Efter en snabbutredning beslutade riksdagen för två år sedan att det ska vara straffbart att begära ersättning av Skatteverket för minskade intäkter till följd av Corona-pandemin. För att få avskräckande effekt infördes fängelse i straffskalan, upp till två år för brott av normalgraden och sex år för grova brott.
Skatteverket har sedan dess satsat hårt för att upptäcka misstänkta omställningsstödsbrott och skydda skattebetalarnas pengar.
”Vi har byggt upp ett bra system som larmar vid tecken på felaktigheter”, berättar Peter Johansson, koordinator inom Skatteverkets avdelning för kontroll- och stödåtgärder.
Ansökningar om sammanlagt en halv miljard kronor har sorterats ut efter misstankar om felaktigheter.
”Av den summan har ungefär 200 miljoner kronor kommit in efter att de ansökande företagen gjort en så kallad självrättelse”, fortsätter Peter Johansson och betecknar majoriteten av de granskade personerna som opportunister som försökt tillskansa sig en extra slant.
”Vi kan inte se att den organiserade brottsligheten skulle ha lockats att söka pengar.”
Myndighetens egen ”polisavdelning” – skattebrottsenheten – har därefter hållit förhör och vidtagit andra utredningsåtgärder. Resultatet har hittills blivit 540 färdiga brottsutredningar. Men när dessa överlämnats till Ekobrottsmyndigheten, EBM, för åtalsbedömning har det inte riktigt gått som Skatteverket väntat sig.
”Det har inte väckts särskilt många åtal alls. Istället har de flesta anmälningarna lagts ner och utredningarna hamnat i papperskorgen. Det tycker vi är dåligt.”
Det säger Claes Engren som är samordnare för Skatteverkets brottsanmälningar. En förklaring tror han är att lagstiftningen är ny, en annan bristande resurser.
”De verkar famla lite här.”
Inom EBM bekräftar man delvis Skatteverkets beskrivning.
”De har väl rätt på ett sätt”, säger chefsåklagare Henric Fagher, som fått ett samordnande uppdrag för omställningsstödsbrotten.
”Reglerna om omställningsstöd är nya och ganska komplicerade. Eftersom det krävs uppsåt eller straffbar oaktsamhet så kan missförstånd eller missuppfattningar om reglerna frita en misstänkt från straffansvar.”
Men huvudskälet är, enligt Henric Fagher, ett annat. Förutom att den misstänkte ska ha lämnat en oriktig uppgift krävs en uppenbar fara för att pengar felaktigt riskerat att betalas ut.
”Skatteverkets system är väldigt bra och har stoppat många felaktiga utbetalningar. Då anser vi inte att det finns skäl för oss att driva ärendet”, säger Henric Fagher och betonar samtidigt att en del nya åtal ligger i röret.
Inom Skatteverket tycker man att många av de anmälda personer som de facto lämnat felaktiga uppgifter därmed kommer för lindrigt undan.
”Det är liksom allt eller inget, trots att personerna bevisligen har gjort fel. Om EBM nu inte vill väcka åtal oftare skulle vi gärna se att lagstiftaren gav möjlighet att åtminstone inför en straffavgift som i vanliga skatteärenden där fel begåtts”, säger Claes Engren.
