Annons

Mårten Blix: Flera hot mot produktiviteten

DEBATT. Två problem hotar Sveriges långsiktiga produktivitetstillväxt. Det första är de dåliga skolresultaten och den bristande vuxenfortbildningen. Det andra är de regelverk som hotar den digitala ekonomin. Det krävs reformer för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft, enligt digitaliseringsforskaren Mårten Blix.

KUMLA OKTOBER 2016. Ericssons besked om omfattande neddragningar, bland annat i Borås och Kumla, visar vad som står på spel. Företagen måste delta i det omvälvande teknikskiftet för att digitaliseringsvinsterna ska komma Sverige till del.
KUMLA OKTOBER 2016. Ericssons besked om omfattande neddragningar, bland annat i Borås och Kumla, visar vad som står på spel. Företagen måste delta i det omvälvande teknikskiftet för att digitaliseringsvinsterna ska komma Sverige till del.Bild:Pavel Koubek

På lång sikt är det produktivitetstillväxten som avgör vårt välstånd, och utsikterna i Sverige ser därvidlag allt mörkare ut. De omfattande varsel som Ericsson nyligen har aviserat visar tydligt vad som står på spel. Vi är bara i början av ett omvälvande teknikskifte som kräver strategiska satsningar för att digitaliseringsvinster ska komma oss till del. Dessvärre saknas de avgörande reformerna i såväl regeringens som i oppositionens budgetar. Att förlita sig på gamla framgångar håller inte. Neddragningarna vid Ericsson gör att Sveriges ställning som framstående högteknologisk nation hamnar på ett sluttande plan.

Det är framför allt två frågor som tynger den långsiktiga produktivitetstillväxten.

För det första har de genomsnittliga kunskapsnivåerna fallit dramatiskt i den svenska skolan under en längre tid, särskilt i matematik. En ny studie från Ingenjörsvetenskapsakademien (Henrekson och Jävervall) visar att även de svenska toppelevernas kunskaper är i fritt fall jämfört med länder som Sydkorea och Taiwan.

Unga som kommer in på arbetsmarknaden har i dag allt sämre baskunskaper samtidigt som gapet i digitala färdigheter inom arbetskraften redan är stort. Den mixen är synnerligen olycklig.

OECD har gjort en uppskattning att bristande digital kompetens kraftigt ökar risken för arbetslöshet. En undersökning av Eurostat visar att uppemot 40 procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige är orolig för att deras digitala kompetens är för låg för att byta jobb.

Detta leder till att ekonomins anpassningsförmåga försämras. För att skapa innovationer som kan konkurrera på världsmarknaden krävs en vital form av kreativ förstörelse då gammalt möter nytt. För att kunna ifrågasätta befintliga metoder krävs spetskompetens hos de yngre. Men för att förstå vad som är möjligt behövs god digital förståelse på hela arbetsmarknaden och särskilt i ledande funktioner.

Både kunskapsraset i skolan och den försämrade kunskapsöverföringen mellan generationer är självförvållad. Fallet i skolan är redan uppmärksammat men därtill är våra system för lärande föråldrade, med alltför långa högre utbildningar för yngre på bekostnad av allt för litet fokus på dem som redan är yrkesverksamma. En kurs här och där, lite Komvux och vidareutbildning på jobbet är otillräckligt.

Allt fler jobb automatiseras och de arbetstagare som är långsamma med att hoppa på det digitala tåget kommer i allt högre grad bli marginaliserade och tvingas acceptera en svagare löneutveckling. Tekniska förändringar förstärker redan befintliga negativa attityder till äldre arbetstagare, vilket kan resultera i ännu starkare jobb- och lönepolarisering. När allt summeras skapar bristfällig kunskap morgondagens låga produktivitetstillväxt.

För det andra är även mötet mellan gammalt och nytt i regelverken problematiskt. Dagens digitala ”superstars” har i hög grad lyckats genom att avfärda eller ignorera befintlig reglering. Det är till viss grad förståeligt.'

Lager av regelverk har knådats fram under årens lopp, varav många inte längre tjänar det ursprungliga syftet eller, ännu värre, som skyddar insiders från konkurrens. Men regelverken handlar ytterst om förtroende i ekonomin. Om de digitala pionjärerna inte går försiktigare fram kan det bli en motreaktion från myndigheter.

Även om exempelvis självgående fordon kommer att rädda många liv, kan de första allvarliga olyckorna leda till en kraftig inbromsning av regelförbättring över hela linjen. Dataskyddsförordningen som EU röstade igenom tidigare i år visar hur känsligt detta kan vara. I stället för att underlätta innovation och tillväxt, har digitala företag i Europa fått mer byråkrati, stigande administrativa kostnader och risken för höga böter.

Hög tillväxt är inte en naturlag. Hur vi reglerar den digitala ekonomin och förbättrar den digitala kompetensen kommer att vara avgörande. Vad som händer beror på avvägningen mellan konsument- och arbetsmiljöskydd å ena sidan och att tillåta innovation å den andra. I detta sammanhang är vår syn på data och den personliga integriteten central. De framgångsrika megaplattformarna har redan skaffat sig en bekväm nisch.

Ett desto större problem är ifall de protektionistiska krafterna nu får övertaget och hindrar nya digitala entreprenörer. Insatserna är höga. Om regelverken fortsätter att tappa mark jämfört med den tekniska kapaciteten får vi se alltför mycket av digitaliseringens baksidor. Utan reformer kommer Sverige falla tillbaka och produktiviteten förbli låg.

 

Mårten Blix, Digitaliseringsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, tidigare sekreterare i Framtidskommissionen och författare till den kommande boken ”Digitalization, Immigration and the Welfare State”.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?