1515
Annons

Matprischock väntar – "börjar likna dramatik"

Trots kraftiga höjningar av matpriserna har vi bara sett början av uppgången, enligt Matpriskollen. Ukrainakriget och de skenande energipriserna har inte slagit igenom ännu.

”Det vi ser börjar likna dramatik”, säger Ulf Mazur, grundare av Matpriskollen.

Foto:Anders Wiklund/TT

Bara under första veckan i mars steg mejeriprodukter från Arla med mellan 2 och 10 procent, enligt Matpriskollen, som är ett fristående företag som tar in prisuppgifter från de stora livsmedelskedjorna.

”Så här stora höjningar har vi inte sett på årtionden”, säger Ulf Mazur.

Arla kommer inte att vara ensamma om att höja, de andra mejerileverantörerna kommer med största säkerhet att följa efter, bedömer han.

Den allt dyrare maten kommer att urholka svenskens köpkraft rejält, och varje procent som maten blir dyrare ger stora effekter, förklarar han. Nu går allt också väldigt snabbt.

”Det här är helt sjukt. Jag har hållit på med matpriser sedan 80-talet, men jag har inte sett något liknande, och det sker just nu.”

Detta som vi ser nu är bara början, påpekar han. Prisökningarna hittills i år härrör från de ökade kostnaderna för energi, frakt, förpackningsmaterial och råvaror som uppstod i höstas. De stora prisökningarna på energi och råvaror som vi ser nu i samband med Ukrainakriget finns inte medräknade i höjningarna hittills. De kommer senare.

Ulf Mazur berättar att prishöjningar sker genom förhandlingar mellan leverantörerna och kedjorna, och att detta tar tid.

”Det är en process som tar månader. Man förhandlar inte om alla kategorier samtidigt. Vissa, som kroppsvårdsartiklar, har inte alls höjts ännu. Men leverantörerna där har också haft ökade kostnader, för råvaror och schampoflaskor till exempel.”

Så prishöjningarna kommer också där, det är han övertygad om. Alla kategorier är på väg att höjas.

”Jag tror att man har jättepanik både hos livsmedelskedjor och leverantörer nu.”

Men livsmedelskedjorna vill inte prata om någon panik. Däremot är det helt riktigt som Ulf Mazur säger, priserna inom vissa varukategorier ökar både snabbt och mycket nu, bekräftar Therese Knapp på Coops presstjänst. Och de härrör från prisökningarna på bland annat energi, råvaror och förpackningsmaterial i höstas till följd av pandemin.

”Vi delar den analysen, det som sker nu har inte med Ukrainakriget att göra. Men vi spekulerar inte om vad som sker framöver”, säger hon.

Ica vill inte heller säga något om prisutvecklingen, det är varje enskild handlare som sätter sina egna priser, enligt Icas presstjänst. ”Just nu det för tidigt att säga hur vi kommer att påverkas långsiktigt av omvärldens händelser men vi följer utvecklingen noggrant” skriver Ica i ett mejl till TT.

Axfood, som äger bland annat Hemköp och Willys, ser också att pilarna pekar uppåt för priserna, men var det landar kan inte Magnus Törnblom, presschef på Axfood, säga.

”Vi gör inga prognoser, men vi kan konstatera att det finns ett tryck uppåt. Det är många faktorer som spelar in. Vi har en intensifierad dialog med leverantörerna, och jobbar tillsammans med dem för att de ska få skäligt betalt och att kunderna ska kunna köpa prisvärda varor”, säger Magnus Törnblom.

 


Kritik mot blankningsregistret efter Di:s avslöjande

Ägardatatjänsten Holdings tycker att Finansinspektionen gör fel som inte offentliggör alla blankningar som finns registrerade hos myndigheten. 

”Som investerare antar man ju att all data som finns också är publik”, säger Carl Holfve, datachef på Holdings.

Finansinspektionen, Norrlandsgatan.
Finansinspektionen, Norrlandsgatan.Foto:Oskar Omne
Carl Holfve, datachef på Modular Finance
Carl Holfve, datachef på Modular FinanceFoto:Picasa

Blankningspositionerna i flera av landets största börsbolag är betydligt större än vad som syns i den officiella statistiken, något Di rapporterade om i lördags. Den officiella statistiken från Finansinspektionen, FI, summerar alla blankningspositioner från 0,5 procent och uppåt. Positioner på mindre än 0,5 procent syns inte. 

Men uppgifter om aggregerade blankningar över 0,1 procent går att begära ut. Di:s granskning visar då att den totala blankningsgraden i till exempel fastighetsbolaget SBB stiger från 2,1 till 10,6 procent om de inofficiella blankningspositionerna på 8,5 procent inkluderas.

Carl Holfve, datachef på ägardatatjänsten Holdings som tillhandahåller finansiell bolagsinformation, är mycket kritisk till FI.

”Som investerare antar man ju att all data som finns också är publik. Är det så att det finns massa information som man bara kommer åt genom att kontakta FI så känns det ju inte speciellt transparent”, säger han.

Carl Holfve säger att trots en 'lång dialog' med myndigheten om blankningsregistret har det aldrig framgått att den sammanlagda statistiken inte omfattas av sekretessen. Att den är möjlig att begära ut stod klart för Holdings först efter lördagens artikel i Di.

”Vi har haft en lång dialog med FI om blankningar, och om vad som går att begära ut. Dock har det tyvärr aldrig framgått att man kan få ut den här statistiken.”

FI svarar i ett mejl till Di att myndigheten fortfarande gör bedömningen att enskilda korta positioner omfattas av utrikessekretess. Finansinspektionen har valt att sekretessbelägga alla enskilda korta positioner som inte överstiger 0,5 procent av aktiekapitalet och aktörerna bakom positionerna mot bakgrund av EU:s blankningsförordning. 

Men när det kommer till den samlade blankningsgraden i ett specifikt bolag gäller inte den bedömningen.

”När det gäller aggregerade positioner gör vi en annan bedömning då det finns andra länder som också publicerar aggregerade positioner”, skriver Susanne Ellegård, biträdande chef på kapitalmarknadsrätt på FI.

Med hjälp av offentlighetsprincipen kunde Holdings tidigare begära ut både vilken aktör som låg bakom en blankning – och hur mycket som var kortat i bolaget. Men till följd av FI:s sekretessbeslut försvann möjligheten att se namnen på de aktörer som låg bakom de korta positionerna under 0,5 procent.

”Det visade sig att väldigt mycket data låg dolt i de mindre positionerna – mer än 30 gånger fler positioner. Det är tråkigt dels ur ett affärsperspektiv för oss, men även för de som använder tjänsten och alla aktieintresserade”, säger Carl Holfve på Holdings.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?