ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Infrastruktur

Miljardinjektion i smarta städer

  • Olga Kordas forskar på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och är spindeln i nätet för forskarprojektet Viable Cities, som under tolv år ska söka lösningar för att göra städer långsiktigt hållbara och livskraftiga. Foto: Joey Abrait

I takt med att människor får fler digitala verktyg måste städerna planeras om.
Det säger Olga Kordas som med 1 miljard kronor på fickan leder Sveriges största projekt för att skapa smarta och hållbara städer.

Tänk dig att den digitala tekniken kan göra det möjligt att sitta kring ett bord med arbetskollegerna, samtidigt som du egentligen befinner dig hemma i vardagsrumssoffan. Allt som behövs är egentligen en modernare form av våra redan i dag existerande VR-glasögon.

Tänk dig sedan, när den här tekniken blir verklighet, hur det skulle påverka ett i dag så självklart fenomen som morgontrafiken. Om alla kan resa i cyberrymden – varför ska vi då förflytta oss fysiskt? Och är det rätt att bygga nya vägar i en stad där fler skulle kunna arbeta hemifrån?

Olga Kordas är forskare på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, och projektledare för innovationsprogrammet Smarta och hållbara städer som får 40 miljoner kronor om året under tolv års tid av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Lika mycket skjuts till från andra intressenter. Målet med programmet är att med digitaliseringen som främsta verktyg göra Sverige till ett föregångsland inom hållbar stadsplanering.

”Det betyder i stort sett att vi ska använda oss av de oändliga möjligheter som har kommit med digitaliseringen och skapa ett hållbart samhälle där människor kan trivas, leva och bo, men utan att det påverkar på miljön”

Programmet är ett samarbete mellan flera olika universitet, städer, forskargrupper och näringslivet. I programstyrelsen sitter bland annat representanter från både Lunds universitet, Malmö stad, Umeå kommun, Scania och Ericsson. KTH är värdorganisation och det var på KTH som allt började för ungefär fyra år sedan.

”En av forskningens ständiga utmaningar är att hitta områden där det går att föra samman olika forskargrupper och aktörer med olika infallsvinklar och perspektiv. Att vi kom på inriktningen Smarta och hållbara städer grundar sig i att jordens städer står för 70 procent av de totala koldioxidutsläppen och att förnya existerande städer är avgörande för att vi ska klara klimatmålen”

Programmet Smarta och hållbara städer har fyra fokusområden: Livsstil och konsumtion, planering och byggd miljö, mobilitet och tillgänglighet och infrastruktur. Därefter är det uppdelat i två olika huvudinriktningar där den första delen handlar om att skapa en plattform för samverkan och kunskapsutbyte. Här ska forskare, skolor, städer, medborgarinitiativ och företag inspireras av varandra, lära av varandra och förhoppningsvis skapa samarbeten över gränser som kan driva projekt tillsammans.

”Kommuner får inspiration av hur andra städer arbetar och en inblick i forskningen kring samhällsutveckling som är erfarenheter som hjälper kommunerna när de planerar byggen och gör investeringar. Sedan får forskare som deltar upp ögonen för forskningsbehoven i samhället och vad vi behöver satsa forskning på.”

Den andra delen av miljardprogrammet går ut på att ekonomiskt stötta mindre projekt, kanske ett projekts vars idé har vuxit fram under samarbetet via plattformen. Dessa kan vara antingen forsknings-, innovations-, demonstrations-, eller förstudieprojekt som drivs i linje med Smarta och hållbara städers målbeskrivning.

Redan i oktober i år gjorde Smarta och hållbara städer sin första utlysning dit man kan söka för att få ett projekt finansierat. Totalt kan ett projekt få upp till 5 miljoner kronor för tre års forskning.

”Vem som helst kan ansöka om pengar men när vi bestämmer oss för vilka vi ska stötta tittar vi först på om det är gränsöverskridande. Vi vill att minst tre olika aktörer ska samarbeta: till exempel ett medborgarinitiativ, ett företag och en kommun som söker tillsammans.”

En annan viktig aspekt som Olga Kordas nämner är att de bara finansierar projekt som leder till en systemförändring eller angriper ett problem ur ett övergripande perspektiv.

”Vi kommer inte att stödja projekt som till exempel undersöker hur man kan effektivisera motorn på en elbil, i det fallet skulle ett projekt i stället kunna vara att ta reda på hur stadens rum behöver planeras för att fortfarande fungera när vi får självkörande bilar. Behöver vi till exempel garage och parkeringshus om självkörande bilar ständigt kör runt på vägarna och man bara beställer en bil med ett knapptryck på telefonen?”

”Och projekten kan även riktas mot sociala förändringar, man skulle till exempel kunna undersöka hur människors beteende påverkas när samhället ändras. Låt säga att det blir vanligare med delningsekonomi, att man äger en bil tillsammans med många andra. Hur påverkas vår inställning till andra av att dela? Blir vi lyckligare? Hur behöver ett system vara uppbyggt för att människor ska känna sig trygga nog att använda sig av det?”

Precis som med all forskning går programmet mycket ut på att redan i dag ta fram modeller för hur framtidens samhälle borde se ut, och det gör man genom att först förutspå till exempel teknikutvecklingens, den socioekonomiska eller rent av den geopolitiska effekten på människors beteende.

”Låt säga att klimatkatastrofer leder till att fler människor flyttar till städer. Då behöver vi redan i dag fundera på hur vi ska ta emot alla”, säger Olga Kordas.

”Kan alla få plats om vi bygger som tidigare eller måste vi tänka om? Kan vi skapa flexibla lägenheter där ett kök kan bli ett vardagsrum och tvärt om, eller kan vi bygga små lägenheter med gemensamma utrymmen?”

Om tolv år när projektet är avslutat hoppas Olga Kordas att Sverige är en föregångare i världen och att projekten som Smarta och hållbara städer har satsat på har tagit sig ifrån labbet till marknaden och bidra till förändringar.

”Det här är ytterligare en anledning till att vi angriper saken från flera olika perspektiv. Det är inte bara att skapa en självkörande bil och sedan sälja den utan det finns så mycket mer som behöver undersökas först, som människors inställningar till en självkörande bil och även rent juridiska frågor. Vem är ansvarig om någon blir påkörd?”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer