Annons

Missnöje med Putin kan synas i regionval

Vladimir Putin har kopplat ett hårt grepp om politiken i Ryssland – men ett sjudande missnöje med Moskva kan bubbla upp när regionerna går och röstar i dagarna.

Frågan är om oppositionen kan och vågar göra sig hörd när dess förgrundsfigur har blivit förgiftad.

Foto:Alexei Druzhinin

Aleksej Navalnyj skulle flyga tillbaka till Moskva från Sibirien när han av allt att döma utsattes för den uppmärksammade förgiftningen med nervgiftet novitjok.

Då hade han precis rest runt och försökt sporra väljare till motstånd mot president Putins maktparti Enade Ryssland.

Längre österut, i Chabarovsk – 800 mil från Moskva, har tiotusentals människor gått ut på gatorna flera helger i rad för att demonstrera mot centralstyret i Kreml. Det är en av de största och längst pågående missnöjesyttringarna som skett mot Vladimir Putins styre. Och det är bara en i raden av protester i Rysslands mer avlägsna delar de senaste åren.

Presidenten skrev nyligen om de politiska spelreglerna, men i helgen kan stora delar av befolkningen utanför Moskva få möjlighet att säga sitt. Det hålls guvernörsval i 18 provinser och territorier, elva lokala parlamentsval samt val av lokala styren i 22 regionala huvudstäder.

Förgiftningen av Navalnyj skedde vid en på många vis känslig tidpunkt.

”De personer som ligger bakom det här dådet vill skicka en signal till alla i den ryska oppositionen, och indirekt också en signal till alla de som demonstrerar och protesterar mot förtrycket i Belarus”, sade Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, till TT i samband med att Tyskland slog fast att giftet i fråga var det sovjetutvecklade novitjok.

”Navalnyj har antagligen blivit angripen för att det politiska styret i Ryssland är rädda för att något liknande ska ske som i Belarus. Det är min tolkning.”

Under sin Sibirienresa var Aleksej Navalnyj i de större städerna Novosibirsk och Tomsk för att missionera för det han och hans anhängare kallar ”smarta röster” – ett försök att samla oppositionella röster bakom den kandidat som bedöms ha störst möjlighet att besegra Enade Ryssland.

I valet till Moskvas stadsduma förra året ledde det ”smarta röstandet” till ett överraskande jättetapp för Enade Ryssland.

I Novosibirsk, Rysslands tredje största stad som traditionellt har många proteströstare, möter maktpartiet stort motstånd från både Kommunistpartiet och från den Navalnyj-ledda opposition som står utanför systemet.

I ett filmklipp som spelades in i Novosibirsk dagarna innan förgiftningen anklagar Aleksej Navalnyj flera lokala Enade Ryssland-ledare för att ha utnyttjat sina ställningar för att roffa åt sig pengar och egendom, bland dem partiets toppkandidat i det kommande valet, Aleksej Dzjulaj. Klippet har setts av miljontals människor.

Navalnyjs läger har ställt sig bakom oppositionskandidaten Daniil Markelov – men denne stoppades nyligen från att ställa upp av en domstol som hävdar att två signaturer han samlat in för sin kandidatur inte är giltiga.

Valen i Novosibirsk ses som ett slags lackmustest för oppositionens taktik och för maktapparatens motåtgärder, inte minst inför nästa års nationella val till statsduman. En rad Kreml-sanktionerade partier har bildats i syfte att splittra oppositionen, rapporterar den oberoende nyhetssajten Meduza , som har noterat detta på många håll i landet. På andra håll försöker Enade Rysslands kandidater distansera sig från partiet genom att ställa upp som partilösa.

”På regional nivå ser det lite annorlunda ut i Ryssland, där kan väljare ha större inflytande och makten har svårare att använda det man kallar administrativa resurser för att få det resultat man vill”, säger Martin Kragh.

Österut, i Sibirien och Fjärran östern, är förtroendet för Kreml relativt lågt och motståndet mot centralmaktens inblandning desto större.

Protesterna i Chabarovsk startade när myndigheterna riktade ifrågasatta brottsanklagelser mot den populäre guvernören Sergej Furgal, från Liberaldemokraterna. Han tvingades avgå och ersattes av en tidigare regeringsfigur som skickades dit från Moskva.

Även i Irkutsk, i sydöstra Sibirien, och i delrepubliken Komi, väster om Uralbergen, har handplockade guvernörer väckt irritation.

Om missnöjet återspeglas i valresultaten om ett par veckor kan Kreml få ett slag på fingrarna, om inte annat ett symboliskt sådant, enligt Martin Kragh.

”Även om budgeten och resurserna är väldigt centraliserade på regional nivå och det inte sker så mycket beslutsfattande av stor vikt är det ändå en politisk signal man kan skicka. Det har varit exempel på flera lokalval i Ryssland de senaste åren där företrädare för maktpartiet förlorat, exempelvis till Kommunistpartiet eller Liberaldemokraterna”, säger han.

Frågan är hur mycket makten kan skakas av det som sker i Rysslands östra och västra ändar, eller av något eller några nederlag i septembervalen. Kragh påpekar att ett uppenbart valfusk blev droppen för många i Belarus och att situationen då eskalerade där.

”Valdagarna är väldigt känsliga ögonblick och det har ju skett protester i samband med dem tidigare i Ryssland, som 2011 och 2012 då det förekom dokumenterat valfusk i parlamentsvalet och sedan presidentvalet. Det ledde till att över 100 000 människor protesterade i Moskva. Man förbereder sig säkert på att förhindra att något sådant upprepas igen.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?