Ministern om invandring: Vi behöver ingenjörer – inte diskare
Sverige bör inte tillåta arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där det inte råder brist på arbetskraft, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) till Sydsvenskan.
TT
Text
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.Foto:Marko Säävälä/TT
I dagsläget får ett företag bjuda in en person från ett land utanför EU för att jobba med vad som helst, utan att det först prövas om det råder brist på arbetskraft.
”Vi har ultraliberala regler. Sverige är det enda land i världen som tillåter arbetskraftsinvandring till yrken där vi inte har någon brist”, säger Morgan Johansson till Sydsvenskan.
Det bäddar för exploatering av arbetskraft, anser ministern.
”Kommer du till Sverige som efterfrågad ingenjör blir du väl omhändertagen. Kommer du som diskare eller personlig assistent är du helt i händerna på arbetsgivaren. Det kan sluta med att du tvingas jobba för 30 kronor i timmen och bo i en källare.”
Socialdemokraterna vill nu återinföra regler där det först sker en prövning av arbetskraftsbehovet, och där bara kvalificerad invandring tillåts, som ingenjörer och läkare.
Men samarbetspartierna Liberalerna och Centern var tillsammans med Miljöpartiet med och drev igenom de nuvarande reglerna. Efter rapporter om omfattande fusk med anställningskontrakt har L och C gått med på en utredning om regelverket.
Morgan Johansson tror att samarbetspartierna kan gå med på att höja lönekravet från dagens 13.000 kronor i månaden, och att införa krav på att arbetskraftsinvandraren kan försörja sin familj.
TT
Jacob Wallenbergs kärnkraftskrav: ”Måste jobba med alla energislag”
Sverige behöver nya regler för att utveckla modern kärnkraft. Det var ett krav riktat mot regeringen som Jacob Wallenberg lade fram när han på torsdagen valdes in som ordförande i Svenskt Näringsliv. Vidare krävde han att näringslivsfrågor får en mer central roll i årets valrörelse:
”För mig är kanske det viktigaste att politiken inte tar näringslivet för givet.”
Linnea Bolter
Text
Jacob Wallenberg valdes på torsdagen in som ordförande i Svenskt Näringsliv.Foto:Anders Wiklund/TT
Jacob Wallenberg rev ned applåder när han höll sitt första anförande som Svenskt Näringslivs styrelseordförande på torsdagen. Han passade samtidigt på att dämpa förväntningarna på sin medverkan i debatter och media framöver.
”Det korta svaret är att du får se lite mer av mig, men förhoppningsvis inte mycket mer”, kommenterade Jacob Wallenberg och poängterade att han inte ska missbruka sin megafon, som är ”hyggligt stor”.
”Kraften kommer bara att urvattnas”, lade han till.
Inför valrörelsen var han både allmän och explicit i sina önskemål. Någon repris av förra valets stora tv-debatter vill han inte se i år.
”Ordet 'näringslivet' nämndes en gång. Jag tycker inte att det är okej”, gjorde Jacob Wallenberg klart och betonade:
”För mig är kanske det viktigaste att politiken inte tar näringslivet för givet. Det ligger i vårt och deras intresse.”
När det gäller landets energiförsörjning var han tydlig i sina krav på politikerna – kärnkraft måste vara en del av lösningen.
”Den grundläggande frågan är hur vi får energi till vårt land som är planerbar. Alla som som bidrar med energi – Vattenfall och deras konkurrenter – säger samma sak: Vi måste jobba med samtliga energislag.”
”Vi behöver skapa förutsättningar i tillägg till hydro, vatten, och det är kärnkraft. Vi behöver nya regler och behöver veta exakt vad som gäller för att kunna investera”, fortsatte han.
Problematiken med snabbt ökande kostnader och komponentbrist var ett annat tema som Jacob Wallenberg berörde. Men pandemins omfattande stödpolitik är inte aktuell för reprisomgång, anser han.
”Min uppfattning är att covid var någonting helt unikt. Ingen visste hur man skulle göra – då var det bättre att vara för generös och hjälpsam, om du så vill, för att landet skulle må hyggligt bra. Jag stöttar det och tycker att det var klokt.”
”Inflation är en annan sak. Ur det kommer jag till slutsatsen att, nej, jag tycker inte att staten ska gå in och ge enskilda stöd.”
En fråga han kommer att brottas med i sin roll som ordförande för Svenskt Näringsliv är också kompetensförsörjningen – den främsta tillväxthämmaren för majoriteten av alla företag.
”Den första delen i ekvationen är att individer och människor vill vidareutbilda sig. Vi saknar 50.000 mjukvaruingenjörer. De finns inte och de tar flera år att utbilda.”
Han pekade på paletten av bristyrken:
”Fråga vännerna på Arlanda. De får inte tag på människor som vill jobba i säkerhetskontrollen. Det betyder att vi står i timslånga köer för att de inte hittar personal. Eller fråga hotellen – vart har alla tagit vägen?”
När det gäller Nato blev svaret diplomatiskt nedtonat, då näringslivet eventuella möjligheter i Sveriges medlemsskap kom på tal.
”För företag är det viktigt med stabilitet, förutsägbarhet och säkerhet. Men vi har inte ett syfte att göra det bättre för oss, utan att göra det bättre för Sverige – och företagen är en del av Sverige.”
