1515
Annons

Mattbolaget fick en succéstart: ”Det är en bra tajming i marknaden”

Under pandemin har vi lagt våra slantar på inredning istället för resor. Trots att mattföretaget Cappelen Dimyr bara har sex mattor i sortimentet har bolaget fått en succéstart.

”Det är en bra tajming i marknaden”, säger vd Kristoffer Hernemyr.

Bakom mattföretaget Cappelen Dimyr står Jacob Cappelen Holst, Ellen Dixdotter, Maja Dixdotter och  Kristoffer Hernemyr.
Bakom mattföretaget Cappelen Dimyr står Jacob Cappelen Holst, Ellen Dixdotter, Maja Dixdotter och Kristoffer Hernemyr.Foto:MIKE_KL

Företagsnamnet är en blandning av grundarnas namn. Bakom Cappelen Dimyr står Kristoffer Hernemyr, Ellen Dixdotter, Maja Dixdotter och Jacob Cappelen Holst, som alla är baserade i Skåne och Köpenhamn. 

Ellen Dixdotter har en lång bakgrund inom modebranschen och blev nyligen vd för det danska modemärket By Malene Birger. Hennes man Jacob Cappelen Holst arbetar som inredningsarkitekt. De drev tidigare restaurangen Matateljén i Gamla Enskede i Stockholm tillsammans med krögarparet Henrik Sauer och Anna Klyvare. Tidigare var de även delägare i skärgårdskrogen Svartsö deli & logi.

Formgivare på Cappelen Dimyr är Maja Dixdotter, syster till Ellen, som sedan sex månader tillbaka även hon är på By Malene Burger, i rollen som designchef. Hon har sedan tidigare flera års erfarenhet som designer på H&M i Stockholm. Kristoffer Hernemyr har en bakgrund som entreprenör inom techsektorn. 

Affärsidén är moderna konsthantverksmattor i naturull. Mattorna tillverkas av naturlig ull som har låg miljöpåverkan och fabrikerna i Indien är certifierade med både Good Weave Certification och Care & Fair, etiska märkningar som garanterar köparen att mattorna är producerade utan illegalt barnarbete.

”Det som har drivit oss i det här är slow consumption, vi var lite trötta på slit och släng. Det fanns en lucka i marknaden, jag tror att många är trötta på Ikea-mattor och gillar att det finns ett hantverk bakom. Att det inte är någon robot som tillverkat”, säger Kristoffer Hernemyr och fortsätter: 

”Det finns inte så många varumärken som bara fokuserar på mattor, inom den världen och estetiken vi har. I dag är kunderna inom vårt segment extremt kräsna och medvetna, både vad det gäller hållbarhet och formgivning, mattan har blivit en investering.”

Sitt första verksamhetsår har Cappelen Dimyr omsatt 300.000 euro, drygt 3 miljoner kronor, med svarta siffror på sista raden.

”Vi återinvesterar varenda krona i våra mattor. Vi har lyckats hålla nere kostnaderna för saker som är mindre värdeskapande och konstant omvärderar hur och var vi ska spendera för att företaget ska växa och ha det bästa erbjudandet till vår kund”, säger Kristoffer Hernemyr.  

Priserna för en matta ligger på mellan 8.000 och 25.000 kronor. De tillverkas för hand i Indien och tar drygt tre månader att producera. Förseningar kan komma av saker som storskaliga producenter kanske inte behöver ta hänsyn till. Monsunregn är ett sådant exempel. Kommer de olägligt måste Cappelen Dimyrs tillverkare i Indien vänta på solen som ska torka mattorna.

”Varenda matta är helt unik. Det kan variera mellan måtten eftersom mattorna handknyts. Det känns mycket mer personligt och genuint”, säger Kristoffer Hernemyr.

I dag säljer Cappelen Dimyr på över 20 marknader. Efter Sverige är de största Australien, Danmark, USA och Tyskland. De utvalda återförsäljarna står för ungefär 40 procent av omsättningen, resten kommer från den egna e-handeln. Grundarna tror själva att Instagram varit ett starkt dragplåster i sammanhanget. 

”Vi har haft en bra tajming i marknaden. Vi har fokuserat mycket på identiteten, vem vi är och hur vi ser ut. Instagram har vuxit sig starkt och det sprider sig väldigt snabbt där. Man måste ha en tydlig tråd i vem man är. Jag tror många vill ha det som vi porträtterar”, säger Kristoffer Hernemyr. 

Enligt honom går trenden mot mattor som inte bara är rektangulära. En del är runda, andra helt oregelbundna. I framtiden tror han också att fler kommer hänga sina mattor på väggen som konstverk. 

Grundarna av Cappelen Dimyr har finansierat uppstarten ur egen ficka, men utesluter inte att ta in externt kapital längre fram.

”Det handlar om i vilken takt vi vill växa. Vi har en stark tillväxt på flera kontinenter och för att möta den så kan det vara en idé att se oss om efter kapital, men än så länge är vi stolta över att kunna finansiera allt själva. Vi ser en otrolig styrka i det”, säger Kristoffer Hernemyr.

 


Chefsstrategen: Lyft blicken – köp åtta nordiska aktiepärlor

Stockholmsbörsen är den marknad i Norden som gått klart sämst i år, men för den som lyfter blicken finns gott om fina köplägen utanför Sveriges gränser. Det anser Swedbank chefsstrateg Mattias Isakson, som pekar ut åtta nordiska bolag att lägga i portföljen nu.

”Efter kursrasen kommer vi till ett läge där den här typen av bolag blir högintressanta”, säger han om två aktier där han ser uppsidor på över 100 procent.

Mattias Isakson på Swedbank.
Mattias Isakson på Swedbank.Foto:Press/Colourbox

Sedan i början av maj i år handlas Stockholmsbörsen i så kallad björnmarknad. Detta efter att breda indexet OMXSPI rasat mer än 20 procent från toppen som sattes vid årsskiftet. Den svenska börsen hör också till de stora förlorarna i år och är den marknad som gått klart sämst i Norden under 2022.

Helsingforsbörsen är ned 15 procent i år medan Köpenhamnbörsen har backat runt 10 procent under samma period. Samtidigt har Oslobörsen stigit 3 procent och är den enda nordiska börsen som ligger på plus för året. Detta tack vare stora kurslyft i landets frakt- och oljerelaterade företag. 

”Som svensk investerare är det mycket fokus på Sverige och hemmamarknaden. Det är rimligt med tanke på att man känner till namnen, har relation till bolagen eller jobbar där. Men i övriga Norden finns en rad olika bolag som gör att man kan komma åt andra typer av sektorer”, säger Mattias Isakson, chefsstrateg på Swedbank.

Därför har den svenska storbanken tagit fram en lista med åtta nordiska aktiecase noterade utanför Stockholmsbörsen (se hela listan nedan).

”Vi har hittat bolag där vi har en köprekommendation i grunden och med potential att stiga mellan 25 upp till 100 procent på ett års sikt. Det indikerar ändå att det är bra eller mycket bra uppsida i de här bolagen. Vi tycker vi har fått ihop åtta bolag som är olika i sin karaktär och som kompletterar en svensk portfölj bra.”

Baserat på riktkurserna är uppsidorna störst i danska medicinteknikbolaget GN Store Nord och norska mediekoncernen Schibsted – hela 109 respektive 152 procent. Det är också de två aktierna i listan som rasat mest i år – runt 45 procent vardera.

Men nu kan det vara läge att bottenfiska, menar Mattias Isakson.

”Efter kursrasen kommer vi till ett läge där den här typen av bolag blir högintressanta. Det är lite mer risk kanske men riktkurserna indikerar potentialen i bolagen”, säger chefsstrategen. 

”GN Store Nord är ett superspännande case som kan få en jättelik tillväxt. I dagsläget är komponentbristen en osäkerhet och hämmande faktor men som vi räknar med kommer att lätta på sikt. Schibsted är en av Nordens största mediegrupper där vi tror att återhämtning inom digitala radannonser driver intäktstillväxten.”

För den som vill ta lite mindre risk väljer chefsstrategen att lyfta fram fyra av de nordiska favoritcasen. Två av aktierna är de norska laxbolagen Bakkafrost och Salmar.

”I laxbolagen kan man generellt konstatera att utbudet är mindre än efterfrågan och det är onekligen en bra grundplåt att ha med sig. 

Bakkafrost är en ledande laxproducent på Färöarna och tredje största producenten i Skottland. Det gör att bolaget har en ”väldigt stark” marknadsposition, säger Mattias Isakson.

”Detta innebär att bolaget har en bra organisk tillväxtmöjlighet i en bransch där efterfrågan växer kraftigt. Vi räknar med att de ska växa 40 procent under de närmaste fem åren. Det fina är också att det är ett bolag som är relativt vertikalt integrerad, allt från från foder till förädlade produkter. Det gör att de styr hela ledet ganska mycket själva.”

Salmar är tredje största laxproducenten i Norge som i sin tur står för 50 procent av all odlad lax i världen. Bolaget har odlingslägen i mellersta och norra Norge. Swedbank ser också potential i bolagets verksamhet på Island men också möjligheter till förvärv.

”Dessa lägen i Norge är väldigt gynnsamma vilket gör att Salmar kan vara kostnadsledande. Det gör att de kan vara beredda att betala mer för att vinna nya licenser och har därmed fördel mot många andra laxbolag. De närmsta fem till sju åren är det här en intressant tillväxtresa i en marknad där efterfrågan växer”, säger Mattias Isakson.

Chefsstrategens två sista nordiska favoriter är danska rederijätten A.P. Møller Mærsk och finländska verkstadsbolaget Valmet. Riktkurserna pekar på en uppsida på drygt 31 respektive 52 procent.

Det som gör Mærsk till ett intressant case är att containermarknaden är en marknad som inte är i balans och det talar för fortsatt höga fraktpriser, menar Mattias Isakson.

”Mærsk har 17-procentig andel av den globala containerfraktmarknaden vilket ger en hög intjäning framåt. Då en relativt hög andel av deras kunder har flerårskontrakt bådar det för en hyfsad stabilitet i intjäningen.” 

”Utöver containerfrakten opererar Mærsk många terminaloperatörer vilket innebär att de kan erbjuda helhetslösningar för hela fraktkedjan för deras kunder. Samtidigt har man påbörjat sitt återköpsprogram vilket gör att det definitivt talar för Mærsk.”

Valmet, som är en leverantör av utrustning inom massa, papper och kartong, har backat över 30 procent på börsen i år. Men ett starkt orderläge, marginalförbättringspotential och att bolaget har runt 50 procent i marknadsandel talar för en god utveckling framöver, säger strategen.

”Det här är ett bolag som är verksamt inom strukturell tillväxt och en aktie man ska äga långsiktigt. I en värld där vi går mer och mer från plast till papper och där vi kommer se en ökad e-handel och behov av pappersförpackningar vilket talar för stark tillväxt rent generellt för bolaget.”

Nu har ni tagit fram en lista med nordiska favoriter: Ska man tolka det som att Swedbank tror mer på de övriga nordiska börserna än Stockholmsbörsen under det kommande året?
”Nej, det tycker vi inte utan vi tycker snarare att det här ska vara ett komplement till en svensk portfölj. Vi tror att Sverige kommer klara sig bättre än Europa i stort men sen är frågan vart USA tar vägen, det är trots allt de som styr börsen i stort.”

Vad talar för att Stockholmsbörsen ska ta revansch på årets svaga utveckling?
”Jag tror att vi närmar oss ett skifte i att inflationen har eller är nära att toppa ur och då kanske vi kommer se ett skifte mot tillväxtsaktier igen. Det skulle kunna innebära att vissa högre värderade aktier som tyngt Stockholmsbörsen kan få komma tillbaka in i värmen igen”, säger Mattias Isakson. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?