Annons

Mobiliteten står inför ett historiskt skifte

Vad kommer att hända med samhällsutvecklingen framöver, och vad händer med vårt resande och våra transporter? Mobilitetsexperten Christer Ljungberg ser en rad faktorer som var och en kommer få enorm påverkan framöver.

De-globaliseringen, digitaliseringen, pandemieffekter, elektrifieringen, klimatet, energikrisen, kriget i Ukraina, fraktkrisen, nya mobilitetstjänster och stadsutveckling. Var och en av dessa kommer att ge betydande förändringar i vårt sätt att leva och resa. Tillsammans ger de effekter som man kommer att få läsa om i framtidens historieböcker.

Ser man på det i ett större perspektiv så har vi nu en allt mer tydlig de-globalisering. Och det är förmodligen en utveckling som kommer att hålla i sig. Och här spelar automatiseringen en nyckelroll. Automatiseringen minskade fördelarna med tillverkning i låglöneländer. Begreppet återindustrialisering används på många håll i Europa. Två års pandemi ändrade globaliseringen ännu mer. Och med Rysslands krig mot Ukraina blev det än mer tydligt att delar av globaliseringen avstannade, genom till exempel restriktionerna mot Ryssland. Och detta har påverkat de långväga transporterna.

Samtidigt kan vi se att många av de utmaningar vi står inför är transnationella. Klimatförändringar, kriminalitet och terror bryr sig inte om några gränser. Vi behöver fortsätta samarbeta. 

Digitaliseringen har vi levt med ett bra tag. Den effektiviserar en verksamhet med hjälp av mer relevant information om verksamhetens behov och processer. Tillgången till stora mängder data – big data – har också gett helt nya möjligheter att ta fram information som ger nya möjligheter för allt från tillverkning till hur resandet ser ut. Utan digitaliseringen hade till exempel inte elsparkcyklarna funnits. 

Men vi kan räkna med att detta bara är början. Det som nu händer i snabb takt är AI. Detta ger nya möjligheter för automatisering av många verksamheter, och kommer att ge tydliga effekter även inom transportområdet. Nu kan vi verkligen optimera transporter av varor och personer. Och på sikt kommer vi se en del autonoma fordon.

Pandemin visade tydligt på att det går att ändra beteende snabbt, när det behövs. Vi vande oss vid att arbeta hemifrån, att ha digitala möten i stället för att resa, och e-handeln exploderade. Man kan säga att 2030 kom redan 2020, eftersom digitaliseringen redan hade börjat påverka dessa vanor. En hel del av dessa vanor har vi valt att behålla. Nu är det vanligt att de som kan och får, arbetar hemifrån ett par dagar i veckan. Även om man nu börjat se de negativa effekterna för vissa företag, med bland annat minskade innovationer. Ofta är det ju i småpratet framför kaffeautomaten du knäcker idéerna.

Vi lärde oss också under pandemin att i stället för att resa så kan man ha digitala möten via Teams och Zoom. Detta har även efter pandemin inneburit väsentligt färre tjänsteresor, vilket också har påverkat flyget på olika sätt. Man har haft svårt att få tillbaka personalen efter pandemin, och det tillsammans med den minskade efterfrågan har inneburit att resorna i business class blivit 45 procent dyrare under 2022, och beräknas bli ännu dyrare under nästa år. På sikt kan det innebära att flera bolag går i konkurs, eftersom företagskunderna står för 75 procent av flygbolagens vinster, men bara 12 procent av passagerarna.

Naturligtvis påverkas resandet med tåg också av digitaliseringen. Men förmodligen inte i lika hög grad som för flyget. Vi hade ju redan före pandemin börjat diskutera flygskam, och tågsemestrar hade börjat bli hett. 

E-handeln ökade drastiskt under pandemin. Totalt under 2020 ökade den svenska e-handeln med 40 procent jämfört med 2019, och under 2021 med ytterligare ca 5 procent. Det tycks som e-handeln tappat en del under 2022, men den ligger fortfarande rejält högre än före pandemin. Detta ger nya utmaningar särskilt när det gäller last mile transporter. Att du får allt levererat fram till din dörr är inte hållbart. 

Den drastiska ökningen av e-handeln under pandemin var en utlösande faktor för den fraktkris som fortfarande delvis består. Nedstängningar och personalbrist i hamnar bidrog till att priset på containrar ökade drastiskt. 

Delar av fraktkrisen kvarstår ännu, trängseln inom containersjöfarten är fortfarande stor. Intressant fakta i sammanhanget är att varje år tappas mer än 3.000 containrar i haven från de överlastade fraktfartygen. En sak som händer nu är att flygfrakten ökar. Lockdowns och störningar i leveranskedjorna har gjort att många kunder världen över har tröttnat på fraktfartyg som aldrig kommer fram. 

Elektrifieringen av transportsystemet har nu pågått ett bra tag. Det händer mycket nu, men när det gäller bilar är ännu (nov 2022) bara 3,5 procent av den svenska fordonsflottan rena elbilar. 

Som en effekt av kriget i Ukraina har energipriserna stigit i hela Europa. Om denna höga nivå kommer att ligga kvar kommer även körning av elbilar att påverkas. Även järnvägstrafiken kommer att påverkas av dessa höga kostnader. 

Vid sidan av alla de andra stora förändringarna är klimatkrisen den allra viktigaste att hantera. Under 2022 har både IPCC och den svenska Klimaträttsutredningen pekat på viktiga åtgärder inom transportområdet. 

Det intressanta är att båda utredningarna säger att det inte räcker med elektrifiering av transportsystemet för att nå klimatmålen, utan vi måste också jobba för transporteffektivitet. Vi måste planera för mindre trafik, och inte mer. Det kan ske genom distansarbete och resfria möten, samt aktiv mobilitet i form av gång och cykel. Men även kollektivtrafik, delad mobilitet, bättre fysisk planering och städer med större närhet kommer spela en stor roll. 

Delad mobilitet har nu börjat bli attraktivt på allvar. Transport som tjänst, är nu hett globalt. ”Mobility-as-a-service revenue to exceed $52 billion by 2027”, enligt analysföretaget Juniper.

Alla de olika trender som diskuterats ovan kommer också att påverka stadsutvecklingen på olika sätt. Våra städer påverkades ju starkt av pandemin. Vi fick inte gå på restaurang, fick maten hemlevererad, alla som kunde arbetade hemifrån och så vidare. En hel del av dessa sätt att leva har vi nu tagit med oss efter pandemin.

Att arbeta hemifrån ett par dagar i veckan har blivit vanligt bland de 30 procent som har möjlighet att göra det. För att få medarbetarna att komma till kontoren försöker många arbetsgivare nu att göra kontoren attraktiva som mötesplats. Det betyder också att kontor i centrala delar av staden blivit allt vanligare och mer attraktivt. 

Detta tillsammans med att många större städer arbetar med att bli en 15 minuters-stad, där allt kan nås med gång och cykel inom just 15 minuter, ger städer med nya blandade miljöer. Detta ger många nya positiva effekter på städers attraktivitet och inte minst på behovet att förflytta sig över längre sträckor.

Man kan säga att nära är det nya svarta.

Christer Ljungberg är grundare och senior advisor för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera