1515
Annons

Mårten Blix: Flera hot mot produktiviteten

DEBATT. Två problem hotar Sveriges långsiktiga produktivitetstillväxt. Det första är de dåliga skolresultaten och den bristande vuxenfortbildningen. Det andra är de regelverk som hotar den digitala ekonomin. Det krävs reformer för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft, enligt digitaliseringsforskaren Mårten Blix.

KUMLA OKTOBER 2016. Ericssons besked om omfattande neddragningar, bland annat i Borås och Kumla, visar vad som står på spel. Företagen måste delta i det omvälvande teknikskiftet för att digitaliseringsvinsterna ska komma Sverige till del.
KUMLA OKTOBER 2016. Ericssons besked om omfattande neddragningar, bland annat i Borås och Kumla, visar vad som står på spel. Företagen måste delta i det omvälvande teknikskiftet för att digitaliseringsvinsterna ska komma Sverige till del.Bild:Pavel Koubek

På lång sikt är det produktivitetstillväxten som avgör vårt välstånd, och utsikterna i Sverige ser därvidlag allt mörkare ut. De omfattande varsel som Ericsson nyligen har aviserat visar tydligt vad som står på spel. Vi är bara i början av ett omvälvande teknikskifte som kräver strategiska satsningar för att digitaliseringsvinster ska komma oss till del. Dessvärre saknas de avgörande reformerna i såväl regeringens som i oppositionens budgetar. Att förlita sig på gamla framgångar håller inte. Neddragningarna vid Ericsson gör att Sveriges ställning som framstående högteknologisk nation hamnar på ett sluttande plan.

Det är framför allt två frågor som tynger den långsiktiga produktivitetstillväxten.

För det första har de genomsnittliga kunskapsnivåerna fallit dramatiskt i den svenska skolan under en längre tid, särskilt i matematik. En ny studie från Ingenjörsvetenskapsakademien (Henrekson och Jävervall) visar att även de svenska toppelevernas kunskaper är i fritt fall jämfört med länder som Sydkorea och Taiwan.

Unga som kommer in på arbetsmarknaden har i dag allt sämre baskunskaper samtidigt som gapet i digitala färdigheter inom arbetskraften redan är stort. Den mixen är synnerligen olycklig.

OECD har gjort en uppskattning att bristande digital kompetens kraftigt ökar risken för arbetslöshet. En undersökning av Eurostat visar att uppemot 40 procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige är orolig för att deras digitala kompetens är för låg för att byta jobb.

Detta leder till att ekonomins anpassningsförmåga försämras. För att skapa innovationer som kan konkurrera på världsmarknaden krävs en vital form av kreativ förstörelse då gammalt möter nytt. För att kunna ifrågasätta befintliga metoder krävs spetskompetens hos de yngre. Men för att förstå vad som är möjligt behövs god digital förståelse på hela arbetsmarknaden och särskilt i ledande funktioner.

Både kunskapsraset i skolan och den försämrade kunskapsöverföringen mellan generationer är självförvållad. Fallet i skolan är redan uppmärksammat men därtill är våra system för lärande föråldrade, med alltför långa högre utbildningar för yngre på bekostnad av allt för litet fokus på dem som redan är yrkesverksamma. En kurs här och där, lite Komvux och vidareutbildning på jobbet är otillräckligt.

Allt fler jobb automatiseras och de arbetstagare som är långsamma med att hoppa på det digitala tåget kommer i allt högre grad bli marginaliserade och tvingas acceptera en svagare löneutveckling. Tekniska förändringar förstärker redan befintliga negativa attityder till äldre arbetstagare, vilket kan resultera i ännu starkare jobb- och lönepolarisering. När allt summeras skapar bristfällig kunskap morgondagens låga produktivitetstillväxt.

För det andra är även mötet mellan gammalt och nytt i regelverken problematiskt. Dagens digitala ”superstars” har i hög grad lyckats genom att avfärda eller ignorera befintlig reglering. Det är till viss grad förståeligt.'

Lager av regelverk har knådats fram under årens lopp, varav många inte längre tjänar det ursprungliga syftet eller, ännu värre, som skyddar insiders från konkurrens. Men regelverken handlar ytterst om förtroende i ekonomin. Om de digitala pionjärerna inte går försiktigare fram kan det bli en motreaktion från myndigheter.

Även om exempelvis självgående fordon kommer att rädda många liv, kan de första allvarliga olyckorna leda till en kraftig inbromsning av regelförbättring över hela linjen. Dataskyddsförordningen som EU röstade igenom tidigare i år visar hur känsligt detta kan vara. I stället för att underlätta innovation och tillväxt, har digitala företag i Europa fått mer byråkrati, stigande administrativa kostnader och risken för höga böter.

Hög tillväxt är inte en naturlag. Hur vi reglerar den digitala ekonomin och förbättrar den digitala kompetensen kommer att vara avgörande. Vad som händer beror på avvägningen mellan konsument- och arbetsmiljöskydd å ena sidan och att tillåta innovation å den andra. I detta sammanhang är vår syn på data och den personliga integriteten central. De framgångsrika megaplattformarna har redan skaffat sig en bekväm nisch.

Ett desto större problem är ifall de protektionistiska krafterna nu får övertaget och hindrar nya digitala entreprenörer. Insatserna är höga. Om regelverken fortsätter att tappa mark jämfört med den tekniska kapaciteten får vi se alltför mycket av digitaliseringens baksidor. Utan reformer kommer Sverige falla tillbaka och produktiviteten förbli låg.

 

Mårten Blix, Digitaliseringsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, tidigare sekreterare i Framtidskommissionen och författare till den kommande boken ”Digitalization, Immigration and the Welfare State”.


Ryssland bereder sig på motanfall – gräver ner sig

Ryska styrkor förstärker sina positioner och gräver ner sig i Charkivregionen i norr och längs den södra fronten, uppger Institute for the Study of War i sin senaste uppdatering.

Det kan vara ett tecken på att Ryssland förbereder sig på ett större ukrainskt motanfall där och att konflikten kan bli utdragen.

Ryssland närmar sig också staden Sievjerodonetsk i Luhansk genom anfall norr, väst och söder om staden, enligt den USA-baserade tankesmedjan.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin ska leda ett nytt Ukrainamöte på måndag. Till skillnad från mötet i tyska Ramstein i april blir det den här gången ett virtuellt möte, meddelar försvarshögkvarteret Pentagon.

Fler än 40 länder kommer att medverka, enligt USA. Samtliga länder har på olika sätt hjälpt det ukrainska försvaret och på dagordningen står bland annat framtida hjälp.

Innan mötet inleds kommer Austin att prata med sin ukrainske motsvarighet Oleksij Reznikov för att diskutera Ukrainas behov.

Tidigare har Ukraina bland annat bett om fler avancerade sjömålsrobotar. Det har spekulerats i att antingen amerikanska Harpoon eller norska NSM skulle kunna användas av Ukraina för att försöka att bryta den ryska blockaden i Svarta havet.

Under fredagen hävdade Ryssland att Mariupol är ”helt befriat”. Ukrainska soldater har i månader hållit sig kvar i stålverket Azovstal i den strategiskt viktiga hamnstaden men ska nu ha evakuerats och förts till ryskkontrollerat område.

Det har inte bekräftats från annat håll att samtliga ukrainska soldater har lämnat Azovstal.

Ryssland har beskrivit utvecklingen som en kapitulation från ukrainskt håll medan Ukraina säger att soldaterna i stålverket evakueras efter att till fullo utfört sitt uppdrag att binda upp ryska styrkor.

USA:s kongress har godkänt ett lagförslag som innebär 40 miljarder dollar i nödhjälp till Ukraina. Problemet är bara att presidenten måste underteckna förslaget, och han befinner sig i Sydkorea. Enligt The New York Times ska problemet lösas genom att en medhjälpare tar en papperskopia, sätter sig på flyget till Sydkorea, och låter presidenten skriva på det under statsbesöket.

Biden anländer till möte i Seoul, Sydkorea, på lördagen.
Biden anländer till möte i Seoul, Sydkorea, på lördagen.Foto:Song Kyung-Seok

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?