1515
Annons

Medvind och fulla segel för båtbranschen

För tredje året i rad växer fritidsbåtsbranschen i Sverige.

”Vi räknar med en ökning i försäljningen av nya båtar på mellan 10-15 procent i år”, säger Mats Eriksson, vd på branschorganisationen Sweboat, som i helgen anordnar Sveriges största flytande båtmässa.

Säsongen 2018 är inte över än. Men högkonjunktur, låg ränta, en inte allt för instabil fastighetsmarknad och framför allt en varm och solig sommar borgar för att det blir ännu ett toppår för båtbranschen. De senaste tre åren har försäljningen av båtar och tillbehör pekat rakt uppåt och i år räknar Sweboat med en ny toppnotering på mellan 4-5 miljarder i omsättning, varav cirka 2 miljarder är försäljning av nya båtar.

”Räknar man sedan in vad hela båtbranschen omsätter ett år, inklusive turism, bränsle med mera, så hamnar vi någonstans mellan 12-15 miljarder per år.”

Utbudet av olika båtlån har också ökat sedan det blivit svårare och dyrare att låna på sin bostad eller fastighet. Vissa av låneinstituten och bankerna har redovisat en ökning i år på 20-25 procent, men utlåningen totalt tror Mats Eriksson kan öka med 10-15 procent i år.

Med start på fredagen öppnar Sweboat sin flytande båtmässa i Gustavsberg öster om Stockholm. Av de 270 båtar som ställs ut utlovas minst 30 vara Sverige- eller världsnyheter, berättar Stefan Aspberg, som är mässansvarig. Båtmässan räknas till den största i sitt slag i Sverige och arrangörerna hoppas på mellan 25.000-30.000 besökare.

Det kan ju verka lite bakvänt med en mässa på höstkanten?
”Mja, det är inte höst än. Och det är ju som så att båtar gör sig bäst när de ligger i vattnet”, säger Stefan med ett skratt och tillägger:

”Det gör det lättare för potentiella köpare att se hur båten ser ut i vattnet, hur den rör sig och så kan man ju provköra också, om man kommer överens med utställaren.”

Sedan är det också så att många tillverkare av strategiska skäl väntar med att presentera sina nyheter till sensommaren, för att öka på intresset inför kommande säsong.

En annan aspekt med att ställa ut efter säsong är att det börjar dra ihop sig för sista datum för att beställa en ny båt till nästa sommar.

”Framförallt de större båtarna är det lite väntetid på så den som funderar på att köpa nytt och vill vara säker på att få båten levererad till nästa säsong bör slå till ganska snart”, säger Mats.

Men den tydliga trenden de senaste åren är ett ökat intresse för mindre båtar, särskilt för styrpulpetbåtar. Ett enkelt båtägande med en lättskött båt som inte har ett allt för högt inköpspris är efterfrågad av många. 

Priset på de vanligaste styrpulpetbåtmodellerna ligger mellan 100.000-300.000 kronor.

Innehåll från InyettAnnons

Felaktiga leverantörsbetalningar kostar företag över 100 000 kronor om året

Magnus Månsson, Inyetts vd.
Magnus Månsson, Inyetts vd.

Ett svenskt företag genomför sannolikt 3-4 betalningar till registrerade bluffbolag per år utan att veta om det. Här berättar vi om de vanligaste och mest kostsamma felen vid leverantörsbetalningar – och hur du kan undvika dem.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar

Kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar ligger i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Samtidigt går det åt värdefull tid att korrigera fel – närmare bestämt cirka 25 dagar per bolag. Det visar en undersökning från fintech-företaget Inyett som varje år läser av 60 miljoner transaktioner. Vi bad Inyetts vd Magnus Månsson att lista några av de risker som alla företag bör titta närmre på:

1. Bluffbolag

Mer än tre miljarder kronor hamnar i händerna på bluffbolag varje år, och många företag

vet inte om att de har betalat en bluffaktura. Det kan exempelvis handla om ett påhittat bolag som skickar ut fakturor på måfå.

– Får du till exempel en faktura där det står ”leverans av kaffe” och ett belopp på 2 000 kronor är det inte alltid du orkar kolla om fakturan stämmer, speciellt inte om du har ytterligare 50 fakturor att kolla igenom den dagen. De allra flesta har inte heller möjlighet att manuellt gå igenom Svensk Handels varningslista varje gång det är dags att betala en faktura, säger Magnus Månsson.

2. Avvikande betalmönster

Hela idén till Inyetts automatiserade lösning, som varnar för misstag, risker och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar, föddes efter att en kommunanställd fört över 398 000 kronor istället för 3 980 kronor till en kvinnas konto. Kvinnan hann spendera skattepengarna innan felet upptäcktes och domstolen fastslog att hon inte behövde betala tillbaka dem.

– I det fallet handlade det om ett handhavandefel, men ett avvikande betalmönster kan exempelvis också vara tecken på avtalsbrott, där leverantören debiterat mer än vad som varit normalt eller överenskommet sedan tidigare.

3. Betalningar till leverantörer som saknar F-skatt

Om du betalar en faktura på 100 000 kronor där det står att leverantören har F-skatt, men så inte är fallet, kommer du att ha betalat 30 procent för mycket. Vid en eventuell skatterevision kan du som beställare bli skyldig att betala de uteblivna sociala avgifterna till Skatteverket. Det skulle betyda att du totalt behöver betala 130 000 kronor istället för det korrekta beloppet 70 000 kronor. Inyetts undersökning visar att ungefär 6,3 procent av en organisations leverantörsbetalningar görs till företag som saknar F-skatt.

– Det kan då handla om en leverantör som tidigare har haft F-skatt men som blivit av med den, vilket är helt omöjligt för dig att ta reda på det om du inte sitter och knappar in varje enskild mottagare, säger Magnus Månsson.

– Vår tjänst kan däremot utföra den kontrollen i realtid. Den flaggar inte bara vid bedrägerier, avvikande betalmönster och avsaknad F-skatt, utan också om en leverantör har försatts i konkurs eller om gironumret inte stämmer. Vi har skapat en avancerad tjänst som samtidigt är väldigt enkel att använda.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Elprisrekorden sprider sig norrut

Rekordmånaden augusti avlöstes snabbt av en ännu dyrare september, när det kommer till elpriserna. Nu drabbas även norrlänningarna av nya toppnivåer.

I södra Sverige är elen fortfarande svidande dyr – men räkningen för september sjönk något jämfört med augusti.

När september nu är till ända står det klart – elpriserna fortsatte uppåt mot nya höjder i elområde 1, 2 och 3.

I norra och södra Norrland (elområde 1 och 2) och i Mellansverige (elområde 3) slogs nya rekord på elbörsen. Snittpriset för elområde 1 och 2 var då 1:01 kronor för en kilowattimme (kWh) och 2:29 kronor per kWh för elområde 3.

Däremot skedde ett trendbrott i södra Sverige (elområde 4) när elpriserna i stället backade tillbaka jämfört med rekordmånaden augusti. Snittpriset på elbörsen landade på på 2:42 kronor per kWh, jämfört med närmare tre kronor förra månaden.

”Men det är fortfarande den näst dyraste månaden någonsin för elområde 4”, säger Maria Erdmann, vd för Godel.

Mycket hände på elområdet under september. Att elpriserna sjönk något i sydligaste Sverige kan förklaras med att elpriserna på kontinenten – framförallt i Tyskland – också gjorde det. I Mellansverige, elområde 3, pressades elpriset upp, dels på grund av att Ringhals 4 inte togs tillbaka i drift som planerat, dels på grund av ett planerat underhållsstopp för Forsmark 1 – vilket då gjorde Mellansverige mer påverkade av de högre elpriserna i elområde 4.

Den stora prisökningen i Norrland berodde också på en prissmitta från Mellansverige. Bortfallet av Forsmark 1 och Ringhals 4 gjorde att elområde 3 blev mer beroende av norrländsk vattenkraft, vilket då pressade upp vattenkraftspriset även i Norrland.

”I SE1 och SE2 har det även börjat bli kallt nu, så därför ökar efterfrågan också. När det blir kallare behöver man använda mer el och då brukar också priserna påverkas”, säger Maria Erdmann.

Men månadssnittet för hushållen, alltså med påslaget från elhandlarna, elskatt, moms och elnätsavgift inkluderat, landar på en betydligt högre summa. Minst 2 kronor per kWh får man räkna med oavsett var man befinner sig i landet. Detta för alla med rörliga elprisavtal, vilket omkring drygt hälften av alla hushåll har.

För elkunderna i Norrland (elområde 1 och 2) landade snittpriset här på 2:32 kronor per kWh, nästan en dubblering jämfört med i augusti, när snittpriset låg på 1:28 i elområde ett och 1:78 i elområde 2.

För Mellansverige (elområde 3) 3:92 kronor, något högre jämfört med 3:65 förra månaden. För de sydsvenska kunderna blev septembers snittpris något lägre än rekordnivån i augusti.

Men skillnaderna på elräkningarna i norr och syd är fortfarande mycket stor, och är i nuläget det dubbla i södra Sverige jämfört med i norra – trots chockhöjningen i norr.

En snittvilla i norra Norrland, enligt ett räkneexempel där månadsförbrukningen uppgår till 1.000 kWh, landade på runt 2.270 kronor i september, jämfört med 1.228 kronor i augusti.

En husägare i Skåne får däremot tampas med uppemot det dubbla, cirka 4.100 kronor i september – däremot en lägre elräkning jämfört med i augusti, som då låg på 4.875 kronor. En stockholmare med villa fick i snitt pröjsa drygt 3.900 kronor för elen i september, i det närmaste oförändrat jämfört med månaden före.

September väntas inte bli den sista rekordmånaden när det kommer till elpriserna. Marknadens prognoser säger att priserna kommer fortsätta öka ytterligare under resten av året, delvis på grund av att elförbrukningen ökar i takt med att temperaturen sjunker.

Därför hoppas Godel på en mild, men blåsig och regnig höst och vinter. Men för att hjälpa till med att hålla nere elpriserna kan man som konsument skruva ner sin egen elförbrukning, enligt Maria Erdmann.

”Särskilt när vi vet att det går åt mer el under vinterhalvåret.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera