1515
Annons

Ministern: Vi står vid ett vägskäl

För utrikeshandelsminister Anna Hallberg är ett skadeskjutet WTO, ett protektionistiskt USA och EU:s tröghet orosmolnen som skuggar prognosen för 2022. 

”Jag har förhoppningar. Men jag är också realist, det kommer att bli svårt.” 

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S).
Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S).Foto:Pax Engström Nyström

Sverige, som liten och exportberoende ekonomi, försöker just nu vara EU:s starkaste röst för en öppen handelsagenda. Det förklarade utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) från scenen på Di-konferensen Världen. Och Sveriges röst behövs när strömningarna på flera håll går i motsatt riktning, menade både ministern och flera av experterna i programmet.

”EU-samarbetet är vår plattform, dit 70 procent av vår export går. Samtidigt väntas 85 procent av världens tillväxt ske utanför EU så vi måste vara öppna attraktiva handelsparters. I EU finns krafter som drar åt det mer slutna hållet, det står lite och väger just nu skulle jag säga”, säger Anna Hallberg. 

Hon vill se ett mer snabbfotat EU, som behöver skynda sig att avsluta och ratificera nya frihandelsavtal med exempelvis Indien. 

”När EU inte levererar kommer andra länder in.”

Världshandelsorganisationen WTO är just nu inte till stor hjälp, efter att ha skadeskjutits när USA:s tidigare president Donald Trump motverkat dess regelefterlevnadsfunktion. 

”Eftersom Sverige är en liten ekonomi behöver vi regelverk som stöttar oss när vi kommer in i svåra förhandlingar eller till och med handelstvister. Nu står vi vid ett vägskäl: Ska WTO bli relevant igen, genom att lyckas gå i mål med viktiga förhandlingar under 2022, eller inte?”

Anna Hallberg ser en lösning i plus-laterala förhandlingar, där ett antal länder går före och andra kan ansluta senare, i stället för multilaterala förhandlingar som tar lång tid och kan bli omöjliga. 

”Jag vet att generaldirektören driver det arbetssättet. Sverige är pådrivande och konstruktiva i WTO. Jag har förhoppningar. Men jag är också realist, det kommer att bli svårt.”

Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad.
Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad.Foto:Pax Engström Nyström

Att lösa upp knutarna i Sveriges och EU:s handelsförbindelser med USA ligger också högt på ministerns agenda för 2022. 

”Vi börjar se en lösning på stål- och aluminiumtullarna men hade ännu högre förväntningar på president Bidens administration när den tillträdde.”

Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad, manade konferensdeltagarna till en mer nykter syn på USA. 

”Vi ska inte underskatta att USA blir mer protektionistiska. Det händer mycket just nu som spelar ut demokratiska principer, och det republikanska partiet är ett helt annat parti än det varit”, säger Frida Stranne.

President Trump gjorde realpolitik av att inte ingå i internationella organ, och den skepticismen finns kvar menar Frida Stranne. 

”Biden har en annan retorik än Trump, och är i grunden för frihandel. Men han är väldigt bakbunden i ett klimat där man pratar om att sätta amerikanska jobb först. Handelsavtalen med EU har inte rört sig framåt på det sätt EU önskat.”

För Anna Hallberg är det protektionistiska ingen väg framåt. Hon är tydlig motståndare till att försöka bygga upp hela värdekedjor i Sverige eller EU, för att förebygga exempelvis komponentbrist. 

”Jag är övertygad om att världshandeln är här för att stanna. Vi kan inte vrida tillbaka klockan. Genom att hitta partnerskap och öka den globala handeln utnyttjar vi spetskompetens.”

 

 

 


Jan Gradvall: Jag har jobbat inom gigekonomin sedan 1986

Det politiska parti som i valrörelsen lovar att förlänga dygnets timmar till 30 får min röst.
Det skriver Jan Gradvall i en krönika.

Att säga att man har mycket att göra på jobbet ger hög status, skriver Jan Gradvall.
Att säga att man har mycket att göra på jobbet ger hög status, skriver Jan Gradvall.Foto:Janerik Henriksson/TT

TV. Bosch: Legacy, Amazon Video Prime. Formellt sett en spinoff: Bosch har pensionerat sig som polis, dottern stämplar in. Men känslan är att vi får se säsong åtta av älskade Bosch. 100 procent snutkvalitet.Life Magazine publicerade 1964 en artikelserie om vad man ansåg vara ”ett verkligt hot” för samhället. Faran gällde inte narkotika eller trafikolyckor, utan för mycket fritid. 

Teknologiska framsteg och den ekonomiska utvecklingen visade entydigt att arbetstiden mycket snart skulle minska till under 30 timmar i veckan. Mer än så behövdes inte för att hålla det moderna samhället i gång.

Hur skulle människor kunna hantera denna nya tillvaro med färre och kortare arbetsdagar? Hur skulle vilsenheten tyglas?

Redan i början av 1930-talet hade ekonomen John Maynard Keynes varit inne på samma tankebanor. ”Jag förutspår att levnadsstandarden i progressiva länder om hundra år kommer att vara fyra till åtta gånger högre än i dag”, skrev han, med sina barnbarn i åtanke.

John Maynard Keynes publicerade ursprungligen sin essä vintern 1928, reviderade den efter börskraschen 1929 och var klar med en slutgiltig version 1931. Men hans tes låg fast i alla versioner. I framtiden behöver vi arbeta så lite som tre dagar i veckan.

Vi vet hur det blev med det.

Jag stirrar i almanackan och djupandas. Det tar inte slut. Även nästa vecka och nästnästa och nästnästnästa innehåller för få timmar för att jag ska hinna med allt. Det politiska parti som i valrörelsen lovar att förlänga dygnets timmar till 30 får min röst.

För hundra år sedan var det de lägst utbildade, med lägst inkomst, som hade flest arbetstimmar i veckan. I dag är det precis tvärtom. De som i dag snittar på kanske 80 arbetstimmar i veckan är människor med höga löner som jobbar som advokater, börsmäklare eller med olika former av högteknologi.

Efter att anställda på Goldman Sachs klagade på att de jobbar 100 timmar i veckan införde företaget The Saturday rule. Ingen får längre komma in till jobbet på lördagar. Vad man samtidigt läser in i lördagsregeln är att söndagar betraktas som en naturlig arbetsdag. 

Tidningen The New Yorker har de senaste åren publicerat ett flertal artiklar om arbetstid och arbetsförhållanden. Journalisten Tim Wu skriver att utvecklingen både är en paradox och ett mysterium. De senaste 50 åren har präglats av en enorm utveckling av teknologi som minskar arbetsbördan. Lägg till detta alla kvinnor som anslutit till arbetsmarknaden under samma tid.

Tim Wu: ”Om vi antar att det finns ett fast antal arbetstimmar för att ett samhälle ska fungera, hur kan vi då samtidigt vara mer produktiva, ha fler arbetsföra personer och ändå jobba fler timmar om dagen? Det måste bero på något annat.”

Vad exakt detta ”något annat” är har ingen något entydigt svar på, men en intressant tanke som förs fram är att arbetsuppgifterna blivit mer diffusa.

Ett bygge av en bro eller ett hus har tydligt slutdatum. När det är färdigt så är det färdigt.

Men ingen som sitter vid sin dator och följer utvecklingen inom ekonomi, nyheter, media eller vad som helst, ser någonsin en färdig bro. Arbete i dag, skriver Tim Wu, är som en fotbollsmatch utan slutsignal.

Washington Post-reportern Brigid Schulte har en skrivit boken Overwhelmed: Work, love and play when no one has the time (Sarah Chrichton Books). Gränsen mellan arbete och fritid – så kallad fritid – är diffus och osynlig.

Att säga att man har mycket att göra på jobbet ger också hög status.

En del hävdar, och kanske även tror, att de jobbar mer än vad de i själva verket gör. Antalet timmar man befinner sig på en arbetsplats ger en väldigt dålig indikation på hur mycket någon jobbar.

Gigekonomin är ett samtida uttryck men för frilansare har det existerat länge. Jag har jobbat inom gigekonomin sedan 1986.

Jag har aldrig haft ett fast jobb. All min ersättning baseras på utfört arbete som går att fakturera för.

När frilansare hälsar på varandra handlar frågan ”Hur går det?” alltid underförstått om hur det går jobbmässigt. Jag har fortfarande aldrig träffat någon som svarat ”Just nu har jag precis lagom mycket jobb”.

Antingen har man för få uppdrag och är orolig över ekonomin. Eller också har man för många uppdrag och är orolig för att bränna ut sig.

Kanske Life Magazine hade rätt ändå. Vi mår dåligt av otydliga gränser mellan arbete och ledighet.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?