Milda vintern kan bli förödande för bönderna

Den varma vintern sätter fart på grödorna, i vissa fall mer än önskat. En köldknäpp efter att fruktträden börjat blomma skulle kunna bli förödande för skörden. 

Å andra sidan kan färskpotatisen komma tidigt. 

Mildvädret kan ställa till det för potatisodlarna.
Mildvädret kan ställa till det för potatisodlarna.Foto:Naina Helén Jåma/TT

I norr är det både snö och minusgrader, men på fler håll i södra Sverige har det inte blivit metrologisk vinter än. 

Mildvädret kan ställa till det för potatisodlarna. Den potatis som skördades efter sommaren ligger nu på lager och packas efter hand som den ska säljas och ätas.

”För att potatisen inte ska vakna och börja gro så behöver temperaturen vara konstant och låg. Har man inte kyllager i den här milda väderleken, så har det börjat gro på många ställen”, berättar Lisa Andrae som både är styrelseledamot i branschorganisationen Potatisodlarna och potatisrådgivare. 

Problematiken är likadan för utsädet. 

”Man vill inte att den potatisen vaknar för tidigt. Den ska vakna i lagom takt, inför sättningen. Sätter den potatisen groddar väldigt tidigt så kan groddarna gå av vid sorteringen. Då måste potatisen börja om igen och då kan det bli förseningar”, säger Lisa Andrae. 

Den vanliga potatisen sätts normalt i början av maj, men något tidigare i Skåne. 

Allt är dock inte dystert. Färskpotatisen brukar normalt åka i jorden första mars, då det enligt lag är tillåtet att gödsla, men man får sätta den hur tidigt man vill. 

”Jag vet en odlare som redan har satt nere på Bjäre. Är det nu så att det är väldigt milt kan kanske många komma igång tidigt, och då får vi tidig färskpotatisskörd”. 

Så länge det är väldigt blött på åkrarna kan det dock vara svårt att arbeta där, så mängden nederbörd i februari blir avgörande. 

Marcus Söderlind är ordförande för LRF:s trädgårdsdelegation. Han säger att det än så länge är svårt att säga hur frukt, bär, grönsaker och andra trädgårdsväxter kommer att påverkas, eftersom vintermånaderna ännu inte är förbi.  

”Det vi är oroliga för, framför allt när det gäller fruktträd och buskar, är att de vaknar och påbörjar knoppsprickningsprocessen för tidigt och så blir det kallt sedan. Men det är ju inget som har hänt ännu”, säger han. 

Fryser fruktblommorna på till exempel äppleträden, blir det ingen skörd. 

När det gäller spannmål, gräs och oljeväxter hänger också mycket på utvecklingen de närmaste månaderna. Sådden som sattes i höstas är enligt Jan Ehrensvärd, ordförande för LRF Växtodling, uppe sedan länge. 

”Det ser generellt väldigt bra ut”, säger han.

”Det man är rädd för när det inte har varit vinter är att växterna inte blir så vinterhärdiga. En normal vinter med tjäle gör dem lite starkare helt enkelt. Skulle det bli en frostknäpp senare så klarar de inte det lika bra”, fortsätter han.

När det gäller utsädet som sätts på våren är det viktigast att det inte är för blött på åkrarna. Minusgrader ett tag framöver skulle därför skapa bättre förutsättningar för sådd. Andra möjliga effekter av mildvädret, som det ännu är för tidigt att sia om, är bättre förutsättningarna för skadeinsekter och större risk för svampangrepp. 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SPPAnnons

Precise Biometrics CFO om hållbarhetsarbetet: ”A och O för ett mjukvarubolag”

Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.
Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.

Som mjukvarubolag associeras man sällan med en ambitiös hållbarhetsagenda. Men enligt Ulrik Nilsson, CFO på Precise Biometrics, har bolagets hållbarhetsarbete skapat viktiga konkurrensfördelar.

– Klimatfrågan är ett av våra viktigaste områden, betonar han.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet   

Precise Biometrics är ett globalt mjukvarubolag som utvecklar produkter och lösningar baserade på fingeravtrycksavläsning. Till verksamhetens natur hör en begränsad miljöpåverkan hos de egna produkterna och tjänsterna, men Precise Biometrics hållbarhetsarbete slutar inte där.

– Vi vill leva som vi lär och arbetar därför med helheten i vårt hållbarhetsarbete. Bland annat jobbar vi nära våra leverantörer för att säkerställa att vi minskar miljöpåverkan i de områden vi kan påverka, kommenterar Ulrik Nilsson.

Ett konkret område är bolagets tjänstepensionslösning. Tjänstepensionen är för många företag den näst största personalkostnaden, men glöms ofta bort i hållbarhetsarbetet.

– När vi valde pensionslösning för våra anställda var hållbarhet utifrån etiska, miljömässiga och sociala faktorer ett självklart kriterium. En annan viktig parameter var att hela fondutbudet omfattades av hållbarhetskrav, så att det blir enkelt för våra medarbetare att välja rätt. Därför landade valet på SPP.

Hållbar tjänstepension

Vid valet av tjänstepensionsleverantör prioriterade Precise Biometrics en lösning som rimmade med företagets övergripande hållbarhetsstrategi. Ett sätt att ligga i framkant är att hållbarhetssäkra hela affären.

– Vi arbetar på ett miljömärkt kontor och jobbar löpande med att digitalisera vår affär fullt ut för att minska vår miljöpåverkan. En av våra spjutspetsprodukter, Precise YOUNiQ, integrerar ansiktsigenkänning med inpasseringssystem för att bekvämt kunna ge säker access till byggnader och lokaler – utan onödiga plast-taggar och liknande. Genom digital registrering minskar den också behovet att resa för att hämta ut nycklar. Självklart ska vår tjänstepensionslösning rimma med dessa värden, säger Ulrik Nilsson.

Tjänstepensionen skapar ett mervärde

Han betonar dock att det verkliga värdet av tjänstepensionen skapas först när medarbetarna förstår förmånen. En avgörande framgångsfaktor var därför att använda SPP:s expertis för att nå ut med budskapet.

– Tack vare inspirerande gruppinformation och individuella möten med alla medarbetare lyckades vi bygga engagemang och stolthet. Genom att ställa hållbarhetskrav på vår tjänstepension skapade vi ett mervärde som visar både internt och externt att vi har ett helhetstänk i vårt hållbarhetsarbete.

Ulrik Nilsson lyfter också vikten av att säkerställa att leverantören kan erbjuda data för exempelvis tjänstepensionens klimatavtryck eller andelen fossilfria fonder. På så sätt får företaget tillgång till nya datapunkter som det kan mäta och följa upp över tid. Dessa kan sedan användas i både års- och hållbarhetsredovisningen.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?