1515

Mörka moln över kärnteknikavtalet med Iran

USA har börjat mullra allt högre över att Iran inte följer villkoren i kärnenergiavtalet från 2015 – och i nästa månad finns en kontrollstation inlagd i kongressen.

Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, varnar nu USA för "felsteg" när det gäller avtalet.

Khamenei säger att USA agerar "totalt orättvist" och ägnar sig åt "mobbning" när det gäller avtalet, som slöts mellan Teheran och världens stormakter 2015. Han varnar USA för att "felsteg" kommer att leda till starka reaktioner från Iran, som han säger står bergfast vid sina positioner.

"Amerikanerna bör veta att det iranska folket kommer att stå fast i sina hedervärda ställningstaganden, och i viktiga frågor som rör nationella intressen kommer det inte bli några reträtter av den islamiska republiken (Iran)."

Avtalet innebär i stort sett slopade sanktioner mot Teheran i utbyte mot insyn i Irans kärntekniska program.

När USA:s president Donald Trump godkände nya sanktioner mot Iran i början av augusti meddelade Teheran att man såg det som ett brott mot avtalet. Sanktionerna motiverades med Irans robotprogram och brott mot mänskliga rättigheter.

Trump har tidigare uttalat sig skeptiskt om avtalets fortlevnad. I oktober ska presidenten, enligt avtalets regelverk, redogöra för kongressen om Iran följer avtalet eller inte. Detta sker regelbundet, med 90 dagars intervall.

Och nu har det börjat mullra allt högre från Vita huset, när Trump härom dagen sade att han inte anser att iranierna följer villkoren.

"Jag anser att de inte lever upp till andan i överenskommelsen", sade han.

Och i början av september morrade också USA:s FN-ambassadör Nikki Haley. Om Trump skulle förklara för kongressen att Iran inte följer avtalet skulle han ha en god grund att stå på, sade hon.

Möjligtvis oroväckande för Teheran är att Haley också sade sig befara att Iran kan bli ett nytt Nordkorea.

Haley anser att avtalet, som skrevs på under president Barack Obama 2015, "designats till att vara för stort för att (få) misslyckas" men att Iran missköter det och använder det för att "hålla världen gisslan".

Samtidigt, klargör hon, måste inte detta innebära att USA skulle säga upp avtalet. Den frågan kan gott avgöras av kongressen, anser Haley.

 


Innehåll från PrologisAnnons

Markbrist utmanar framtidens e-handel

E-handeln fortsätter att sätta omsättningsrekord och paketleveranserna väntas öka med 80 procent under de kommande tio åren. Samtidigt råder stor brist på logistikytor för e-handeln – som kräver tre gånger så stora ytor som traditionell detaljhandel. Om e-handeln i Sverige ska kunna fortsätta växa på ett hållbart och långsiktigt sätt krävs att mer markyta i citynära lägen avsätts till logistikfastigheter. Det menar det globala logistikfastighetsbolaget Prologis.

Detaljhandeln på nätet har ökat kraftigt det senaste decenniet. Inte minst under pandemiåret 2020, då e-handelns andel av den totala globala försäljningen inom detaljhandel uppgick till nära 20 procent – jämfört med 4 procent 2011. 

Resultaten i en rapport från Prologis Research 2021 visar också att förändrade beteendemönster till följd av pandemin gav e-handeln en rejäl skjuts – vilket i sin tur initierade långsiktiga logistikinvesteringar med en förväntad fortsatt tillväxt som följd. 

Under 2021 års första kvartal var omsättningsökningen i Sverige 53 procent – och framtidsprognoserna visar inga tecken på stagnerande tillväxt.

Ökande efterfrågan på logistikfastigheter i Sverige

Gunnar Gillholm är nordenchef för Prologis, det globala logistikfastighetsbolaget med 92 miljoner kvadratmeter logistikyta i 19 länder. Han menar att den fortsatta ökningen av e-handel skapar allt större behov av effektiva, citynära och hållbara logistikfastigheter – något det idag råder brist på i Sverige. 

– Vi ser en rad globala utmaningar i att möta den ökande efterfrågan på attraktiva logistikfastigheter. Samma trender syns även i Sverige – framför allt i Stockholmsregionen där den starka efterfrågan på välplacerad logistikyta resulterat i historiskt låga vakansgrader. Samtidigt är bristen på utvecklingsbar markyta i citynära lägen stor, med en ökande priskonkurrens kring etableringarna som följd, säger Gunnar Gillholm. 

Att utveckla bättre logistiklösningar för framtidens e-handel gynnar inte enbart konsumenten – det har även påtagliga miljömässiga fördelar. I en ny studie från MIT Real Estate Innovation Lab framkommer att e-handelns genomsnittliga koldioxidutsläpp är 36 procent lägre än motsvarande nivåer för handel i fysiska butiker. 

Studien visar även att e-handelns transportrelaterade utsläpp kan minska med 50 procent med hjälp av utbyggda logistikanläggningar i citynära lägen. Ett sådant exempel, där en befintlig logistikfastighet byggts om och moderniserats, är Prologis anläggning i Amsterdams hamn. Strategiskt belägen endast 4,5 kilometer från Amsterdams citykärna och med en välutvecklad infrastruktur för elfordon är anläggningen nu en av marknadens mest miljöanpassade – och sätter ny standard för hållbar, citynära last mile-logistik. 

Viktig faktor för attraktionskraft

I Sverige äger ofta kommunerna marken som är bäst lämpad för ny logistik. Trots att attraktiva logistiklösningar är en viktig investering för framtidens städer ur såväl hållbarhets- som tillväxtsynpunkt, är bristen på utvecklingsbar markyta tydlig, särskilt för storstadsregionerna.

– Idag skulle bristen på tillgänglig mark i exempelvis Stockholmsregionen sannolikt innebära svårigheter med att ta emot större internationella logistikintensiva aktörer. För att bibehålla regionens attraktionskraft och inte riskera en miljöpåverkan orsakad av längre transporter som hade kunnat undvikas, bör regioner som Stockholm med kranskommuner se över möjligheterna att frigöra mer markyta för logistik, avslutar Gunnar Gillholm. 

www.prologis.se

Krafterna som styr tillgången på nya logistikfastigheter

MIT-rapporten: Logistiklägen och e-handel kan sänka handelns klimatpåverkan

 

Mer från Prologis

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Prologis och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?