Annons

Motor City klarar krisen – men valet kan påverka sektorn radikalt

DETROIT, MICHIGAN. Pandemin har slagit hårt mot USA:s fordonsindustri. Men biltillverkarna i Detroit bedöms ändå ha klarat krisen bättre än väntat. 

Alla blickar riktas nu mot presidentvalet, som radikalt kan ändra förutsättningarna för hela sektorn.

VÄXLAR UPP. Fordåterförsäljaren LaFontaine i Michigan ser att kunderna kommer tillbaka efter att restriktionerna har lättat.
VÄXLAR UPP. Fordåterförsäljaren LaFontaine i Michigan ser att kunderna kommer tillbaka efter att restriktionerna har lättat.Foto:Agaton Strom

När Di besöker USA:s fordonshuvudstad i mitten av september är stadskärnan mer eller mindre öde. Spårvagnen står still och biltrafiken består till stor del av polisbilar. Neonskyltar med det hoppfulla budskapet ”Nothing stops Detroit” lyser upp några butiksfönster. 

Och kanske ligger det något i budskapet. 

För Detroit har tveklöst varit med om en hel del under åren. Nu har stadens tre giganter, Ford, General Motors och Chrysler, återigen drabbats hårt – just när såren efter finanskrisen och Detroits konkurs börjat läka. Det märks direkt bland underleverantörerna.

Men trots att industrin stod helt stilla under stora delar av våren finns jobben till stor del kvar. 

I augusti arbetade 118.500 personer inom fordonsindustrin i Michigan, enligt arbetsmarknadsdepartementet. Det är 15.200 färre än i augusti förra året. Men det är samtidigt 4.000 fler än i juni i år, vilket tyder på en stark återhämtning. 

”Bolagen är allvarligt påverkade, men det kunde ha varit mycket värre”, säger Michelle Krebs, Detroit-bo och senior fordonsanalytiker på Autotrader Group. 

Enligt henne har pandemin varit en värre kris än något den globala bilindustrin tidigare upplevt. Därför är hon förvånad över hur motståndskraftiga bolagen trots allt har varit. Michelle Krebs ser flera förklaringar.

”Bolagen var överlag bättre rustade för den här krisen jämfört med hur det såg ut 2008/09, deras finanser var i bättre skick. Dessutom kunde de direkt ta fram verktygen som de använde under finanskrisen”, säger hon, och tillägger att räddningspaketen också hjälpt återförsäljare och underleverantörer att behålla personal.

Enligt henne är det främst marknaden för företagsfordon som går på knäna. Hyrbilsbranschen har i princip helt stannat av samtidigt som myndigheter och företag dragit ned på fordonsinvesteringarna. 

Försäljningen till privatpersoner, däremot, återhämtar sig bättre. 

Autotraders prognos är att totalt 13,6 miljoner fordon kommer att säljas i USA i år, vilket ska jämföras med 17 miljoner förra året. Först 2025 väntas försäljningen vara tillbaka på ”normala” nivåer.

Men analytiker är överens om att det är extra svårt att göra prognoser just nu, med hänsyn till alla osäkra externa faktorer, som till exempel smittspridning och tillgång till vaccin.

En faktor som man däremot vet begränsar försäljningsutsikterna är biltillverkarnas tunna lager, på grund av störningar i produktionen.

”Även om alla fabriker är tillbaka i drift har de fortsatt väldigt hög personalfrånvaro. De påverkas också av problem i leveranskedjorna, särskilt från Mexiko och Kina”, säger Michelle Krebs.

Tillståndet inom fordonsindustrin har blivit en central fråga i årets valrörelse, eftersom Michigan tillhör de viktigaste vågmästarstaterna. Joe Biden lovade under ett kampanjtal nyligen att byta ut den statliga fordonsflottan till USA-tillverkade elbilar om han blir president. Han vill även sätta upp 500.000 nya laddstolpar samt subventionera klimatsmarta fordon.

Donald Trump, å sin sida, hävdade under ett kampanjtal i delstaten att han räddat Michigans fordonsindustri, ”medan den tidigare administrationen nästan dödat den”. Han syftade bland annat på sänkta skatter för företag och slopade miljöregleringar.

Michelle Krebs påpekar att presidenten har fel: det var Bush- respektive Obama-administrationerna som räddade bilindustrin. Hon menar också att Donald Trumps importtullar på stål och aluminium påverkat sektorn negativt.

”De har kostat pengar för bolagen som de överfört till konsumenterna. Fordonspriserna har gått upp på grund av tullarna”, säger hon. 

Presidentkandidaterna verkar ha radikalt olika visioner för fordonsindustrins framtid. Vilken politik tror du att biltillverkarna föredrar?
”Jag tror de vill att USA:s politiker satsar på elbilar, eftersom resten av världen gör det”, säger hon och fortsätter:

”Bolagen kommer fortsätta att satsa på elbilar, oavsett vem som vinner. De har ju inte ändrat sina planer under de senaste åren, trots presidentens agenda. De är globala bolag och de vet att världen går i den riktningen, även om USA ligger efter.” 

Enligt USA:s transportmyndighet såldes 325.800 laddbara el- eller hybridbilar i USA 2019. Det motsvarar endast 1,9 procent av den totala försäljningen. I Sverige var motsvarande andel 11 procent. 

Men vill amerikanerna verkligen ha elbilar? De köper väl mest pickup-bilar i dag?
”Det stämmer. Men det kommer ju snart eldrivna suvar och pickuper. Och jag tror att amerikanerna kommer köpa elbilar om de får en anledning att göra det, om priset går ned och infrastrukturen kommer på plats.”

Så du tror på en förändring?
”Ja, men det kommer att ta tid.”

 


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?