1515

Miljarder i långbänk hos Migrationsverket

Trots nattjobb, en fyrdubblad arbetsstyrka och desperata klagomål från Sveriges kommuner har Migrationsverkets skuld på 10 miljarder knappt rubbats ur fläcken. Nu vänder det lovar myndigheten.

Bild:TT

I slutet av september avslöjade Di att staten var skyldig kommunerna 20 miljarder kronor för flyktingkostnader för bland annat ensamkommande barn, dubbla summan mot välfärdsmiljarderna. Halva beloppet berodde på att kommunerna själva var sena med sina ansökningar och den andra halvan – 10 miljarder – orsakad av att Migrationsverket släpar efter med handläggningen.

”Alldeles galet”, beskrev myndighetens tillförordnade generaldirektör Mikael Ribbenvik situationen.

Också etableringsminister Ylva Johansson (S) var upprörd.

”Det är inte acceptabelt. Så här kan vi inte ha det”, sa hon.

Nu har personalresurserna på Migrationsverket fyrdubblats och handläggare jobbar nattskift med besluten.

Som ett resultat har utbetalningarna mer än fördubblats sedan förra året till 17,5 miljarder kronor hittills i år. Ändå hade den eftersökta skulden i slutet av oktober vuxit till 10,3 miljarder kronor. För den andra delen av skulden, som beror på kommunerna ligger efter med sina ansökningar, har siffrorna inte uppdaterats sedan i somras.

Höörs kommunstyrelseordförande Stefan Lissmark (S) är frustrerad. De 30 miljoner kronor man väntar på motsvarar en skattekrona i kommunen.

”Hanteringen är urusel. Den är helt abnormt att vi som kommun agerar bank åt staten”, säger han.

”Vi ställer upp solidariskt men vi vill inte betala pengar för det. Staten får se till att pengarna kommer snabbt.”

Migrationsverkets mål är att kommunerna inte ska behöva vänta längre än tre månader på pengar. Men i dag motsvarar ärendena som passerat detta ”bäst före datum” 7 miljarder kronor.

”Vi har inte kunnat ge kommunerna den service som vi som de kan förvänta sig av oss. Vi tycker att kommunerna har fått vänta alldeles för länge på de ersättningar de har rätt till”, säger Migrationsverkets tillförordnade operativa chef Jan-Olov Wallin, som spår att skulden krymper framöver.

Hittills i år har kommunerna lämnat in 148.000 ansökningar, varav 73.000 ligger på hög. Det handlar till absolut största delen om pappersblanketter.

Som man skickar i ett brev med ett litet frimärke på?
”Ja”, säger Jan-Olov Wallin.

I mitten av september skickade SKL:s ordförande Lena Micko (S) ett brev till Migrationsverkets dåvarande generaldirektör och krävde preliminära och snabbare ersättningar, men hon fick beskedet att det inte gick utan att det skulle kräva ändrade regler. Också etableringsminister Ylva Johanssons pressekreterare gav samma nekande besked.

Så sent som i fredags stötte SKL på med ett nytt brev till generaldirektör Mikael Ribbenvik. Men då hade redan Migrationsverket bytt fot i frågan.

”Vi ska fatta delbeslut och göra delutbetalningar i de fall vi ser att det med säkerhet finns täckning i kommunernas ansökningar. Vi har inte nått fram med de åtgärder vi har vidtagit”, säger Jan-Olof Wallin.

Totalt handlar det om 1 till 2 miljarder av ersättningarna som kommer att betalas ut innan ansökningarna slutligen regleras. 

Varför först nu?
”Man får väga för- och nackdelar”, säger Jan-Olof Wallin.

”Vi trodde att våra åtgärder skulle ge mer effekt tidigare vilket de tyvärr inte gjort.”

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/9259rsqmqhB/

 


Innehåll från SJAnnons

Så reser du smartare – nya X 2000 ännu en anledning att stanna på marken

Sitt bekvämt, surfa tryggt med 5G-baserat wifi och se fram emot ännu mer driftsäkra tågresor.

I dagarna är det världspremiär för X 2000 – ett supermodernt, men återvunnet och återanvänt tåg som redan erövrat priser.

Nyfiken på nya X 2000? Läs mer här

Skulle Sveriges krokiga järnväg rätas ut? Eller var det kanske dags att bygga en ny typ av tåg som kunde köra snabbt även i kurvorna? På sent åttiotal var frågan högaktuell. 

Svaret blev X 2000 – och i medierna skapades genast svallvågor i samband med premiärturen. Expressen rapporterade att vagnarna följer med i kurvorna och att det inte var några ”krängningar att tala om”.

Sedan X 2000:s lansering 1990 har det gjorts cirka 200 miljoner unika resor, och tekniken har stadigt gått framåt – på alla fronter.

Nya prisbelönta X 2000 är ett supermodernt men återvunnet tåg där SJ sparat mer än 5 000 ton rostfritt stål genom att återanvända hela stålskalet från det befintliga tåget. 

– Vi har helt enkelt byggt ett helt nytt tåg inuti ett befintligt. Det visar att det går att skapa nytt, samtidigt som vi tar tillvara och återanvänder värdefullt material, säger Andrea Persson, ansvarig för förvaltningen av SJ:s X 2000-flotta.

Nya X 2000 får 110 datorer för att styra och övervaka tåget, att jämföra med 24 dessförinnan. 

– Tåget har ett avancerat system för självdiagnostik, vilket bland annat betyder att vi från distans har möjlighet att i realtid ta emot och övervaka en mängd signaler från tågets olika tekniska system och kan på så sätt agera förebyggande. Tågresan blir mer driftsäker tack vare alla nya tekniska system, säger Andrea Persson och tillägger:

– Ny styrning av innerdörrarna gör att det blir lättare att ta sig mellan vagnar och tydligare märkning av vagn och plats sparar tid vid av- och påstigningar.

Radiotransparenta fönsterglas

1990 kommenterade tidningen Expressen imponerat de tekniska innovationerna: ”X 2000 har telefon, fax, kopieringsapparat. Vid varje fåtölj kan man via freestylelurar lyssna på P3 och två interna kanaler.”

2021 har det skapats helt andra förutsättningar.

– En ny modern bistrokassa har installerats som ska göra betalningar snabbare och smidigare. Ett nytt 5G-baserat wifi-system gör det dessutom enklare att arbeta och koppla av under resan.

Nya X 2000 har radiotransparenta fönsterglas, en teknik som är helt ny i Sverige men som finns på de allra modernaste snabbtågen i Europa. 

– Det innebär att mobilsignaler från alla mobiloperatörer längs med spåren kommer in i tåget och dessutom kan metoder som snabbar på dataöverföring användas fullt ut. 

Även övrig teknik har fått en rejäl uppdatering. När de 12 996 nya stolarna monterats in har det krävts totalt 28 mil nya kablar. 

– De nya stolarna får en smart utformning. Stolarna ger bra svankstöd, har ett stort ryggbord, dubbla eluttag, avställningsytor och möjlighet till bra lutning på ryggstödet.

Uppgraderingen av X 2000 är ett enormt projekt som har tagit flera år. Att byta ut alla väsentliga delar i ett modernt tåg kan liknas vid en avancerad transplantation av hjärna, hjärta och centrala nervsystemet samtidigt. 

– Mycket arbete har lagts ner på att få de olika systemen att kommunicera och en rad tester har gjorts. Innan varje tågsätt sätts i trafik kommer det att ha provkörts minst 15 000 kilometer.

Testa nya X 2000. Här kan du köpa biljetter. 

 

Mer från SJ

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SJ och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?