1515
Annons

Miljökonflikter om skogsmark ska utredas

Avvägningen mellan skogsavverkning och behovet att skydda hotade arter har blivit allt mer konfliktfylld. En ny utredning ska se över skogsägarnas rätt till ersättning när de inte får avverka.

Foto:Jack Mikrut

Konfliktnivån inom svenskt skogsbruk har höjts den senaste tiden. Flera fall där skogsområden bedömts ha så skyddsvärda arter att avverkning inte ska få ske har gått till domstol, då skogsägarna stämt staten för att de inte fått den ersättning de anser sig ha rätt till.

”Många, både myndigheter, miljöorganisationer och skogsägare, efterlyser därför ett tydligare regelverk. När det gäller artskydd finns det inget tydligt stöd i lagen för när skogsägare ska få ersättning”, säger Centerpartiets skogspolitiske talesperson Peter Helander, som förhandlat för Centerpartiets räkning om direktiven för den nya utredning som ska se över artskyddsförordningen.

Enligt Peter Helander kan man se utredningen som en utbruten del ur den större skogsutredning som pågått sedan juni förra året, som fokuserar på äganderätt och skyddsformer i ett mer omfattande perspektiv.

”Artskyddsförordningsutredningen handlar om mindre ytor och när ersättning ska utgå”, säger Peter Helander.

Utredningen som nu sjösätts är en av punkterna i januariavtalet och ska redovisas senast den 14 maj nästa år.

Bitcoinbedrägerier ökar: ”Numera är det varje dag”

Investeringsbedrägerierna i Sverige ligger fortsatt på höga nivåer. Under andra kvartalet har Finansinspektionen även noterat att bedragarna förfinat sina metoder ytterligare.

Fi uppmanar Sveriges konsumenter att vara försiktiga.
Fi uppmanar Sveriges konsumenter att vara försiktiga.Foto:SORAPOP UDOMSRI, Jesper Frisk.

Under förra veckan uppmanade Finansinspektionen (FI) återigen Sveriges konsumenter att vara försiktiga. Nuvarande bedrägerivågen är stor och omfattande. Det handlar framför allt om kryptovalutan Bitcoin, säger Lars Malmström, chef för konsumentavdelningen på FI. Han konstaterar att anmälningarna kring bedrägerierna ökat.

”Förut brukade jag säga att personer som blivit lurade hörde av sig flera gånger i veckan, numera är det varje dag.”

Bedragarnas metoder varierar, och de anpassar sig snabbt till vad som fungerar för tillfället. Lars Malmström beskriver ett typiskt händelseförlopp som att bedragarna först hittar sina offer via sociala medier. Där luras de att investera några tusen kronor i kryptovalutor eller populära aktier. I själva verket förs pengarna över direkt till bedragarna, det görs ingen investering.

”Oftast är det bara början. Den låtsasinvestering som gjorts framställs som lyckad, och offret dras med och luras att sätta in mer och mer pengar. Hela processen kan pågå i flera månader.”

”Första gången man möter det här så undrar man kanske hur personer kan gå på detta. I själva verket är det väldigt svårt att skilja bedragarnas hemsidor från den generelle nätmäklarens, och de är mycket skickliga i sin kommunikation. När konsumenterna till slut försöker realisera sina iscensatta vinster eller stoppa förluster inser de att de blivit lurade. Offren har i genomsnitt förlorat flera hundratusen kronor”, säger Lars Malmström.

I FI:s senaste varning lyfts även ett fall från Högsta Domstolen upp. FI konstaterar att offret fått tillbaka nästa hela sitt förlorade belopp, men att det för denna dom rört sig om att offret själv inte fört över sina pengar till bedragarna. Om man på egen hand initierat en överföring är det fortsatt nästan omöjligt att få tillbaka sitt förlorade belopp.

FI tror att det viktigaste för att komma till rätta med bedrägerierna är att göra konsumenter mer medvetna.

”Att motverka den här typen av bedrägerier är inte heller bara viktigt för den enskilda konsumenten, utan även för finansbranschen i stort. Alla ska kunna spara och känna sig trygga”, säger Lars Malmström.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera