1515
Annons

Mobilitet i Linköping: ”Vi vill att 40 procent ska cykla”

I ett samarbetsprojekt i Linköping har man utvecklat MaaS-appen Zapp för att ge invånarna möjlighet att resa mer hållbart. Men pandemin har satt käppar i hjulet för lanseringen.

Sandra Viktor jobbar som miljösamordnare med fokus på mobilitet i Linköpings kommun.
Sandra Viktor jobbar som miljösamordnare med fokus på mobilitet i Linköpings kommun.Foto:Christian Ekstrand

Resevaneundersök- ningen i Linköping 2018 visade att 28 procent brukade ta cykeln, 12 procent kollektivtrafiken och 61 procent bilen. Det var en förbättring för cykeln jämfört med 2014 då den stod för 24 procent.Linköpings kommun har ett ambitiöst klimatmål. Staden ska vara koldioxidneutral 2025 och för att nå det är visionen att 40 procent ska cykla och att 20 procent ska åka kollektivt. Målet för bilåkande är 40 procent, från dagens 61 procent, enligt den senaste resevaneundersökningen som gjordes i kommunen 2018. Men för att den förändringen ska ske krävs det nya vanor.

”Vi når kanske inte koldioxidneutralitet, men vi når i en medvetenhet”, säger Sandra Viktor, som jobbar som miljösamordnare med fokus på mobilitet i Linköpings kommun.

Hon har också kallats mobility manager och är med och driver ett projekt för att ta fram en MaaS-tjänst för Linköpingsborna. Det går ut på att de ska få tillgång till utbudet av kollektiva och delade transporttjänster i stan i en app – Zapp – som än så länge bara finns i en betaversion.

I appen ingår reseplanering, bokning, biljettköp och realtidsinformation för bland annat cykelpooler, hyrbilar, bilpooler och kollektivtrafik. I dag upptar parkeringar stora delar av staden, vilket inte kommer att gå i linje med kommande parkeringsriktlinjer.

MER FRÅN MOBILITY INSIGHTS:
Di Mobilitets nya trendrapport tar tempen på hajpad tjänst
Oprövade samarbeten ska få folk att fimpa bilen
Boendet där alla har tillgång till bil – utan att äga en
Dottern fick lyxbilssäljaren att sadla om och bli grön
Landsbygdens egna mobilitetstjänst tar inspiration av Airbnb
Därför kan möbeljätten Ikea få fart på MaaS

Utvecklingen av Zapp görs tillsammans med det kommunalägda fastighetsbolaget Sankt Kors, kommunens parkeringsbolag Dukaten och Östgötatrafiken. Hyresbostadsbolaget Stångåstaden, bilpoolen Heap, Science Park Mjärdevi, Väg- och Transportinstitutet – VTI och Linköpings universitet är också med som samarbetspartners.

”Vår plan är att Dukaten ska vara den långsiktiga ägaren av tjänsten”, säger Sandra Viktor.

Projektgruppen jobbar på en affärsmodell, där intäkter från köp av mobilitetstjänster ska fungera som en bas. Fastighetsutvecklare ska också kunna köpa mobilitet av kommunen istället för parkering, en intäkt som till viss del ska gå till att finansiera appen. 

”Vi måste kunna garantera en långsiktighet och i det här läget är det viktigt att lägga hela spelplanen för kombinerad mobilitet i kommunen. Vi behöver reda ut vilket ansvar och vilken roll alla parter har, och vem det är som ska bekosta tjänsten om vårt koncept inte håller”, säger hon.

För konsumenterna av tjänsten är målet att det ska leda till en enklare vardag med god tillgång till transporter, vilket i sin tur ger miljöbesparingar på grund av mer effektiv resursanvändning. En viktig del av det, som Sandra Viktor trycker på, är också jämlikhetsaspekten.

”Det här är mobilitetsaspekter som kan användas av alla, vilket ger jämlikhetseffekter. Det är viktigt att det inte blir en premiumtjänst för få, utan en tjänst för många. Och att den är hållbar ut ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, säger Sandra Viktor.

MaaS-projektet i Linköping finansieras av Energimyndigheten som gick in med sex miljoner kronor i december 2019. Tanken är att det ska avslutas i juni 2021, men teknikleverantören – som är finska Kyyti Group – har ekonomiska utmaningar på grund av pandemin. Kyyti har fått till sista mars att hitta en lösning, men projektgruppen jobbar parallellt med en plan B.

”Alla beslut vi sitter i just nu är i moment 22. Det finns en betaversion och vi hade som ambition att släppa appen efter årsskiftet. Under hösten väntade vi på nya direktiv från Folkhälsomyndigheten, för under en pandemi vill och bör man inte lansera en tjänst som uppmuntrar till kollektivt resande”, säger Sandra Viktor.

Hon säger också att det är svårt att driva den här typen av projekt i offentlig sektor, som inte är lika van att arbeta med innovationsprojekt eller ta risker som det privata näringslivet.

”Det måste vara rimliga antaganden av vilka effekter en MaaS-tjänst kan ge, men det finns inte så mycket fakta än kring MaaS och vi är pionjärer”.

Projektet är ett test på samarbetsförmågan i staden, men som hon menar har fungerat bra. Det gäller att kunna räkna på marknadsvärde och visa på vilken nytta och samhällseffekter det innebär. 

”Jag tycker inte att det offentliga ska hålla i projekt som privata aktörer kan göra. Vi vill inte trampa privata sektorn på tårna, men de får gärna trampa oss på tårna med innovativa tjänster och innovationer som främjar hållbart resande”, säger Sandra Viktor.

 

 


Innehåll från TemenosAnnons

Därför behöver bankerna molnet i kapplöpningen mot nollutsläpp

Kalliopi Chioti, Chief Environmental, Social and Governance Officer på Temenos.
Kalliopi Chioti, Chief Environmental, Social and Governance Officer på Temenos.

Bankerna har påskyndat införandet av molnlösningar för att sänka kostnader och förändra kundupplevelser.

– Medan pandemin krävde proaktiva lösningar på omedelbara utmaningar handlar det nu om kapplöpningen mot nollutsläpp. Bankerna har insett att molnet kan vara en del av lösningen, säger Kalliopi Chioti, Chief Environmental, Social and Governance Officer på det internationella mjukvaruföretaget Temenos.

Temenos utökar positionen som ESG-ledare i Dow Jones Sustainability World and Europe Index – läs mer här. 

Digitaliseringen bland banker har fram till nu i första hand skett eftersom banker har varit under finansiell press och vill möta kundernas efterfrågan på snabbare tjänster. Molnet har gjort det möjligt att påskynda nya innovativa lösningar, minska kostnaderna och ge kunden en bättre upplevelse. 

Men det är också en förutsättning för att lyckas i framtiden och nå nollutsläpp. Jämfört med gamla tiders it-infrastruktur, kan molntjänster erbjuda en teknologi som står för små koldioxidutsläpp. Ledande leverantörer av molntjänster räknar med att företag som använder sig av deras tjänster orsakar omkring 95 procent mindre koldioxidutsläpp.

Saken är ganska klar: banker och andra som har satt upp ambitiösa mål om att nå nollutsläpp, kommer inte att klara det målet utan att införa fler molnlösningar.

ESG som affärsidé

Företaget Temenos är specialiserat på bankprogramvara och har miljö-, social- och bolagsstyrning, ESG, som affärsidé. Med Temenos molnbanksplattform kan banker få en överblick över hur de hanterar sina utsläpp och vägledning om hur man når målet att vara helt utsläppsfria. Man har också valt att samarbeta med företag som helt och hållet använder sig av förnyelsebar energi.

Samtidigt erbjuder Temenos sina kunder tillgång till den absolut senaste mjukvaran och möjligheten att accelerera digitaliseringen. Detta motsäger myten om att man måste göra mindre för att minska sitt ekologiska avtryck. I Temenos molntjänst går det att kombinera digitalisering med tillväxt.

Ett exempel är den italienska banken Flowe, en molnbaserad bank uppbyggd på gröna principer. Ett halvår efter att banken lanserades 2020 hade den fått 600 000 nya kunder. Med hjälp av Temenos kan Flowe växa hållbart och överföra fördelar till kunderna för en renare, grönare planet och ett bättre samhälle. Flowe är den första banken i Italien som är klimatneutral och har certifierats som B-corp.

Miljöprofil lika viktig som finansiella tjänster

Hur viktigt är det då för ett en bank att vara klimatneutral? Faktiskt viktigare än man kan tro. Konsumenter blir alltmer medvetna om att deras val också har en klimatpåverkan. Det här gäller i synnerhet unga konsumenter. Millennials-generation väntar på att ärva 68 biljoner dollar om mindre än tio år. Bankerna kommer inte ha råd att bortse från deras preferenser. I dag är en banks miljöprofil minst lika viktig som de finansiella tjänster den tillhandahåller.

Miljömedvetna kunder har redan pressat på så att 27 gröna banker i tolv länder startade under 2020 och ytterligare 25 länder väntas följa efter snart. Tre av fem bankkunder i Storbritannien uppger att de vill att deras bank ska ”göra mer för att skapa ett positivt socialt och miljömässigt avtryck”. 

Genom att ge den enskilde kunden ökad insyn med hjälp av molntjänster, kan bankerna bygga appar som ger kunderna möjlighet att överblicka vilka klimatavtryck deras konsumtion ger. På så sätt blir det lättare att fatta klimatneutrala köp- och investeringsbeslut. Det handlar helt enkelt om en harmonisering mellan miljömedvetenhet och kloka och stabila finansiella beslut.

En nyckelkomponent i omställningen

En av bankernas stora utmaningar är att fastställa vilka företag som är genuint inriktade på klimatneutrala avtryck och vilka som använder sig av ”greenwashing” för att framstå som mer attraktiv att investera i. Lyckligtvis råder nu mer transparens än någonsin tidigare. Dow Jones Sustainability Index (DJSI) och Carbon Disclosure Project (CDP) har visat sig fungera bra och betygsätter ledande företag som lever upp till ESG.

Banksektorn har just nu möjligheten att driva på förändringar i miljövänlig riktning genom att föregå med gott exempel. Med klimatmedvetna banker kan deras kunder utvecklas till smarta och hållbara organisationer.

En bank som gör precis detta är kanadensiska EQ Bank, som helt och hållet sköts i molnet. Nyligen deklarerade banken att den har blivit helt klimatneutral. Bankens vd, Andrew Moor, slog fast ”att berika kanadensares liv kan och bör ske parallellt med övergången till lägre koldioxidutsläpp”. Molnbaserade lösningar är en nyckelkomponent i hela den omställningen.

Och det är just detta det handlar om: innovationer och att möta miljömässiga utmaningar går hand i hand. Digitalisering är beroende av hållbarhet. Och vice versa.

Läs mer om Temenos världsledande mjukvarulösningar för banker 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Temenos och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?