Annons

Motståndet växer mot storregioner

Planerna på nya storregioner möter hårt motstånd och nu mullrar det även i S-leden. Förslaget till ny länsindelning väcker starka känslor på många håll i landet.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S).
Civilminister Ardalan Shekarabi (S).Bild:TT

Det är ingen enkel uppgift som väntar civilminister Ardalan Shekarabi (S). Försöken att rita om den svenska kartan och ersätta dagens 21 län med sex nya storregioner möter motstånd runt om i landet.
 
Kritiken kommer inte bara från de politiska motståndarna, utan även i de egna S-leden finns många som är skeptiska till planerna.
 
En av dem är Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. Han konstaterar att många i kommunen har starka band till Sörmland och Stockholm.
 
Men enligt det förslag som ligger på bordet nu ska Östergötland slås ihop med Smålandslänen Kronoberg, Jönköping och Kalmar. Lars Stjernkvist är kritisk.
 
”Om man nu ska ha regioner så måste man utgå från hur människor faktiskt rör sig, det är en gammal god princip när man ritar kartor”, säger han.
 
Även Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, har invändningar. Han anser att den nya Svealandsregionen är för utspridd och har svårt att se den naturliga kopplingen till Dalarna och Gävleborg.
 
”De logiska banden finns inte där, vi är väldigt orienterade åt Stockholmshållet”, säger han.
 
Regeringen vill att tre nya regioner ska vara på plats redan 2019. Förutom Svealand handlar det om ett utbyggt Västra Götaland och ett nytt storlän i Norrland.
 
Men i de nordligaste länen är motståndet stort. I Jämtland och Norrbotten har över 40.000 namnunderskrifter samlats in med krav på en folkomröstning. Moderaterna har även inlett en namninsamling i Västerbotten.
 
”Motståndet växer hela tiden och debatten blir allt hetare”, säger Sven-Erik Österberg, landshövding i Norrbotten och tidigare S-minister.
 
Han tror inte att det går att tvinga fram en ny storregion i Norrland om inte invånarna själva är med på noterna. Han konstaterar även att det finns ett motstånd i riksdagen.
 
”När man gör en ny länsindelning som är den största sedan 1600-talet så är det önskvärt att det finns en hyggligt bred majoritet. Men det kan man inte se i dag”, säger Sven-Erik Österberg.
 
Även längre söderut förs en livlig debatt storregionerna, och då inte bara i Halland där motståndet är stort. I Kronoberg säger man nej till den föreslagna länsindelningen.
 
”Vi ser inte det folkliga stödet för att bilda en storregion”, säger Anna Fransson, regionstyrelsens ordförande.
 
Anna Fransson konstaterar att regionfrågan inte är någon ny fråga för Socialdemokraterna i Kronoberg. Tvärt om tycks det vara ett ämne som har dragits i långbänk.
 
”Första gången vi diskuterade det här i mitt partidistrikt var 1995”, säger hon.
 
Lars Stjernkvist skulle helst se att regionplanerna stoppades helt. Han anser liksom många andra kritiker att för mycket fokus ligger på sjukvården, och att tyngdpunkten i stället borde ligga på jobb, tillväxt och infrastruktur.
 
För den högspecialiserade vården krävs snarare samordning på nationell och internationell nivå än på regionnivå, anser han.
 
”Mycket talar för att storregionerna inte kommer att lösa sjukvårdens problem”, säger han.
 
Ytterligare en aspekt av regionfrågan handlar om politisk representation. Hans Ekström sitter konstitutionsutskottet och är S-riksdagsgruppens talesperson i frågan. Han påpekar att det skulle bli betydligt färre förtroendevalda med den nya länsindelningen.
 
”Man skulle ljuga om man inte sa att det finns ett problem i att kommuner blir utan företrädare i det regionala parlamentet”, säger han.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?