1515

Modigt med hemmaodlade sniglar på menyn – och värt en resa

I Västerhejde, precis söder om Visby, driver familjen Hoas sedan 1997 gården Lilla Bjers. Här, mitt bland höns, jordgubbsland och odlingstunnlar och bara ett stenkast från den stora vägen ligger också en av landets mest namnkunniga gårdskrogar med kravmärkt och ekologiskt i fokus.

Försommarveckan när Di Weekend kommer på besök är en av de varmaste på länge. Merparten av gästerna har valt att flytta ut ur växthuset där serveringen annars sker för att söka svalka under träden. Vi gör dem sällskap under fördrinken och de härliga gröna små aptitretarna (en grön klämma av ett spenatblad fyllt med lite sparris och ramslök samt en läckert frasig potatistaco) innan vi flyttar in. Flera av glasrutorna under taket står på glänt för att släppa in luft och då passar ett gäng gråsparvar på att komma på besök. De flyger runt för att se om det finns några smulor kvar på våra tallrikar. Förgäves, kan tilläggas.

Sedan vårt förra besök för två år sedan har priserna höjts med nästan en hundring på den fasta femrättersmenyn. Samtidigt är detta allt som finns att välja på kvällstid. Tidigare fanns det även en kortare trerättersmeny. Till detta rekommenderas ett vinpaket med i huvudsak ekologiskt odlade viner.

Foto:Anna Björkegren
Foto:Anna Björkegren

Det gör valet för oss gäster så mycket enklare. Samtidigt tar man som krögare en stor risk när man inkluderar lite mer oortodoxa inslag som sniglar i den fasta menyn, något som direkt får flera, mindre äventyrsbenägna i vårt sällskap att gå på defensiven. I slutändan väljer dock samtliga att smaka på de små franska delikatesserna, om än under rätt högljudda protester.

Det gör de rätt i. Sniglarna smakar fint, med fin ton av soltorkade tomater och smörig pesto och väl dolda i ett sammelsurium av örter, vitlök, violblommor och lök.

Vinbärssnäckorna föds upp här på gården, som är en av ett ytterst litet fåtal i Sverige som sysslar med detta. Alla gäster får chansen att bryta upp från bordet mitt i måltiden och gå på en liten snigelsafari till ett näraliggande växthus där vi får höra om hur detta går till, den rätt stora flyktrisken (sniglarna är snabbare än man kan tro) och inspirationen som hämtades från en semesterresa i Grekland. Det visar sig lätt att fastna bland de fascinerande blötdjuren, som masar sig fram i den långa trälådan, och lyssna på anekdoter kring odlingen. Vi glömmer nästan bort att vi är mitt i en middag och blir efter ett tag tillbakakallade till bordet.

Sniglarna är ett av bara två animaliska inslag på den annars växtstinna menyn. Det andra är betydligt mer traditionellt gotländskt och stavas givetvis lamm. Vid vårt förra besök för två år sedan bjöd köket också på sju (!) sorters sparris. Den här gången blir det bara två, den tjockare vita, som här förtjänstfullt ackompanjerar lammet, och den tunnare gröna, som finns i aptitretarna och som sidoinslag på annat håll. Det blir två klassiska gotländska delikatesser i en fin förening. Lammet serveras som ”glödhoppor”, alltså saltade lammbitar som är härligt krispigt panerade och här vilar under lite vattenkrasse i en smörsås med något oväntad, men lyckad smak av rabarber.

Men innan allt detta har vi fått stifta bekantskap med mycket grönt, precis som man väntar sig på en gårdskrog som är mångfaldigt prisad för sitt hållbarhetsarbete. Det animaliska spelar verkligen andrafiolen här.

Allra först ut på menyn är annars en fräsch, men även lite slätstruken sallad med gurka, sparris och lite färskpotatis. Den efterföljande glödbakade kålrabbin är tyvärr lite väl mjuk och hade vunnit på lite mer tuggmotstånd. Till serveras fermenterade krusbär, dill och lokalt producerad färskost från nystartade Gotland Creamery.

Ett av kvällens bästa inslag står inte ens på menyn. ”Förefterrätten”, som personalen kallar den, består av en alldeles underbar liten rabarbersorbet med rosvinäger och en hel bit honungskaka från bikupan, tänkt att rensa smaklökarna och pigga upp inför den riktiga desserten.

Det är inget större fel på denna heller. Det blir lite av sommar i kvadrat med jordgubbar, rabarber och vaniljkräm under ett lock av tunna fattiga riddare. Gott, klassiskt, men kanske en smula väntat.

Det är väl värt att ta en avstickare till Lilla Bjers. Det här är fortfarande en av de allra bästa restaurangerna på Gotland och inte minst en av de mest ambitiösa. I alla fall om man köper grisen i säcken och klarar av något så exotiskt som hemmaodlade sniglar på menyn.

Foto:Anna Björkegren

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?