Mot alla odds – allsvenska klubbar på plus trots pandemin

2020 var ett fotbollsår präglat av motgångar, omställningar och publikrestriktioner. Samtidigt visar en färsk rapport om Allsvenskan att tolv av sexton klubbar visar ett positivt resultat trots coronapandemins framfart.

Tolv av sexton allsvenska klubbar visar ett positivt resultat, enligt en färsk rapport.
Tolv av sexton allsvenska klubbar visar ett positivt resultat, enligt en färsk rapport.Foto:Jessica Gow/TT

Förra årets rapport över fotbollsallsvenskans klubbar var en dyster sådan. Carlos Esterling och Mikael Bergsten, som är partners på EY, höjde då ett varnande finger och menade att klubbarna behövde göra drastiska förändringar för att undvika konkurs i samband med publikrestriktioner.

”Inför 2020 var allsvenskan hetare än någonsin och många klubbar hade matchat sin kostnadskostym efter det. Sedan precis innan säsongen skulle dra igång drogs mattan undan. Då såg det inte bra ut”, säger Carlos Esterling. 

EY:s årliga rapport ”Hur mår svensk elitfotboll?” visar att klubbarna tog pandemin på allvar och de avslutade därför året med förvånansvärt positiva resultat. Detta trots 21 procent minskad nettoomsättning och ett sammanlagt rörelseresultat på -233 Mkr. Totalt sett uppgår allsvenskans eget kapital till nästan 1 miljard kronor. 

”Resultatet har blivit bättre då kostnaderna minskade samtidigt som intäkterna. Totalt har kostnaderna sjunkit med 284 Mkr och tolv av sexton klubbar visar ett positivt resultat”, säger Mikael Bergsten.

Klubbarna har främst sparat in pengar på personalkostnader och det som kallas för övriga kostnader. Personalkostnader innefattar bland annat lönesänkningar, uppsägningar och permitteringar medan övriga kostnader handlar om exempelvis resor, arenor, hyror och evenemangskostnader. 

Carlos Esterling och Mikael Bergsten, partners på EY.
Carlos Esterling och Mikael Bergsten, partners på EY.Foto:Pressbild.

Klubbarnas snabba omställning har imponerat på revisorerna och deras samarbetsförmåga hyllas. 

”Man får verkligen betona att alla har slutit samman och hjälpt till. Det har varit enorma utmaningar att få till det här, men jag tror att det ligger i idrottens DNA att jobba som ett lag. De har anpassat sina kostnader på ett föredömligt sätt och allsvenskan presenterar ett bättre år än 2019”, säger Mikael Bergsten. 

Totalt finns det fyra betydande faktorer bakom årets siffror; statligt stöd från Riksidrottsförbundet, dedikerade sponsorer och supportrar–som bland annat har betalat för säsongskort de inte kunnat använda, nya centrala tv-avtal där Unibet och Discovery Networks Sweden (känt som Discovery+) ersatt Svenska spel och C More och slutligen klubbarnas eget enorma besparingsarbete. 

”Bara en eller två av dessa omställningar hade nog inte räckt. Då hade vi haft klubbar i konkurs. Alla fyra hörnstenarna har varit viktiga för klubbarnas överlevnad”, säger Carlos Esterling. 

Klubbarna har av naturliga anledningar påverkats olika mycket av pandemin. Till exempel tappade BK Häcken en stor del av sin årliga inkomst när den enorma årliga ungdomsturneringen Gothia cup ställdes in. 

Djurgårdens IF är den klubb som ur ett ekonomiskt perspektiv klarat pandemin bäst. Spelarförsäljningar, inte minst den av mittbacken Marcus Danielson till Kina, beskrivs som en anledning bakom klubbens ekonomiska framgång och totalt sett står spelarförsäljningar för cirka 280 Mkr i hela allsvenskan. Det är en total ökning med 25 Mkr sedan 2019. 

Under normala förutsättningar brukar klubbarna med bäst ekonomi också vara de klubbar som når upp till ligans topplaceringar – men årets rapport ger en annorlunda bild.

”Utifrån årets tabellplaceringar så verkar lag med stora publikintäkter och större omsättning generellt sett ha påverkats mer av publikavsaknaden. Kanske är det därför som vi inte ser samma typ av korrelation mellan en stark ekonomi och en bra tabellplacering i år som vanligt”, säger Carlos Esterling. 

På lördag är det avspark för årets allsvenska och revisorerna är hoppfullt vaksamma inför 2021 ekonomiska förutsättningar. 

”Med ett års erfarenhet och bättre koll på sina utgifter är förutsättningarna betydligt positivare nu jämfört med förra året. Sen kan man ju fundera kring ytterligare statligt stöd och hur länge fans orkar skänka säsongskort”, säger Mikael Bergsten. 

Carlos Esterling resonerar kring mer långsiktiga effekter. 

”Publikrestriktionerna skulle kunna bidra till att klubbarna i det långa loppet förlorar pengar då de som nyligen börjat gå på fotbollsmatcher kanske hinner tappa intresset”, säger han. 

Källa: Rapporten är baserad på varje enskild fotbollsklubbs årsredovisning. 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?