1515
Annons

Mobilitetshubbar – en djupdykning i framtidens resande

Vad är egentligen en ”mobilitetshubb” och på vilket sätt kan den göra nytta? Mobilitetsexperten Christer Ljungberg fördjupar sig i ett av 2021 års nyord och reder ut vad som krävs för att den ska fungera.

Mobilitetshubb var ett fjolårets nyår. Tyvärr har det ännu inte slagit igenom på bildbyråerna.
Mobilitetshubb var ett fjolårets nyår. Tyvärr har det ännu inte slagit igenom på bildbyråerna.Foto:Birgit Reitz-Hofmann

Ett av nyorden 2021 var ”mobilitetshubb”. Enligt Språkrådet är en mobilitetshubb ”en anläggning där det finns ett utbud av olika transportmedel och där fordon kan parkeras, laddas eller lånas. Så kallade mobilitetshubbar, med lånecyklar, elsparkcyklar och andra delade transporttjänster inrättas vid större hållplatser.”

Och detta stämmer delvis med hur en mobilitetshubb brukar definieras inom transportbranschen. Men det krävs en lite djupare förståelse om man på allvar skall få ut nyttan med denna lösning.

Flera kommunala parkeringsbolag brandar nu om sina p-hus till mobilitetshubbar. Om man kan ladda elbilar, och det finns parkeringsplatser för några bilpoolsbilar så tycker man det blir en mobilitetshubb. Men det räcker inte för att på riktigt vara en mobilitetshubb.

Men vad betyder egentligen ordet hubb? En hubb är ett nav, centrum eller medelpunkt. Det vi tidigare mest hört ordet användas för är till exempel flygtrafikhubb, en flygplats med många destinationer, där många passagerare byter flygplan. Heathrow och Frankfurt är två sådana platser. 

Christer Ljungberg.
Christer Ljungberg.

En annan användning av ordet hubb, är en enhet som kopplar samman olika enheter i ett datanätverk.  

Så en mobilitetshubb är alltså ett nav för mobilitet i ett område. Det kan vara en plats eller en byggnad, nära invånarna, som rymmer olika möjligheter för resor och transport. Tanken är att den som bor i området skall kunna resa enkelt och hållbart, utan att behöva använda ett eget fordon. 

En av de viktigaste delarna när det gäller mobilitetshubbar är att det handlar om delad mobilitet – du behöver inte äga ett eget fordon för att få tillgång till det. Vi ser nu att allt fler yngre säger att man gärna vill ha tillgång till bil, men man behöver inte äga den. Så bilpooler är en väsentlig del i en mobilitetshubb. 

Man kan säga att en riktig top notch mobilitetshubb, är belägen vid en kollektivtrafikhållplats och eventuellt en taxistation. Den har cykelparkering, parkeringsplatser eller garage med laddmöjligheter såväl för elbilar som elcyklar. Det finns bilpool, cykelpool med elcyklar och lådcyklar. 

Ibland kan mobilitetshubben också ha annan service, som kafé, butik, paketutlämning, co-working spaces, osv. Då kallar man det ofta för ett mobilitetshus. Den fungerar då nästan som ett lokalt centrum. För att få mesta möjliga nytta måste mobilitetshubbar ligga på rimligt gångavstånd från användarna. 

När man startar en mobilitetshubb etablerar man samarbete med ett antal mobilitetsaktörer. Det är svårt att i ett initialt skede bedöma vilka tjänster som kommer att efterfrågas på längre sikt. Så som i all utveckling gäller det att vara agil och flexibel. Det är dessutom bra om även ytor och utrymmen har en flexibilitet. 

En riktig mobilitetshubb levererar transport som tjänst, eller på engelska MaaS – Mobility as a Service. Begreppet är oerhört hett globalt och marknaden globalt, beräknas enligt MarketToMarket, ett bolag som värderar olika investeringar, vara värd minst 400 miljarder år 2030. 

För att transport som tjänst skall fungera krävs en bra digital infrastruktur. Det handlar om en avancerad mjukvara med en app där användaren kan boka alla de olika mobilitetstjänsterna på ett enkelt sätt. 

Utöver detta krävs ett gediget arbete med information och nudging som hjälper användarna med användningen och att se nyttan.

Det betyder att en bra fungerande mobilitetshubb kräver tre delar av infrastruktur: fysisk, med platsen och alla de olika mobilitetstjänsterna, digital, med mjukvara och appar och en mjuk del, med information och nudging för att öka användandet.

I Sverige finns just nu bara ett bolag som levererar MaaS på detta sätt fullt ut. Det är bolaget EC2B, Easy to be & Easy to B. 

Det kommer att bli spännande att följa denna resa med framtidens resande redan idag. 

Christer Ljungberg är grundare och senior advisor för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna.


Innehåll från SkandiaAnnons

Så spelar pensionskapitalet roll för att lösa planetens utmaningar

Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.
Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.

Skandia ska minska fossila innehav med 75 procent, samtidigt som gröna investeringar fördubblas. 

– Vi kan inte vänta, detta decennium är avgörande för om världen ska kunna uppnå Parisavtalets mål, säger Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.

Pensionsbolaget Skandia har omkring 800 miljarder kronor under förvaltning. Det är smått svindlande siffror och med stort kapital kommer också ett stort ansvar.

– Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste frågor. Vi har ett långsiktigt förvaltningsuppdrag och här kan pensionskapitalet verkligen bidra till positiv förändring. Det behövs och spelar roll för att lösa de stora samhällsutmaningar vår planet står inför, säger Helena Hagberg.

Skandia kan bidra till klimatomställningen

För bara tio år sedan var det bolag inom fossil energi och råvaror som toppade listorna över världens högst värderade bolag. I dag har de ersatts av bolag inom teknik och innovation.

– Den globala ekonomin står inför en stor omställning. För att klara de mål som finns uppsatta behöver investeringarna vara en kraft i själva omställningen, där det verkligen behövs. Det gör att vi som pensionsbolag kan ge möjlighet till god avkastning samtidigt som vi bidrar till klimatomställningen, säger Helena Hagberg. 

Finansmarknaden är på väg att bli en viktig nyckel till omställningen mot en mer hållbar framtid. Bland Skandias ”framtidsinvesteringar” märks en lång rad spännande satsningar inom exempelvis höghastighetsfiber i Europa, digitaliserade tjänster, smarta elnät samt infrastruktur för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion.

– Vi har tack vare vår storlek på marknaden lång erfarenhet av både investeringar i infrastruktur och i nystartade onoterade bolag, så kallat venture capital. Att bygga för framtiden innebär allt oftare investeringar med tydligt hållbarhetsfokus, säger Helena Hagberg.

Skandia har sjösatt nya mål

För att möta och bidra till klimatomställning har Skandia sjösatt offensiva mål. Redan 2025 ska innehaven i fossil energi i pensionsportföljen ha minskat med 75 procent, samtidigt som gröna investeringar fördubblas. Dessutom har Skandia förbundit sig att investera ytterligare minst 40 miljarder kronor i klimatinvesteringar fram till 2030.

– Investeringar i det långa perspektivet måste göras nu. Vi har successivt minskat andelen tillgångar i fossila bränslen, som i dag utgör enstaka procent av vårt investerade kapital. Samtidigt växlar vi upp takten i investeringar som bidrar till klimatomställningen, berättar Helena Hagberg och avslutar:

– Det innebär inte att vi enbart kommer att investera i förnyelsebar energi och grön teknik – vår omvärld ser inte ut så. Omställningen är långsiktig och inbegriper många olika sektorer och går olika fort i olika delar av världen. Men vi har inte tid att vänta och agerar nu för att långsiktigt anpassa portföljerna och bidra till de globala klimatmålen.

Tänk på:
Tänk på att en placering i en försäkring med traditionell förvaltning är förenad med viss risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Överskott från vår kapitalförvaltning fördelas till försäkringen med en återbäringsränta. Beroende på resultatet i kapitalförvaltningen kan ditt försäkringskapital både öka och minska i värde. I en försäkring med traditionell förvaltning finns dock en garanti när det blir dags för utbetalning, vilket innebär att du inte kan få mindre än vad vi har garanterat dig. Garantin baseras på en viss del av den premie du betalar in. Informationen i artikeln är inte avsedd som rådgivning. Behöver du rådgivning utifrån dina personliga förutsättningar, kontakta gärna en rådgivare. 

Skandia Liv – tryck här för att komma igång och spara 

Mer från Skandia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skandia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?