”Vi har under 15 år levt under fullständigt extrema förhållanden, där centralbanker försett oss med nollränta och till och med minusränta”, dundrar Sven-Olof Johansson, som vid ett besök i Börsmorgon-studion hos Di TV pekade ut penningpolitiken som en lång och problematisk grogrund för dagens bankoro.
Att man kunnat låna billigt, köpa ”i princip vad som helst” och ändå göra vinst tack vare låga finansieringskostnader har skapat många stora och dåliga placeringar runt om i världen.
”En sån här period, med så låga räntor, leder fram till en mängd felallokeringar.”
Därför uppstår problem när centralbankerna nu höjt räntorna kraftigt och snabbt. Det drabbar svenska hushåll och det har bidragit till att två amerikanska banker gått under. Men det stannar inte där:
”Den här typen av allokeringar finns på många andra ställen i det finansiella systemet.”
Fastigheter, där den snart 78-årige Sven-Olof Johansson varit verksam längre än de flesta, är ett sådant område. På frågan om det råder köpläge nu svarar han avvaktande:
”Ja så småningom. Men på den här räntenivån så har många bolag såklart problem.”
Stora obligationslån som löper ut kommande år är en känd huvudvärk i sektorn.
”Fastighetsbranschen är oerhört beroende av vad som händer på räntesidan och hur centralbankerna styr det här vidare. Det är en kapitalintensiv bransch.”
För egen del, Sven-Olof Johansson är vd och huvudägare i börsnoterade Fastpartner FPAR A -2,54% Dagens utveckling , är nästa obligationsförfall löst med hjälp av banker. Men det stora skifte som sker från marknaden för företagskrediter, där det blivit svårt att ta in pengar, till bankfinansiering ter sig nu mindre självklart än för några dagar sedan.
”Bankernas vilja att låna ut är beroende av vad som händer i världen.”
Om banksystemet börjar känna att det finns en oro, så påverkar det utlåningsviljan, resonerar han. Även om den oron, som i veckan spred sig från USA till Europa och Credit Suisse, blåser över så har Sven-Olof Johanssons vy på räntor och finansieringskostnader framåt förändrats.
Det gör att man har andra avkastningskrav på fastigheter, och vill se lägre priser för att kunna räkna hem en affär som lönsam.
”I dagsläget köper vi ingenting.”
Däremot har själva verksamheten gått starkt, åtminstone än så länge, exempelvis gällande uthyrning av lokaler.
”Vakanserna kommer nog. Nu tycker jag att man känner att marknaden kärvar till sig. Det är inte lika lätt att hitta nya hyresgäster.”
Fastpartner har under året utmärkt sig som försiktig spelare, som värderat ned den egna bilden av fastigheternas värde näst mest i sektorn.
”Jag är väl mer luttrad då. Jag förstår att höjd ränta medför förändrade avkastningskrav”, säger han och tillägger:
”Vi var inte högt värderade innan heller.”
Samma försiktighet bidrog till att Sven-Olof Johansson, som själv slogs ut under fastighetskrisen på 1990-talet, valde att skära hårt i bolagets utdelning. Visserligen följdes beskedet av en partiell reträtt, något som han förklarar som drivet av en olycklig formulering, och därmed av teknisk natur. Den samlade riktningen är dock tydlig:
”Det är inga småbelopp vi dragit ned på”, säger börs-vd:n.
”Med den turbulens vi ser i det finansiella systemet just nu så kan allting hända.”
Samtidigt talar Sven-Olof Johansson gärna, ofta och med värme om just utdelningar.
”Jag är intresserad av utdelning. För mig är det huvudskälet till att äga aktier.”
Direktavkastning är också ett starkt argument för att äga svenska banker. Finansmannen har visserligen sålt av ett innehav i Nordea, men äger fortsatt Handelsbanken och Swedbank.
”Bankerna sitter i en position i dag där de dels tjänar mycket pengar och dels är välkapitaliserade.”
Svenska storbanker är reglerade på ett annat sätt än amerikanska, påpekar han. Amerikanska nischbanker har som bekant blivit en stor huvudvärk för Alecta, och du kan läsa om Sven-Olof Johanssons tankar i den frågan här.
”Vi har ju den här typen av nischbanker i Sverige också”, säger han och pekar ut en sådan spelare som kontrolleras av fastighetsmiljardären Erik Selin.
”Collector är en sådan, det finns flera”, fortsätter Sven-Olof Johansson och nämner sedan Hoist som också kontrolleras av Erik Selin.
”Där kan det dyka upp problem, det är ingen tvekan om det. Men i de stora bankerna ser jag inga risker.”
Lastbilsjätten AB Volvo VOLV B +0,17% Dagens utveckling är ett annat favoritbolag:
”Sedan man fick en Scania-ledning har bolaget gått från klarhet till klarhet. Man har en enorm slagkraft och en enorm kassa. Det är en bra aktie att äga ur utdelningssynpunkt också.”
På frågan om vad han tycker om H&M HM B +0,27% Dagens utveckling blir svaret mer tvekande.
”Jag har någon form av hatkärlek till den där aktien. Men jag tror att de kommer att lyckas, faktiskt.”
Sven-Olof Johansson påpekar att ägarfamiljen, med Stefan Persson, är positivt inställda till utdelningar. Han hänvisar sedan till Carnegie-förvaltaren Simon Blechers besök i samma tv-studio, och ett resonemang om att huvudägarna så småningom kommer att köpa ut alla aktier och därmed hela bolaget från börsen.
”Det är en stabil ägare som vill det där bolaget väl. Men det är klart att det inte varit någon lysande affär, det har däremot bankerna varit.”
Hur Sven-Olof Johanssons affärer, och andras med, går framöver beror nu på penningpolitiken, resonerar han.
”Allt hänger på hur centralbankerna kan hantera räntan framåt.”
I både Schweiz och USA har dessa nu tvingats rycka ut med livlinor till krisande banker.
”Det är ironiskt att genom de kraftfulla höjningar man genomfört, så får man själv som centralbank gå in och rädda de bolag som kommer i kläm på grund av just de kraftfulla höjningarna.”
Federal Reserves balansräkning växer därmed på nytt, på grund av bankstöd, efter en tid av åtstramning.
”Sina egna kraftfulla räntehöjningar går man in och korrigerar med kvantitativa lättnader. Då kanske man ska tänka efter?”
Sven-Olof Johansson säger sig själv vara förvånad över att krisen inte blivit mer uppenbar redan tidigare. Men den står för dörren nu:
”Inbromsningen kommer att vara mycket snabbare och mycket brantare än vad de flesta räknat med.”
Det gör å andra sidan att Riksbankschefen Erik Thedéen och hans kollegor runt om i världen tvingas tänka om.
”Jag tror att räntan börjar gå ned redan 2023. Centralbankerna ändrar riktning det här året.”
När det sker, så kan det markera att det är dags att köpa aktier igen.
”När man börjar ana att de första sänkningarna kommer, då ska man vara på tårna.”
