1515
Annons

Metallerna som lockade Trump bakom nyval

Magiska metaller i fjällen. Mystiska möten med presidentens män.

Upptakten till nästa veckas nyval på Grönland har varit minst sagt ovanlig.

Foto:Keith Virgo

Det handlar om sällsynta jordartsmetaller (REM), som behövs i allt ifrån katalysatorer till datorchips, batterier och telefoner. I varje apparat behövs små mängder. Ändå är de ofta helt avgörande, vilket har gett metallerna epiteten ”magiska” och ”industrins vitaminer”.

När hela världen ville ha färg-tv och annan ny teknik växte efterfrågan snabbt under 1900-talets andra halva. Sedan 1980-talet har dock västvärlden föredragit att låta Kina sköta det mesta i branschen. 

Men nu känner sig politiker i väst alltmer illa till mods över att vara beroende av regimen i Peking för så viktiga material. EU har därför inlett initiativet European Raw Materials Alliance, för att Europa ska stå på mer självständiga ben i sin jakt på REM.

Inom detta initiativ stödjer unionen två australiska gruvföretags satsningar för att få öppna gruvor på Grönland. Ön tros ruva på jättelika mängder sällsynta metaller – USA:s geologiska myndighet USGS bedömer att det är världens största outforskade fyndigheter.

Grönlands självstyres andel av intäkterna skulle kunna motsvara en tredjedel av hela den nuvarande budgeten. Samtidigt sätter tanken på två stora gruvprojekt i den orörda grönländska naturen skräck i många.

”Som urfolk har vi levt i harmoni med naturen i alla tider”, säger Mariane Paviasen till nyhetsbyrån Reuters.

”Vi använder dessa områden för att jaga och fiska. ”

Hon är ledamot i Grönlands parlament, inatsisartut (landstinget), och bor i den lilla kuststaden Narsaq. Norr om den sträcker sig den gröna Narsaqdalen och ovanför den tornar Kvanefjället upp sig.

På fjället hoppas Australienbaserade Greenland Minerals få bygga Kvanefjeldsminen, en gruva ur vilken man ska gräva fram tre miljoner ton malm varje år. I malmen finns REM – men även uran.

Uranet gör gruvavfallet extra riskabelt och boende i området oroas av att gruvbolaget planerar att förvara det bakom fördämningar i den högt belägna sjön Taseq.

”Om det uppstår något problem med fördämningen kommer gruvavfallet att vara mycket lättrörligt och kan rinna betydliga avstånd om det kommer löst”, säger David Chambers från Colorado School of Mines till miljöorganisationen Danwatch. 

I samband med den heta debatten om Kvanefjeldsminen hoppade det lilla gruvvänliga partiet Demokraatit i vintras av Grönlands regionregering. Tillsammans med tre oppositionspartier, Inuit Ataqatigiit, Partii Naleraq och Atassut, tvingade de fram ett nyval.

Denna brokiga kvartett var av olika skäl missnöjd med hur det största partiet, Siumut, hanterat gruvfrågan. Siumut hade fått en ny ledare, Erik Jensen, som ville skjuta på de samråd som planerats kring metallbrytningen. Det skulle alltså pausa debatten, men även schemat för projektstart.

Opinionsmätningarna på Grönland är få, men i vintras verkade Inuit Ataqatigiit – ledande motståndare mot gruvbyggena – ha gynnats och kunna bli största parti. 

Turerna kan ses som en perifer strid bland 56 000 invånare på en avlägsen ö. Men Grönland är också geopolitik på allra högsta nivå.

Redan 1946 bjöd USA:s president Harry Truman 100 miljoner dollar för ön. Och för två år sedan upprepade efterträdaren Donald Trump att USA vill köpa området av Danmark. Enligt Reuters källor kom det utspelet efter möten mellan presidentens män och den australiske gruvmagnateen Greg Barnes. Det är hans företag Tanbreez som ligger bakom det andra av de två aktuella REM-satsningarna i Grönland.

Även om Danmark avvisat Washington DC:s uppvaktningar har USA via ett försvarsavtal från 1950-talet ändå stora rättigheter på Grönland.

Och gruvplanerna innebär att även Kina flyttar fram positionerna. Greenland Minerals har både kinesisk finansiering och en verksamhetsplan som i alla fall till en början innebär att de utvunna mineralerna fraktas till Kina för att processas och förädlas. 

Greg Barnes säger till Reuters att Tanbreez ska klara sig utan kinesisk inblandning. Men han har inte berättat var hans metaller från den tänkta gruvan Killavaat Alannguat i skärgården i sydligaste Grönland i så fall ska processas.

Det finns redan farhågor om att de båda gruvsatsningarna ska bli en ny front för maktkampen USA–Kina.

”Kinesiska företags närvaro i Grönland skulle kunna bli en förevändning för Kina att ingripa”, säger Friedbert Pflüger vid tankesmedjan Atlantic Council enligt nyhetsbyrån.

Sådan oro har avfärdats av Kina. Men insatserna är både höga och ovanliga när de 31 landstingsledamöterna röstas fram på ön uppe i norr den 6 april.

Altors plastjätte rekordinvesterar i Sverige

Plastföretaget Trioworld, som ägs av riskkapitalbolaget Altor, har beslutat att miljardinvestera i en rad anläggningar, med sikte på att fördubbla omsättningen. Bland storsatsningarna som fått grönt ljus och stort statligt stöd är bygget av en Sveriges största anläggningar för återvinning av plast.

Harald Mix, Altor och Andreas Malmberg, vd Trioworld. Plast från lantbruket ska återvinnas i Trioworlds anläggning utanför Vetlanda.
Harald Mix, Altor och Andreas Malmberg, vd Trioworld. Plast från lantbruket ska återvinnas i Trioworlds anläggning utanför Vetlanda.

”Det känns förstås väldigt positivt att kunna bekräfta att vi beslutat om att göra en rekordstor satsning med samlade investeringar på över 1 miljard kronor i bland annat Sverige, Danmark och Frankrike”, säger Andreas Malmberg, vd för Trioworld, som är ett av Sveriges största plastföretag. 

Det är flera skäl som ligger bakom beslutet om en investeringsoffensiv. Bland annat ska den bidra till visionen att Trioworld, som ägs av en av riskkapitalbolaget Altors fonder, ska bli dubbelt så stort inom fem år och då nå 15 miljarder kronor i årlig omsättning. Samtidigt är målet att bli ledande inom återvunnen plast. 

”Det var inget lätt beslut med tanke på de många mörka moln som finns med energikris, hög inflation och försämrade konjunkturutsikter. Men vi har ett starkt stöd från vår ägare Altor som fullt ut stödjer vår vision om kraftig tillväxt och att ta ledartröjan i klimatomställningen i vår bransch”, säger Andreas Malmberg.

En av de enskilt största investeringarna som nu beslutats är att satsa totalt 340 miljoner kronor i Korsberga, utanför Vetlanda i Jönköpings län. 

”Vi ska kraftigt bygga ut en återvinningsanläggning vi köpte i fjol. Konkret handlar det om att öka återvinningen av bland annat ensilageplast, som används i stora volymer i jordbruket. När vi är klara 2024 kommer anläggningen att bli av av de största i Europa i sitt slag och bidra till att minska koldioxidavtrycket från bland annat det svenska jordbruket”, säger Andreas Malmberg.

Investeringen, som enligt Trioworld är en av de största satsningarna på plaståtervinning i Sverige hittills, genomförs också med hjälp av ett stort statligt stöd.

”Projektet har beviljats 113 miljoner kronor via Klimatklivet, vilket är oerhört betydelsefullt”, säger Andreas Malmberg. 

Di har tidigare rapporterat om att Trioworld vill investera flera hundra miljoner kronor i att bygga ut anläggningen i Korsberga. Bolaget varnade dock för att investeringen hängde i luften på grund av de rekordhöga elpriserna. 

”Vi är fortsatt väldigt oroade över elpriserna, och den pågående energikrisen i Europa som är ett allvarligt hot mot både företag och hushåll”, säger Andreas Malmberg.

”Men precis som exempelvis bilindustrin måste storsatsa på elektrifiering för att klara klimatmålen, måste vi i plastindustrin helt enkelt ställa om och bli cirkulära. Och stora miljösatsningar som i Korsberga kan därför inte vänta utan är helt nödvändiga för att vi på sikt ska kunna fortsätta vara framgångsrika”, säger Andreas Malmberg.

Men årets rekordhöga elpriser och farhågor om nya elprischocker är ett stort orosmoln för Trioworld, inte minst inför den kommande vintern, fortsätter han.

”Våra elkostnader har ökat kraftigt, men utan våra omfattande elsäkringar så hade det varit rena katastrofen. Hittills har vi kunnat föra över kostnadsökningarna genom prishöjningar. Men det har varit svåra diskussioner och blir allt tuffare”, säger Andreas Malmberg, och tillägger att skyddet från elprissäkringar kommer att löpa ut efterhand.

Och i likhet med andra näringslivsföreträdare anser han att svenska politiker måste ta krafttag för att möta elkrisen.

”Det måste snabbt till reformer som skyndar på och underlättar för storskalig utbyggnad av ny elproduktion och stärkta elnät, inte minst i södra Sverige där det är stor brist på kapacitet och priserna ofta är skyhögt högre än i norr”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera