Annons

Miljöpartister: Nya järnväg skapar nya resandemönster

REPLIK. Tankesmedjan Fores rapport ”Är det lönsamt att välja tåget?”, presenterad på Di Debatt, är skriven av en docent i nationalekonomi. Men rapportförfattarens titel gör inte rapporten till ett seriöst inlägg. Rapporten förenklar och brister i trovärdighet. Framförallt dras helt orimligt långtgående slutsatser baserat på ett enskilt antagande i Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl för nya stambanor.

Bild:AP

Samhällsekonomiska analyser ska utgöra en viktig grund för politiska beslut. De redovisar effekter utifrån ett antal antaganden. Men de får inte misstas för heltäckande sanningar. Rapportförfattaren Åsa Hansson menar att hela höghastighetsjärnvägen är så olönsam att den inte bör byggas. Hon bygger sin slutsats enbart på diskonteringsräntan, en schabloniserad ränta som används för att beräkna värdet av en betalning som ligger i framtiden.

Trafikverket använder samma ränta i alla sina beräkningsmodeller för att kunna ställa investeringar mot varandra. Åsa Hansson menar att den är för högt satt. Men det är kanske inte är investeringen det är fel på, utan beräkningsmodellen?

Frågan om höghastighetsjärnväg och dess effekter är betydligt mer komplex är vad Fores rapport ger sken av. Fler nyttor måste vägas in i bedömningen, exempelvis hur investeringarna bidrar till att lösa samhällsutmaningar som klimatförändringar, kraftig befolkningstillväxt och bostadsbrist.

Internationellt har få samhällsekonomiska analyser gjorts av höghastighetsjärnvägssystem. De som gjorts i Spanien och Frankrike visar på olönsamhet. I England påvisas raka motsatsen, stark lönsamhet. I England har man nämligen anpassat antagandena i modellen för just höghastighetsjärnväg. Bland annat värderas restiden avsevärt högre än i Sveriges modeller. Ett flertal länder i Europa fortsätter att bygga ut system för höghastighetsjärnväg, trots avsaknad av, eller negativa, samhällsekonomiska kalkyler.

Det hade de knappast gjort om de dragit samma slutsatser som Fores.

Ny infrastruktur skapar nya resandemönster som är svåra att förutsäga. Ta Stockholms tunnelbana. Föga kunde man ana när beslutet fattades under 1900-talets första hälft hur den skulle påverka huvudstaden, och hur den bidrar till att Stockholmsbefolkningen kan fortsätta växa med två busslaster per dag. Närmare i tid har vi Öresundsbron, vars lönsamhet vida överstiger de tidiga förväntningarna.

Fores vd Mattias Goldmann skriver i förordet till rapporten: ”Är det för framtiden faktiskt avgörande om det tar tre eller två timmar att ta sig mellan Stockholm och Göteborg, eller fortsätter tåget att utvecklas som arbetsplats så att själva restiden är mindre viktig? Är jämförelsen med det fossildrivna flyget fortfarande adekvat år 2050, eller går flyget då på avancerade biodrivmedel och el, medan bilarna är självkörande och avgasfria? Kommer våra barnbarn att åka på konferenser som vi, eller kommer de att vara permanent uppkopplade med minskade resebehov?”

Vi är överens om att man måste lyfta blicken när man utformar framtidens infrastruktur. Men rapportens slutsatser är fel. Resultatet blir tyvärr att Fores förskjuter debatten bort från huvudproblemet: Vilket är det effektivaste sättet att skapa mer kapacitet i det svenska järnvägssystemet?

Problemet i dag är att Sverige under flera årtionden underinvesterat i järnvägen och skjutit nödvändigt underhåll framför sig. Kapacitetsbristerna får dagliga konsekvenser – fråga bara de luttrade tågpassagerarna – och underhållsbehovet har vuxit till ett berg. De slitna järnvägsspåren utnyttjas nu så intensivt att det är svårt att hitta tider för underhållsarbete och det uppstår i stället kostsamma stopp i trafiken. Det behövs därmed mer kapacitet, fler spår, även för att hinna sköta underhållet.

Sveriges snabbt växande befolkning och Trafikverkets prognoser pekar på att behovet av transporter av gods och personer kommer att fortsätta öka. Restiden mellan storstäderna är därför inte det viktigaste argumentet för höghastighetståg, utan den förbättrade kapaciteten det skulle innebära. Vid sidan av sjöfarten, som förväntas öka kraftigt, kan inget annat transportslag hantera lika stora volymer personer och gods som järnvägen. Järnvägen är en del av framtidens trafiklösning och kommer att komplettera framtidens självkörande och avgasfria bilar – samt fylla viktiga behov även för framtidens uppkopplade människor.

Trafikverket har utrett ett alternativ till höghastighetsjärnväg, en uppgradering av den befintliga järnvägen som innebär en utbyggnad av halva systemet. Så som kalkylmodellerna är upplagda är inte heller det alternativet lönsamt. Precis som för höghastighetsjärnvägen ger en utbyggnad av den befintliga stambanan ökad kapacitet, kortare restider och att känsligheten för störningar minskar. Men höghastighetsjärnvägen ger en väsentligt större kapacitetsökning, ytterligare kortare restider, nya reserelationer och ökar den regionala tillgängligheten mer än en utbyggnad av befintliga stambanor. Skillnaden är avsevärd. Uppgraderas den befintliga järnvägen är det fullt på spåren igen redan så fort uppgraderingen är klar.

Fores rapport sätter fingret på hur dåligt den svenska modellen lämpat sig för stora investeringar i ny infrastruktur. Det var också därför förra regeringen tillsatte Sverigeförhandlingen för snart tre år sedan, med uppdraget att driva processen fram till nya höghastighetsjärnvägar. I dag finns ett starkt politiskt stöd för att Sverige ska investera i ett hållbart transportsystem, för en framtid med snabbt växande befolkning och stark urbanisering. Debatten om Sveriges framtida infrastruktur bör inte reduceras till hårklyverier om mindre enskildheter i komplexa beräkningsmodeller. Den är för viktig för det.

 

Mätta Ivarsson (MP), regionråd i Region Skåne med ansvar för regional utveckling
Birgitta Losman (MP), regionråd Västra Götaland med ansvar för regional utveckling
Märta Stenevi (MP), kommunalråd i Malmö med ansvar för stadsbyggnad

 

 

Läs Åsa Hanssons och Andreas Bergströms debattinlägg här.

Läs svar från infrastrukturminister Anna Johansson här.

Läs replik från Åsa Hansson och Andreas Bergström här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Innehåll från TelenorAnnons

Därför är 5G viktigt – för ditt företag

Martin Whitlock är teknikchef hos Telenor IoT.
Martin Whitlock är teknikchef hos Telenor IoT.

Inte bara en bättre teknik – utan avgörande för framtidens affär.

Här avslöjar experten hur 5G kan hjälpa ditt företag.

– Om det kommer någon i din bransch med den här tekniken och du inte är med på tåget, då finns det stor risk att du blir ifrånkörd, säger Martin Whitlock, teknikchef hos Telenor IoT.

Så kan 5G påverka dina IoT-planer – läs mer 

Högre kapacitet, snabbare datahastigheter och mer avancerade möjligheter – men är det nödvändigt? När femte generationens mobilnät, 5G, gör sitt intåg ställer säkerligen många företag och organisationer frågan.

– Faktum är att 5G redan tidigt var efterfrågat av marknaden. I takt med att digitaliseringen sprungit i väg senaste åren har marknaden också större krav på vilken teknik som kan uppfylla de nya behoven för uppkoppling. 5G är en effekt av det, tekniken där är redan i grunden anpassad för IoT-produkter, säger Martin Whitlock och pekar på att 5G skapar nya möjligheter inom flera områden:

– Hemma har du sannolikt en elmätare som utnyttjar tekniken redan nu. Elmätaren i sig är ingen revolution men den svarar mot behovet att snabbt kunna läsa av elförbrukningen. Tittar man visionärt kommer 5G möjliggöra de extrema användningsområdena, som självkörande bilar. Men vi har även avancerad robotteknik inom industrin eller möjligheten att kunna genomföra remote surgery på ett sjukhus på andra sidan jorden eftersom uppkopplingen via 5G är tillräckligt snabb för det.

”4G och 5G kommer att leva parallellt länge”

Samtidigt är Whitlock tydlig med att 5G inte kommer rullas ut över en natt. Han målar upp en tidslinje över tio år med tre större faser: Övergång, utveckling och förvandling.

– Vi tar de första stegen i första fasen nu. Inom EU har vi många saker som är uppkopplade via 2G-nätet, som exempelvis alarmknappar i nyproducerade bilar. Där är en 4G-lösning på gång att ersätta, men det kommer ta tid. Det är svårt att bara släcka ner saker. Men ja, de äldsta näten kommer att fasas ut över tid, säger Whitlock.

När han träffar kunder eller föreläser dyker ofta frågan om även 4G-nätet kommer släckas:

– 4G och 5G kommer att leva parallellt länge, längre än tio år. Med det sagt, ska du designa en produkt idag rekommenderar jag att du ser till att den klarar att kopplas upp både via 4G och 5G- nätet.

Hur ska man som företag då ta sig an utvecklingen? Oavsett bransch gäller det att ha några saker i bakhuvudet, råder Whitlock:

– Det som kan kopplas upp kommer att kopplas upp. Jag vågar påstå att vi är på väg i den riktningen, alla trender pekar dit, säger han och fortsätter:

– Varje gång det kommer en ny generation mobilnät hamnar vi till slut i ett läge där teknologin kommer till stor användning. Ofta kommer marknaden på fler användningsområden än vi operatörer förutspått, och så förväntar jag mig blir fallet även med 5G.

Rekommenderar ett 5G-tänk redan idag

Något av det kanske viktigaste för företag är dock att man inte fastnar i tekniken. 5G är inte ett tekniskt projekt för företaget, utan det handlar om att ta tillvara de möjligheter 5G ger och basera sin affärsutveckling på det. Det borde vara top of mind.

Hur hanterar Telenor IoT:s kunder omställningen?

– Det är en pågående planering hos majoriteten. Man ska komma ihåg att mycket av IoT idag bygger på äldre teknik som fungerar väldigt bra. Några kunder är naturligt mer intresserade av 2G än 5G just nu, men det är naturligtvis så att vi har en dialog om hur övergången ska se ut. Vår starka rekommendation är att du har ett 5G-tänk redan idag och att man förstår hur man kan dra nytta av det. Annars är risken att du blir ifrånkörd.

Därför borde Telenor vara ditt förstaval vid IoT-satsningen  

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera