1515

Metallerna som lockade Trump bakom nyval

Magiska metaller i fjällen. Mystiska möten med presidentens män.

Upptakten till nästa veckas nyval på Grönland har varit minst sagt ovanlig.

Foto:Keith Virgo

Det handlar om sällsynta jordartsmetaller (REM), som behövs i allt ifrån katalysatorer till datorchips, batterier och telefoner. I varje apparat behövs små mängder. Ändå är de ofta helt avgörande, vilket har gett metallerna epiteten ”magiska” och ”industrins vitaminer”.

När hela världen ville ha färg-tv och annan ny teknik växte efterfrågan snabbt under 1900-talets andra halva. Sedan 1980-talet har dock västvärlden föredragit att låta Kina sköta det mesta i branschen. 

Men nu känner sig politiker i väst alltmer illa till mods över att vara beroende av regimen i Peking för så viktiga material. EU har därför inlett initiativet European Raw Materials Alliance, för att Europa ska stå på mer självständiga ben i sin jakt på REM.

Inom detta initiativ stödjer unionen två australiska gruvföretags satsningar för att få öppna gruvor på Grönland. Ön tros ruva på jättelika mängder sällsynta metaller – USA:s geologiska myndighet USGS bedömer att det är världens största outforskade fyndigheter.

Grönlands självstyres andel av intäkterna skulle kunna motsvara en tredjedel av hela den nuvarande budgeten. Samtidigt sätter tanken på två stora gruvprojekt i den orörda grönländska naturen skräck i många.

”Som urfolk har vi levt i harmoni med naturen i alla tider”, säger Mariane Paviasen till nyhetsbyrån Reuters.

”Vi använder dessa områden för att jaga och fiska. ”

Hon är ledamot i Grönlands parlament, inatsisartut (landstinget), och bor i den lilla kuststaden Narsaq. Norr om den sträcker sig den gröna Narsaqdalen och ovanför den tornar Kvanefjället upp sig.

På fjället hoppas Australienbaserade Greenland Minerals få bygga Kvanefjeldsminen, en gruva ur vilken man ska gräva fram tre miljoner ton malm varje år. I malmen finns REM – men även uran.

Uranet gör gruvavfallet extra riskabelt och boende i området oroas av att gruvbolaget planerar att förvara det bakom fördämningar i den högt belägna sjön Taseq.

”Om det uppstår något problem med fördämningen kommer gruvavfallet att vara mycket lättrörligt och kan rinna betydliga avstånd om det kommer löst”, säger David Chambers från Colorado School of Mines till miljöorganisationen Danwatch. 

I samband med den heta debatten om Kvanefjeldsminen hoppade det lilla gruvvänliga partiet Demokraatit i vintras av Grönlands regionregering. Tillsammans med tre oppositionspartier, Inuit Ataqatigiit, Partii Naleraq och Atassut, tvingade de fram ett nyval.

Denna brokiga kvartett var av olika skäl missnöjd med hur det största partiet, Siumut, hanterat gruvfrågan. Siumut hade fått en ny ledare, Erik Jensen, som ville skjuta på de samråd som planerats kring metallbrytningen. Det skulle alltså pausa debatten, men även schemat för projektstart.

Opinionsmätningarna på Grönland är få, men i vintras verkade Inuit Ataqatigiit – ledande motståndare mot gruvbyggena – ha gynnats och kunna bli största parti. 

Turerna kan ses som en perifer strid bland 56 000 invånare på en avlägsen ö. Men Grönland är också geopolitik på allra högsta nivå.

Redan 1946 bjöd USA:s president Harry Truman 100 miljoner dollar för ön. Och för två år sedan upprepade efterträdaren Donald Trump att USA vill köpa området av Danmark. Enligt Reuters källor kom det utspelet efter möten mellan presidentens män och den australiske gruvmagnateen Greg Barnes. Det är hans företag Tanbreez som ligger bakom det andra av de två aktuella REM-satsningarna i Grönland.

Även om Danmark avvisat Washington DC:s uppvaktningar har USA via ett försvarsavtal från 1950-talet ändå stora rättigheter på Grönland.

Och gruvplanerna innebär att även Kina flyttar fram positionerna. Greenland Minerals har både kinesisk finansiering och en verksamhetsplan som i alla fall till en början innebär att de utvunna mineralerna fraktas till Kina för att processas och förädlas. 

Greg Barnes säger till Reuters att Tanbreez ska klara sig utan kinesisk inblandning. Men han har inte berättat var hans metaller från den tänkta gruvan Killavaat Alannguat i skärgården i sydligaste Grönland i så fall ska processas.

Det finns redan farhågor om att de båda gruvsatsningarna ska bli en ny front för maktkampen USA–Kina.

”Kinesiska företags närvaro i Grönland skulle kunna bli en förevändning för Kina att ingripa”, säger Friedbert Pflüger vid tankesmedjan Atlantic Council enligt nyhetsbyrån.

Sådan oro har avfärdats av Kina. Men insatserna är både höga och ovanliga när de 31 landstingsledamöterna röstas fram på ön uppe i norr den 6 april.


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?