1515

Med stålet i blodet - Trumps tullar slår blint i USA

De amerikanska stålarbetarna förekom ofta i Donald Trumps valkampanj 2016. Som president införde han i våras skyddstullar för att gynna den inhemska stålsektorn, vilket blev startskottet för en upptrappad handelskonflikt med omvärlden. 

Lite drygt ett halvår senare är frågan om tullarna har gett avsedd effekt. 

Di har besökt ett stålverk i Pennsylvania för att ta reda på svaret.

Arcelor Mittal rankas i dag som världens största stålproducent. Bolaget, som har sitt huvudkontor i Luxemburg och handlas på New York-börsen har cirka 200.000 anställda fördelat på 60 länder. 18.000 jobbar i USA – 400 av dem på stålverket i Steelton, utanför Harrisburg i Pennsylvania.   

Ed Breach är en av dem. Under de 46 år som den luttrade arméveteranen har jobbat här har verket bytt ägare två gånger. Han förlorade hela sin intjänade pension när den dåvarande ägaren, det klassiska stålbolaget Bethlehem Steel, gick i konkurs 2001. Verket köptes då upp av International Steel Group (ISG) som i sin tur köptes av Mittal 2005. 

I dag är han Steelton-verkets säkerhetskoordinator. Ed Breach säger sig fortfarande jobba för att tjäna in det han förlorade när Bethlehem Steel gick i konkurs. Men han gillar också det han gör.

”Mitt jobb går ut på att hålla folk säkra och vid liv, så att de inte hamnar på tavlan du ser där.” 

Han pekar på en inramad lista med namn över anställda som fått sätta livet till under åren. Den sitter på väggen i den nedgångna fackföreningslokalen. Av de 200 personerna på listan har vissa klämts ihjäl mellan maskiner. Breach berättar hur andra har bränts ihjäl eller dött efter fallolyckor. 

Är du som säkerhetskoordinator någon gång rädd för att själv skadas?
”Ja såklart. Du är galen om du inte är rädd.”

Den amerikanska stålsektorn har hamnat i omvärldens fokus efter president Donald Trumps beslut den 8 mars i år att införa tullar på 25 procent på importerat stål med hänvisning till USA:s nationella säkerhet. Syftet var bland annat att gynna stålverk som det i Steelton. 

Det märks att teknikutvecklingen och den globala konkurrensen har satt sina spår i den numera sömniga förorten till Harrisburg, huvudstaden i Pennsylvania. Som mest jobbade över 9.000 personer på verket. 

"På den tiden var hela samhället engagerat", säger Ed Breach, vars pappa och farbror också jobbade här.

”I dag har vi knappt anställda kvar för att driva verksamheten”, fortsätter han och blickar ut över det som lätt skulle kunna misstas för en nedlagd industri. Knappt en människa syns till innanför de staket som stänger allmänhet och journalister ute från det enorma gråa verksområdet.

Steelton tillverkar i dag främst järnvägsräls, men också en del komponenter till bilindustrin. Man exporterar bland annat till Kanada, Mexiko och Brasilien, i hård konkurrens med Kina. 

Hur ser du på presidentens politik gentemot Kina?
”Kinas fasoner är något som bekymrar oss alla. De har ju hjälp av staten medan vi får stå på egna ben”, säger han.

Han tycker därför att Donald Trump gör rätt som står upp mot Peking. 

”Vi måste ha rättvisa spelregler. Man måste syna de som fuskar”. 

Så här i Steelton är ni positivt inställda till presidenten?
”Många av killarna röstade ju på honom. Inte fack-folket då såklart. Men vi väntar fortfarande på att han ska göra det han lovade att han skulle göra.” 

Är inte införandet av ståltullar ett sådant löfte som han infriat?
”Jo, kanske det. Men kommer det att hjälpa oss? Bolaget har ju definitivt gynnats. Men det är inget vi märker av här”, säger han.

Presidentens skyddsåtgärder har inneburit att stålpriserna generellt har stigit. Det har drabbat industrier som använder stål i sin produktion, oavsett om det handlar om importerat eller inhemskt stål. Tullarna har också missgynnat vissa amerikanska stålbolag som importerar stål för att förädla råvaran. 

För Arcelor Mittal har prisstegringen dock varit positiv. Steelton-verkets säkerhetskoordinator visar sig ha fullständig koll på räkenskaperna.  

”Arcelor Mittal tjänade 1,9 miljarder dollar under förra kvartalet. Så för dem går det ju bra”, säger han med illa dold bitterhet. 

Nettovinsten för det andra kvartalet var en ökning med 41 procent jämfört med samma period förra året. Det var bolagets starkaste resultat sedan 2011.

 Ed Breach menar dock att bolaget inte tycks vilja dela med sig av framgången till sina anställda. När vi träffas pågår förhandlingar mellan bolaget och facket om ett nytt avtal. Deadlinen för att komma överens har sedan länge passerat. 

”När bolaget gick dåligt för några år sedan var vi förstående och accepterade att vi inte fick några löneförhöjningar. Men nu, när bolaget går bra, borde de inte vilja tacka oss?” säger han.

Han hoppas på någon dag extra ledigt snarare än på högre lön. Stålarbetare tjänar redan relativt bra. Han hoppas också på att Arcelor Mittal ska dra tillbaka kravet på att de anställda ska betala för sin sjukvård, med tanke på arbetsförhållandena.

”Har ni varit i ett stålverk någon gång?” frågar han mer eller mindre retoriskt, och fortsätter:

”Det är som ingen annan plats. Jag jämför med hur det borde vara i helvetet. Det är hett, tungt och vi jobbar på obekväma arbetstider. Man åldras av att jobba här.”

Nu har han bara några år kvar till pensionen. Hans plan är att jobba kvar på verket till dess och tror och hoppas att stålverket kommer att finnas kvar, även i framtiden, om man genomför vissa förändringar. 

Han oroar sig dock för återväxten. 

”Det kommer en del yngre och söker sig till stålindustrin, på grund av timlönen antar jag. Men många vänder snabbt i dörren när de ser arbetsförhållandena.”

”Man måste nog ha stålet i blodet”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?