1515
Annons

Miljardsmäll skakar om Deutsche Bank

USA:s justitiedepartement kräver tyska bankjätten Deutsche Bank på 14 miljarder dollar, motsvarande 120 miljarder kronor.  Kravet fick bankens aktie att rasa på Frankfurtbörsen och sände chockvågor genom ett redan ömtåligt europeiskt banksystem.

Bild:AP

Det amerikanska justitiedepartementet kräver Deutsche Bank på jätteböterna eftersom banken sålde bostadsobligationer i upptakten till finanskrisen 2008.

Om kravet går igenom skulle det bli det största beloppet någonsin som en utländsk bank har betalat till  justitiedepartementet.

"Självklart gillar jag inte den här summan, den är alldeles för hög. Det verkar som att det amerikanska justitiedepartementet hela tiden kräver en högre summa av europeiska bolag för att förlika", säger Andreas Domke, fondförvaltare vid Allianz Global Investors, som också äger aktier i Deutsche Bank, till nyhetsbyrån Bloomberg.

Deutsche Bank har dock meddelat att de tänker bestrida kraven.

"Deutsche Bank har inte för avsikt att betala dessa potentiellt civilrättsliga krav på någon nivå ens i närheten av de föreslagna siffrorna", kommenterar banken på fredagsmorgonen enligt Direkt.

Deutsche Banks aktie rasade med över 8 procent på fredagen efter böteskravet. Andra europeiska bankaktier sjönk också.

Marknaden hade väntat sig ett betydligt lägre ”utgångsbud” från USA:s justitiedepartement då de flesta tror att böterna förhandlas ned efter samtal mellan myndigheterna och Deutsche Bank.

"Även om siffran verkar hög är det uppenbarligen ett första bud i förhandlingen", säger Chris Wheeler, analytiker vid Atlantic Equities till Bloomberg.

I juni hade Deutsche Bank avsatt 5,5 miljarder euro, drygt 52 miljarder kronor, för böter och förlikningar. Enligt Bloomberg har banken betalat drygt 95 miljarder kronor i böter och förlikningar sedan 2008.

Kreditbetygsinstitutet Standard & Poor’s uppgav på fredagen att Deutsche Banks kreditbetyg inte påverkas omedelbart av bötesbeloppet, rapporterar Financial Times.

Samtidigt samtalar det britiska försäkringsbolaget Phoenix Group med Deutsche Bank om att köpa Abbey Life Assurance Company, ett försäkringsbolag verksamt i Storbritannien som Deutsche Bank äger. Diskussionerna är långt gångna, uppger Wall Street Journal.

Det är inte bara Deutsche Bank som är i det amerikanska justitiedepartementets sikte.

Även andra europeiska banker som Barclays, UBS, Credit Suisse och RBS är föremål för undersökning. Bank of America betalade 2014 drygt 17 miljarder dollar till amerikanska justitiedepartementet i ett liknande ärende.

Den europeiska banksektorn har plågats i spåren av den skuldkris som härjat i Europa. Det europeiska bankindexet Euro Stoxx Banks har tappat över 30 procent det senaste året.

Vd:n John Cryan tog över Deutsche Bank i maj i år efter att innan dess ha delat vd-posten med Jürgen Fitschen sedan juli förra sommaren.

John Cryan har tydligt meddelat att han vill förändra Deutsche Bank. Att klara upp de legala trångmål som Deutsche Bank befinner sig i är en av hans prioriteter.


Slut inte fred på Putins villkor

Fred måste komma med frihet också, skriver Di:s krönikör Maria Borelius.

Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin.Foto:Mikhail Klimentyev

Jag stötte på en kamrat från studietiden i Lund. En svensk ingenjör som gav sig ut i världen, och startade fabrik i Kherson, Ukraina. Jag mötte honom och hans ukrainska fru av en slump på ICA häromdagen. Natten innan hade hennes föräldrar flytt till Sverige. Fruns syster satt inlåst i rysk ockupation. Företaget var i kris. Frun stod i affären och grät rätt ut. 

”Vi är i totalt limbo” sa de. 

Folk stannade till runtom och nickade sorgset. Ja, hur länge skall kriget hålla på? 

Brutala övergrepp sker i Ukraina. Inflation och matpriser skenar, olje- och gasleveranser är osäkra, företag, jobb, välfärd hotas. För att inte tala om 50 miljoner människor som hotas av svält när kriget stryper världens tillgång på spannmål.

Alla vill nu verkligen ha fred. Frågan är bara vilken. Om väst hittills visat enighet i kampen mot Ryssland, börjar fasaden spricka kring The Endgame. 

I Storbritannien, där jag skriver detta, är Ukrainas seger slutmålet. En seger som innebär Ukrainas fulla återtagande av sitt territorium och visar Putin att framtida övergrepp inte heller lönar sig. Man vill köra kriget ända in i kaklet. Det är inte första gången. Britter drev i Andra världskrigets slut fram en fasansfull ödeläggelse av Dresden och Berlin, som visade Hitler och Tyskland att det bara fanns en väg fram: kapitulation och radikal uppgörelse med ideologi och handlingar. 

Frankrike och Tyskland har andra slutmål, där freden får ett mer ultimat värde i sig. Macron varnar Ukraina för att inte verka ”hämndlystet”, som om Ukrainas kamp handlade om hämnd snarare än försvar. Tyskland har i årtionden levt i en praktisk Finlandisering, en följsam symbios som fått näring av historien, det stora energiberoendet och de personliga band som formats kring halvt korrupta toppolitikers liv i ryska bolagsstyrelser. Tyskland önskar nu fred och stabilitet som mål i sig. Putin får inte förödmjukas. Den linjen fick i veckan stöd när nestorn Henry Kissinger i Davos manade till en fred, där Ukraina borde lämna ifrån sig östra delar till Ryssland. Ja just det, de delar där min vän och hans fru bor. Vilka delar skulle Sverige avstå för att ”inte förnedra” Putin efter ett anfallskrig mot oss? Gotland, Skåne, kanske Tornedalen?

Att nu tala om fred utan att i samma andetag tala om frihet och rättstat leder fel, leder till en relativisering. Som att jämställa våldtäktsman och offer. Det blir en illusionernas stabilitet. Eller som Benjamin Franklin säger i det svåröversatta ”those who give up essential Liberty, to purchase a little temporary Safety, deserve neither Liberty nor Safety”.

Kampen nu handlar om fred, men inte vilken som helst. Fred utan frihet och respekt för internationella regler riskerar att bli mycket kortvarig, när tyranner får vind i seglen. Putin har spelat ett långsiktigt spel. Väst måste våga hålla i och hålla ut för att vinna den långa freden med Ukraina och långt bortom.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?