Mobilitet i Linköping: ”Vi vill att 40 procent ska cykla”

I ett samarbetsprojekt i Linköping har man utvecklat MaaS-appen Zapp för att ge invånarna möjlighet att resa mer hållbart. Men pandemin har satt käppar i hjulet för lanseringen.

Sandra Viktor jobbar som miljösamordnare med fokus på mobilitet i Linköpings kommun.
Sandra Viktor jobbar som miljösamordnare med fokus på mobilitet i Linköpings kommun.Foto:Christian Ekstrand

Resevaneundersök- ningen i Linköping 2018 visade att 28 procent brukade ta cykeln, 12 procent kollektivtrafiken och 61 procent bilen. Det var en förbättring för cykeln jämfört med 2014 då den stod för 24 procent.Linköpings kommun har ett ambitiöst klimatmål. Staden ska vara koldioxidneutral 2025 och för att nå det är visionen att 40 procent ska cykla och att 20 procent ska åka kollektivt. Målet för bilåkande är 40 procent, från dagens 61 procent, enligt den senaste resevaneundersökningen som gjordes i kommunen 2018. Men för att den förändringen ska ske krävs det nya vanor.

”Vi når kanske inte koldioxidneutralitet, men vi når i en medvetenhet”, säger Sandra Viktor, som jobbar som miljösamordnare med fokus på mobilitet i Linköpings kommun.

Hon har också kallats mobility manager och är med och driver ett projekt för att ta fram en MaaS-tjänst för Linköpingsborna. Det går ut på att de ska få tillgång till utbudet av kollektiva och delade transporttjänster i stan i en app – Zapp – som än så länge bara finns i en betaversion.

I appen ingår reseplanering, bokning, biljettköp och realtidsinformation för bland annat cykelpooler, hyrbilar, bilpooler och kollektivtrafik. I dag upptar parkeringar stora delar av staden, vilket inte kommer att gå i linje med kommande parkeringsriktlinjer.

MER FRÅN MOBILITY INSIGHTS:
Di Mobilitets nya trendrapport tar tempen på hajpad tjänst
Oprövade samarbeten ska få folk att fimpa bilen
Boendet där alla har tillgång till bil – utan att äga en
Dottern fick lyxbilssäljaren att sadla om och bli grön
Landsbygdens egna mobilitetstjänst tar inspiration av Airbnb
Därför kan möbeljätten Ikea få fart på MaaS

Utvecklingen av Zapp görs tillsammans med det kommunalägda fastighetsbolaget Sankt Kors, kommunens parkeringsbolag Dukaten och Östgötatrafiken. Hyresbostadsbolaget Stångåstaden, bilpoolen Heap, Science Park Mjärdevi, Väg- och Transportinstitutet – VTI och Linköpings universitet är också med som samarbetspartners.

”Vår plan är att Dukaten ska vara den långsiktiga ägaren av tjänsten”, säger Sandra Viktor.

Projektgruppen jobbar på en affärsmodell, där intäkter från köp av mobilitetstjänster ska fungera som en bas. Fastighetsutvecklare ska också kunna köpa mobilitet av kommunen istället för parkering, en intäkt som till viss del ska gå till att finansiera appen. 

”Vi måste kunna garantera en långsiktighet och i det här läget är det viktigt att lägga hela spelplanen för kombinerad mobilitet i kommunen. Vi behöver reda ut vilket ansvar och vilken roll alla parter har, och vem det är som ska bekosta tjänsten om vårt koncept inte håller”, säger hon.

För konsumenterna av tjänsten är målet att det ska leda till en enklare vardag med god tillgång till transporter, vilket i sin tur ger miljöbesparingar på grund av mer effektiv resursanvändning. En viktig del av det, som Sandra Viktor trycker på, är också jämlikhetsaspekten.

”Det här är mobilitetsaspekter som kan användas av alla, vilket ger jämlikhetseffekter. Det är viktigt att det inte blir en premiumtjänst för få, utan en tjänst för många. Och att den är hållbar ut ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, säger Sandra Viktor.

MaaS-projektet i Linköping finansieras av Energimyndigheten som gick in med sex miljoner kronor i december 2019. Tanken är att det ska avslutas i juni 2021, men teknikleverantören – som är finska Kyyti Group – har ekonomiska utmaningar på grund av pandemin. Kyyti har fått till sista mars att hitta en lösning, men projektgruppen jobbar parallellt med en plan B.

”Alla beslut vi sitter i just nu är i moment 22. Det finns en betaversion och vi hade som ambition att släppa appen efter årsskiftet. Under hösten väntade vi på nya direktiv från Folkhälsomyndigheten, för under en pandemi vill och bör man inte lansera en tjänst som uppmuntrar till kollektivt resande”, säger Sandra Viktor.

Hon säger också att det är svårt att driva den här typen av projekt i offentlig sektor, som inte är lika van att arbeta med innovationsprojekt eller ta risker som det privata näringslivet.

”Det måste vara rimliga antaganden av vilka effekter en MaaS-tjänst kan ge, men det finns inte så mycket fakta än kring MaaS och vi är pionjärer”.

Projektet är ett test på samarbetsförmågan i staden, men som hon menar har fungerat bra. Det gäller att kunna räkna på marknadsvärde och visa på vilken nytta och samhällseffekter det innebär. 

”Jag tycker inte att det offentliga ska hålla i projekt som privata aktörer kan göra. Vi vill inte trampa privata sektorn på tårna, men de får gärna trampa oss på tårna med innovativa tjänster och innovationer som främjar hållbart resande”, säger Sandra Viktor.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?