1515

MP kräver uppgörelse om höghastighetståg efter C-besked

Centerpartiet öppnar nu för att hitta finansiering för den nya höghastighetsjärnvägen utanför ordinarie infrastrukturbudget. Det gläder Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott, som nu söker en överenskommelse över blockgränserna. Men samtidigt fortsätter Moderaterna att sätta sig på tvären i frågan.

Bild:TT

Nyligen föreslog Trafikverket i en utredning att de nya höghastighetstågen ska gå i 250 kilometer i timmen i stället för 320, för att pengarna i den ordinarie budgeten ska räcka till en snabbare utbyggnad.

Hittills har Socialdemokraterna undvikt att ta ställning till myndighetens slutsats, medan regeringskollegorna i Miljöpartiet varit betydligt mer högljudda i sin kritik.

Nu stämmer även Centerpartiets partiledare Annie Lööf in i kören. Hon vill bygga de nya höghastighetsjärnvägarna i ett svep och med högsta fart. 

”Är det inte väldigt typiskt? Är det inte en trist svensk halvmesyr att sänka farten och låta banorna vara klara någon gång på 2090-talet”, sa hon i samband med partiets stämma i Malmö på torsdagen.

Miljöpartiets ordförande i trafikutskottet, Karin Svensson Smith, ser positivt på Centerpartiets besked.

”Jag önskar Centerpartiet välkommen in i gänget. Vi har drivit frågan om höghastighetståg inför de tre senaste valen och nu ser jag verkligen fram emot att det kan bli verklighet”, säger hon till Di.

Men samtidigt står Moderaterna fast vid sitt motstånd mot höghastighetsbanan. Partiet har tidigare menat att hela projektet "riskerar att tränga ut andra nödvändiga investeringar" i Sverige.

”Moderaterna har hela tiden förklarat varför man inte ska bygga i nya stambanan, utan lappa och laga i det som redan finns. Men vi som åker tåg inser det omöjliga i att med plåster fixa så att tågtrafiken kommer i tid”, säger Karin Svensson Smith (MP).

Hon pekar på att Centerpartiet kommer ha svårt att övertyga sina allianskollegor om att göra planerna om en snabb utbyggnad av höghastighetsjärnvägen till verklighet.

”Moderaterna vill hellre fokusera på att bygga motorvägar. Partiet lyssnar inte på sina lokala företrädare, som har börjat förstå att det inte går att locka till sig privata investeringar eller fastighetsutvecklare till kommunerna utan ett fungerande tågnät”, säger Karin Svensson Smith.

Men Annie Lööf är av en annan åsikt och understryker att Centerpartiet och Moderaterna kommer att kunna enas i frågan.

”Vi kanske till och med går in i en alliansförhandling med regeringen för det här måste ju ha brett stöd för att vi ska kunna investera i nya, snabba tåg”, sade Annie Lööf till TT.

De allra flesta bedömare och politiker tycks samtidigt vara överens om att den ordinarie infrastrukturbudgeten inte kommer att räcka till för projektet. Utbyggnaden av hela höghastighetsjärnvägen har beräknats kosta omkring 230 miljarder kronor.

Sedan tidigare har Miljöpartiet öppnat för att hitta en alternativ finansiering genom att till exempel ansöka om medel från EU, använda de statliga pensionsfonderna eller inrätta gröna obligationer. 

Medel skulle också kunna tillföras genom att införa en värdeåterföringsavgift för de aktörer som exploaterar ytorna i närheten av den nya järnvägen, enligt Karin Svensson Smith (MP).

”Vi är inte bundna av det ena eller det andra. Vi vill få till en konstruktiv majoritet, precis som man gjorde när man byggde Öresundsbron eller Botniabanan”, säger hon.

Men för att kunna finansiera höghastighetsjärnvägen utanför ordinarie budget krävs ett majoritetsbeslut i riksdagen. På torsdagen öppnade Annie Lööf och Centerpartiet för att ställa sig bakom en sådan lösning. Målet är att skapa jobb och miljönytta, som hon beskrev det.

”Då behöver man titta på andra kreativa finansieringsmetoder”, sade Annie Lööf (C).

Annie Lööf påminde samtidigt om att finansieringsförslag från Sverigeförhandlingen – där såväl kommuner, landsting som privata investerare samlas under ett och samma tak senare i höst – kan öppna ännu fler dörrar.


Innehåll från ToyotaAnnons

Från Prius – till framtiden

Från världens första och mest sålda hybridbil, till Mirai – en vätgasdriven bränslecellsbil som tankas på 4-5 minuter och har upp till 65 mil i utsläppsfri räckvidd.

Toyota fortsätter att lansera innovativa bilar som bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Upp till 65 mil i räckvidd med bara vattenånga som utsläpp – lär dig allt om nya Mirai 

Det har snart gått 25 år sedan Toyota Prius rullade ut på världens bilvägar.

Då hade flera biltillverkare under årtionden försökt att få bensin och el att samverka som energikällor, dock utan någon större framgång.

Toyota lyckades i Prius nästintill halvera bränsle- och koldioxidutsläppet, detta med en prestanda som var i paritet med bensindrivna alternativ – och världens första massproducerade hybridbil var född. Med tiden kom den också att bli den största, så här långt har Prius sålts i fler än fyra miljoner exemplar.

Minimerade bränsleutsläpp

Toyota Prius hybridsystem var redan från starten 1997 försett med en rad innovativa lösningar i syfte att minimera bränsle- och koldioxidutsläppen. Från det intelligent utformade kontrollsystemet som anpassade kraften från bensinmotorn och elmotorn till körförhållandena, till bensinmotorns automatiska avstängning vid exempelvis rödljus.

Den största innovationen var dock bromssystemet som återvann rörelseenergi. Varje gång föraren tryckte på bromspedalen laddades batteriet vilket innebar en längre räckvidd och en unik körupplevelse. Nu blev det plötsligt möjligt att glida genom stan i låg fart med enbart eldrift, och när farten ökade adderade bensinmotorn den kraft som behövdes.

En ny generation med ytterligare förbättringar

2003 lanserades nästa generation Prius – och då med det nya hybridsystemet Hybrid Synergy Drive (HSD). Förbättringar på motor, växellåda och batteripaket, liksom en 50-procentig effektökning av elmotorn, innebar att Prius både blev snabbare och fick en utökad el-räckvidd.  

Men Prius var i det här läget mycket mer än bara en innovativ miljöbil. Den mycket starka karossen bidrog till att bilen fick 5 säkerhetsstjärnor av Euro NCAP. Prius utrustades dessutom med en rad tekniska finesser som exempelvis Intelligent Park Assist (IPA) som hjälpte föraren att fickparkera, Steering-assisted Vehicle Stability Control (S-VSC) som gav kontroll på både antisladdsystemet och servostyrningen samt en elektrisk luftkonditionering som fungerade även när motorn stängdes av.

Ett positivt rykte som spred sig

Under 2009 rullade tredje generationen Prius ut på vägarna och ryktet om modellens förträfflighet hade spridit sig. Redan första månaden beställdes bilen i 180 000 exemplar mot förväntade 10 000. Motorvolymen ökade till 1,8 liter och 90 procent av hybridsystemets delar byttes ut för att spara vikt och utrymme.

Tre år senare skrevs nästa kapitel i Prius historia då bilen gick att få som laddhybrid. För första gången kunde bilen laddas från en extern strömkälla och med ett större batteri blev det möjligt att köra upp till 25 kilometer på enbart el. 

Den senaste generationen av Prius lanserades 2016 och med en nyutvecklad förbränningsmotor blev bilen mer effektiv än någonsin. 2017 fick modellen också en uppdaterad laddhybridversion med en elektrisk räckvidd på cirka fem mil. 

Idag finns inte Toyota Prius kvar på den svenska marknaden. Istället har den gett plats åt Toyotas andra bränslesnåla och effektiva elhybrider: Yaris, C-HR, Corolla, Corolla Touring Sports, RAV4 och Camry och laddhybriden RAV4.

Premiär för vätgasdrivna Mirai

Vid sidan av hybridbilarna har Toyota lagt ned mycket forskning på vätgasdrivna bränslecellsbilar. 

Vi ser vätgas som ett effektivt bränsle för framtiden. Bränslecellsfordon (FCEV) är mycket effektiva, kan färdas långa distanser, kan tanka snabbt och släpper endast ut vatten. De har en enorm potential som miljövänliga fordon, konstaterar Yoshikazu Tanaka, Toyotakoncernens chefsingenjör. 

Som ett led i satsningen på vätgas lanseras nu den andra generationen av modellen Mirai (den första kom 2014). Med en djärvare design, utvecklad prestanda och längre räckvidd ska Mirai locka ny publik.

Bilen har en utsläppsfri räckvidd på upp till 65 mil och tankas på 4-5 minuter – siffror som tål att jämföras med andra utsläppsfria alternativ. 

I Sverige har Mirai lanserats i Stockholm via Toyota-koncernens bildelningstjänst KINTO Share. Den som vill kan nu hyra Mirai från en timme till hur länge som helst. 

Toyota förväntar sig att försäljningen av vätgasdrivna bilar på kort sikt kommer att tiofaldigas, detta i takt med att antalet tankstationer ökar och myndigheter introducerar nya bidrag och regler för en mer klimatsmart bilkörning.

Olika alternativ för olika behov

Toyota tror inte att en enda teknisk lösning räcker i framtiden. 

Det krävs istället parallella spår där elhybrider, laddhybrider, elbilar och bränslecellsbilar täcker olika behov. 

Fram till 2025 ska 40 nya eller uppdaterade elektrifierade fordon ha lanserats – det blir i så fall det största elektrifierade modellprogrammet på marknaden.

Satsningen är ett led i Toyotas manifest Beyond Zero som syftar till att bidra till ett bättre samhälle och en bättre värld. 

Miljövänliga tekniker måste användas av tillräckligt många för att få genomslag, och därför måste vi tänka nytt, konstaterar Toyotas koncernchef Akio Toyoda.

Se videoserien om framtidens mobilitet, bilbranschen och elektrifieringen 

 

 

Mer från Toyota

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toyota och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?