kunna göra nytta.

”Kommunen kan exempelvis inte lägga upp en hemsida med punkter som vi ska genomföra gemensamt, det måste vara bredare syn. Jag vill bolla tillbaka ärendet till företagare som bör fråga sig själva vilken nytta de kan göra, och när man sedan har en plan är vi öppna för en dialog om hur vi kan hjälpa till för att ta projektet vidare”, säger Katrin Stjernfelt Jammeh.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?