1515
Annons

Mätning: Svensken bävar för kontantlöst samhälle

Användningen av kontanter minskar drastiskt, och 2025 väntas hälften av alla butiker sluta acceptera kontanter.

Samtidigt ryggar allt fler svenskar nu tillbaka för ett helt kontantfritt samhälle, visar en Sifo-undersökning.

Andelen kontanta betalningar i handeln har minskat från nära 40 till cirka 15 procent mellan 2010 och 2016. Samtidigt har antalet bankkontor med kontantservice mer än halverats.

Elektroniska betallösningar efterfrågas av hushållen och ökar även lönsamheten för bankerna. Samtidigt är en majoritet av svenskarna negativa till ett helt kontantfritt samhälle, visar undersökningen som gjorts på uppdrag av Bankomat AB som ägs av de svenska storbankerna.

En av dem är 75-årige Norrköpingsbon Lars Lövman, som anser att snabbheten gör kontanter till ett överlägset betalmedel.

”Jag tycker att pengar är praktiska och bra i väldigt många situationer. Det mellanmänskliga skulle jag säga är det avgörande”, säger han.

Och han är inte ensam. Nu vill hela 72 procent kunna betala kontant även i framtiden – fyra procentenheter fler än i fjol.

”De problem som uppstår när kontanter försvinner uppmärksammas mer och mer”, säger Niklas Arvidsson, docent på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), som forskar på innovationer och förändring inom betalsystemet.

Till exempel skulle det uppstå situationer där det inte går att betala och ta emot betalningar om till exempel mobiltäckning och internetuppkoppling inte fungerar.

”Även om kontanter inte är den primära tjänsten så har de alltså en funktion att fylla som en backup”, säger han.

Mest positiva till kontanter är äldre. Av de över 65 år vill hela 85 procent ha kvar kontanter.

Men andelen ökar också bland unga. Av dem mellan 18 och 29 år vill 62 procent ha kvar kontanter också i framtiden, att jämföra med 56 procent i samma mätning förra året.

”De största problemen med utvecklingen är kanske det digitala utanförskapet och vad som händer i krissituationer”, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef på Bankomat AB.

52-årige stockholmaren Alex Mulinde har blandade känslor inför tanken på ett kontantlöst samhälle.

”Om jag talar för mig själv och alla de som har ett bankkonto kan jag inte se något problem, men om jag vill ge pengar åt någon som inte har ett konto, då blir det problematiskt”.

Så vem bär då ansvaret? Riksbankskommittén, som tillsattes av regeringen 2016 i syfte att se över det penningpolitiska ramverket, varnar för att kontantinfrastrukturen inte får tillåtas försvinna för snabbt.

Riksbanken är i full gång med att undersöka en eventuell e-krona, men till dess måste storbankerna ta ett större gemensamt ansvar, hävdar de. Bankomat AB tycker dock att det är statens uppgift.

”På vissa ställen finns helt enkelt inget kommersiellt intresse av att ha kontanter kvar eftersom efterfrågan minskar. Men kontanthanteringen är viktig för samhället och därför statens ansvar”, säger Johan Nilsson.


Innehåll från EonAnnons

Nya innovationer inom energiåtervinning driver omställning

Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.
Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.

När Sveriges storstäder växer ökar behovet av energi, samtidigt som mängden avfall ökar. Med ledande teknik och lösningar inom energiåtervinning erbjuder E.ON cirkulär energiförsörjning som gör skillnad redan idag. 

Stockholms län är en av Sveriges snabbast växande storstadsregioner med nästan 2,5 miljoner invånare. Tillväxten innebär bland annat att efterfrågan på energi ökar. Samtidigt ökar mängden avfall. En av E.ONs lösning på de här utmaningarna ligger i Bro utanför Stockholm. 

– Sverige är hållbarhetens Silicon Valley med ledande teknik och lösningar för cirkulär energiomställning. En förklaring är att Sverige var tidiga med att bygga ut fjärrvärmen, som idag står för 65 procent av all uppvärmning i landet. E.ON har förvaltat och utvecklat den tekniken med kraftvärmeverket Högbytorp, som erbjuder energiåtervinning 3.0, säger Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.

I kraftvärmeverket Högbytorp återvinns energi ur avfall genom förbränning, för att producera lokal el och fjärrvärme. Anläggningen är ett tekniskt avancerat bevis på möjligheterna med cirkulär energiförsörjning. Anette Blücher vill att de boende ska uppleva att även sådant som inte kan materialåtervinnas kommer till nytta. 

– I ett hållbart samhälle måste material återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Ur material som av olika anledningar inte kan eller bör återanvändas, kan vi säkerställa att energin återvinns och kommer till användning som el och fjärrvärme. I Högbytorp får vi in avfall och ser till att det förbränns, men vi tar också vara på restprodukterna efter förbränningen. Till exempel utvinns och återanvänds metallerna i askan efter förbränningen.   

Teknik för kolsänkor

Utbyggnaden av fjärrvärme har varit starkt bidragande till att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskat sedan 1990-talet, enligt Naturvårdsverket. För att nå hela vägen i mål driver E.ON flera forsknings- och utvecklingsprojekt kring kolsänkor, det vill säga olika tekniker för att binda koldioxid och avlägsna koldioxid från atmosfären. 

– Vi jobbar hårt med att reducera den CO2 som vi fortfarande släpper ut. Det är en utmaning som vi delar med industrin, och utvecklingen drivs av flera ledande aktörer. En möjlig teknik är CCS, Carbon Capture and Storage, där koldioxiden fångas upp direkt vid energiåtervinningen, binds in och lagras i berggrunden. En annan spännande möjlighet är biokol, som enkelt uttryckt är organiskt material som upphettats i en syrefattig miljö och som resultat bildar en fast produkt med ett högt kolinnehåll som kan återföras till marken. Idag ser vi lösningar, nu återstår att hitta ekonomiska modeller för den här oerhört dyra tekniken, säger Anette Blücher.

Fakta E.ON
E.ON Sverige är en del av den internationella energikoncernen E.ON SE med huvudkontor i Essen, Tyskland. Inom koncernen jobbar runt 70 000 personer i 15 länder. Vår verksamhet utgörs i huvudsak av två affärsområden: smarta distributionsnät och innovativa energilösningar för våra kunder. 

www.eon.se/om-e-on/hallbarhet/hallbarhetsredovisning 

Mer från Eon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?