1515
Annons

När stoppas bensinbilen? Tung kamp i EU

Hur ska skogsbruket bidra till en bättre miljö? Och hur länge får nya bensin- och dieselbilar säljas? Tunga frågor ska upp när EU-ländernas klimatministrar möts i Luxemburg. Enligt miljöminister Annika Strandhäll lutar det åt en hel del kompromissande.

Miljöminister Annika Strandhäll räknar med en hel del kompromisser när EU-ländernas klimatministrar möts i Luxemburg
Miljöminister Annika Strandhäll räknar med en hel del kompromisser när EU-ländernas klimatministrar möts i Luxemburg

På tisdagens ministermöte är det tänkt att medlemsländerna ska enas om en rad tunga förslag som ingår i EU-kommissionens stora klimatpaket inför 2030.

Till då ska EU-länderna gemensamt ha minskat sina utsläpp med 55 procent jämfört med utsläppen år 1990. Det ska ske med hjälp av ett drygt tiotal förslag som kommissionen lade fram i sitt ”Fit for 55”-paket i fjol somras.

”Vi är i ett allvarligt läge, de globala utsläppen ökar”, säger miljöminister Annika Strandhäll (S) på tisdagsmorgonen inför förhandlingarna.

Sverige ska göra sin del, men det måste också andra länder göra. Därför vill hon försöka driva på sina ministerkollegor i EU att komma överens om tuffa mål.

Men förhandlingarna nu kommer att bli fråga om kompromisser, konstaterar hon.

”Alla typer av förhandlingar är ett givande och ett tagande, det måste man ha respekt för.”

Många, särskilt unga klimataktivister, tycker att politiker världen över inte tar klimatfrågorna på allvar, och att 1,5-procentsmålet från Parisavtalet ser ut att redan vara i fara.

”Klimatet är vår tids ödesfråga. Var och en måste bidra och göra sitt. Det vi gör nu i dag är ett steg i rätt riktning.”

Tyngst på tisdagen är frågan om hur handeln med utsläppsrätter (ETS) ska se ut framöver. Förslaget som ligger på bordet innehåller bland annat att de fria utsläppsrätterna ska vara utfasade till år 2035 – betydligt senare än vad EU-parlamentet vill.

”Vi har verkat för att fossilfria industrier ska ta del av den fria tilldelningen av utsläppsrätter, det är en viktig fråga för oss med våra gröna industrier.”

Andra tunga bitar, inte minst för svensk del, gäller utsläppen från allehanda mark- och skogsanvändning – förkortat som LULUCF på ”klimatspråk”. 

Ett ytterligare förslag handlar om när det ska krävas att alla nya personbilar och lätta skåpbilar ska ha nollutsläpp – det vill säga i princip inte längre kunna drivas av bensin eller diesel. EU-kommissionens förslag är att det ska ske år 2035. Sverige och flera andra trycker dock på för ett stopp redan från år 2030. Det lutar åt en kompromiss om 2035.

Det som EU-länderna kan enas om under tisdagen ska sedan jämkas ihop med EU-parlamentets linje innan de nya reglerna kan bli verklighet. Tuffa kompromissförhandlingar väntas under hösten och vintern.

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Regeringen vill slopa höjd bränsleskatt

Finansminister Mikael Damberg (S).
Finansminister Mikael Damberg (S).Foto:TT

Sverige går mot kärvare ekonomiska tider och då är det inte läge med höjda skatter, säger finansminister Mikael Damberg (S) till TV4 och föreslår därför att den inflationsstyrda höjningen av drivmedelsskatten ska stoppas tillfälligt.

”Det är inte rimligt med de höga bensin- och dieselpriserna att vi då automatiskt skulle få en skattehöjning vid årsskiftet, det tycker inte jag är rätt politik i det här skede”, säger Damberg till kanalen.

Regeringen har tidigare gått fram med förslaget om att pausa uppräkningen av reduktionsplikten för bensin och diesel för 2023.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera