1515
Annons

Miljardutdelningar väntar aktieägarna

Räkna med besked om miljardutdelningar till aktieägarna.

Men spänn också fast säkerhetsbältet för rejäla kursras om företagen inte motsvarar förväntningarna.

Det väntar inför årets rapportflod enligt analytikerna.

Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.
Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.Foto:Joey Abrait; Jesper Frisk

Det mjukstartar på onsdag med riskkapitalbolaget EQT, sedan är det dags för investmentjätten Investor på fredag innan en rad storbolag släpper sina siffror veckan därpå.

När fjärde kvartalet nu ska sammanfattas är också fokus på hur stor utdelning som föreslås till aktieägarna i en rad företag.

De 146 svenska börsbolag som storbanken SEB:s analytiker följer, väntas dela ut 297 miljarder kronor i år för räkenskapsåret 2021.

Året dessförinnan handlade det om 312 miljarder men på grund av olika jämförelsestörande poster, liksom extrautdelningar från flera företag, går det inte att göra en rak jämförelse, påpekar Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.

”Jag tror inte de är jämförbara. Utdelningsstatistiken för olika år har blivit lite tillknölad, bland annat av utdelningsrestriktioner för bankerna. Så det blir väldigt konstiga siffror”, säger han till TT.

Som alltid tillhör banksektorn den som är allra mest frikostig när det gäller utdelningar. Enligt Bloombergs sammanställning av prognoser väntas SEB dela ut omkring 12 miljarder kronor, Swedbank och Handelsbanken omkring 11 miljarder vardera och Helsingforsbaserade Nordea uppåt 19 miljarder.

Även Volvokoncernen, som fick mycket kritik för sin utdelningspolicy förra året efter att samtidigt ha tagit emot statligt pandemistöd, räknas nu in bland bolagen som kommer att öppna företagskassan rejält.

”Vi tror att de betalar ut 11,50 kronor per aktie för 2021. Det blir i runda slängar 23 miljarder”, säger Esbjörn Lundevall.

Förutom utdelningsbesked handlar det mest, inte oväntat, om bolagens eventuella vinstresultat.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, har sammanställt analytikernas genomsnittliga vinstprognoser för ett 70-tal av Stockholmsbörsens största bolag och trots pandemi, ökade råvarukostnader och flaskhalsar i logistiken, är förhandsbilden positiv.

”Analytiker tror på en vinstökning på nio procent. Två tredjedelar av bolagen förväntas redovisa vinstökningar samtidigt som försäljningen ska stiga med fyra procent”, säger han.

Historiskt sett har utfallet dessutom de sju senaste kvartalen legat över prognoserna och det troliga är att det sker även i år, säger Malmqvist som dock utfärdar en skarp varning:

”Det finns inte utrymme för bakslag. Om rapporterna kommer att börja ligga under prognoserna kommer det ge ett ganska surt mottagande och det är inte otroligt med tanke på de problem företagen har”, säger han och syftar bland annat på höga producentpriser.

Den höga värderingen, ett flertal av de största bolagens aktier handlas nu på rekordnivåer, kombinerat med en prognos på flera räntehöjningar under 2022 från exempelvis amerikanska centralbanken, gör Malmqvist alltmer pessimistisk gällande den globala börsutvecklingen.

”Är det extremt uppåt så går det också extremt nedåt, inte att vi får en stilla vandring i sidled. Hade någon för ett år sedan sagt till mig att man i januari 2022 förväntar sig tre-fyra räntehöjningar, då hade jag sagt att börsen skulle packa ihop redan under hösten 2021.”


Cybersoldater bygger ny svensk industrigren

Kompetensbrist är det främsta hindret för att Sverige ska kunna bygga upp en industri inom cybersäkerhet menar Anders Herrström, säkerhetsexpert på PA Consulting, och välkomnar därför den nya utbildningen av cybersoldater. 

Svensk cybersoldat försöker ta sig in i ett trådlöst nätverk från ett fordon.
Svensk cybersoldat försöker ta sig in i ett trådlöst nätverk från ett fordon.Foto:TT

I slutet av förra året examinerades Sveriges första cybersoldater från utbildningen på KTH som nyligen dragits igång i samarbete med Försvarsmakten. Totalt 28 rekryter kunde efter 30 högskolepoäng titulera sig cybersoldat. I dag befinner sig ett större antal studenter under utbildning och kommande år är planen att utöka antalet ytterligare. 

Den nya utbildningen kommer lägligt och kan vara ett viktigt steg för att bygga en ny svensk industrigren, cybersäkerhet, menar Anders Herrström. Han har en bakgrund från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, där han jobbat med just cybersäkerhet, liksom från Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, FRA, Försvarsdepartementet samt Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet. I dag är han säkerhetsexpert på den brittiska managementkonsultfirman PA Consulting. 

”Man kan börja i många olika ändar, men en av de största utmaningarna på cybersäkerhetsområdet är kompetensförsörjningen”, säger han. 

”Det handlar inte bara om it-nära kompetenser utan om allt från upphandling, förståelsen i företagsledningar, juridiken och så vidare. Att skapa en kritisk massa av personer som är verksamma inom industrin är en förutsättning.”

Han hänvisar till en studie som den amerikanska certifieringsorganisationen (ISC)² genomförde 2019 ”Cybersecurity Workforce Study” där det framgick att det globalt saknades 4 miljoner personer med kompetens inom cybersäkerhet. Personer som behövs för att bygga ett motståndskraftigt samhälle. 

Anders Herrström
Anders HerrströmFoto:Jonas Bilberg

Vad innebär en kritisk massa i detta fall?
”Det är kanske bättre att prata ekosystem, att vi måste bygga ett hållbart och livskraftigt ekosystem inom cybersäkerhet. Att akademi och myndigheter nu gått samman för att bedriva utbildning är ett steg i rätt riktning”, säger Anders Herrström och pekar på det israeliska exemplet. 

”I Israel har man ett genomarbetat system för att hitta duktiga personer som passerar den militära tjänstgöringen, personer som i ganska stor utsträckning sedan ligger bakom de israeliska cybersäkerhetsföretagen som är både talrika och framgångsrika.”

Med hög kompetens inom digitalisering och teknik har Sverige goda förutsättningar för att bygga denna nya industri, men vi behöver strukturera de initiativ som tas redan idag och utveckla samverkan mellan det offentliga och privata menar Anders Herrström. 

Vad har ett eventuellt Nato-medlemskap för betydelse i sammanhanget?
”Det är naturligtvis viktigt för vissa delar av cybersäkerhetsbranschen. Men det är framför allt orsakerna bakom ett eventuellt beslut om medlemskap som är viktiga. Den ökade osäkerheten på den internationella arenan har satt fingret på hur sårbart samhället är och på behovet av att kunna skydda det.”

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?