1515

Manipulerade valkretsar avgör USA:s val i höst

Demokraterna har guldsits inför höstens kongressval, menar bedömare. Men kampen om manipulerade valkretsar kan bli avgörande för utgången.

 

Bild:Pablo Martinez Monsivais

Demokraterna har slagläge inför de amerikanska kongressvalen i november – åtminstone om historien är någon vägvisare. 

”Historiskt har presidentens parti tappat i genomsnitt 30 platser. Demokraterna behöver bara vinna 24 nya stolar av Republikanernas totalt 241 för att ta kontrollen över representanthuset. Dessutom ser Demokraterna ut att ha ovanligt många starka kandidater den här gången”, sa Elaine Kamarck, forskare vid Brookings Institution i Washington och tidigare medarbetare till Bill Clinton i Vita huset, till Di i januari.

Andra menar att Demokraternas chanser att ta makten i representanthuset är betydligt sämre än det historiska mönstret antyder. 

Skälet stavas gerrymandering – manipulerandet av valkretsar på delstatsnivå, som statsvetare hävdar har gett Republikanerna ett strukturellt övertag i både lokala och nationella val. 

En studie vid New York University konstaterade nyligen att gerrymandering redan kan ha ”säkrat” republikanska majoriteter i 17 valdistrikt inför höstens kongressval. 

Gerrymandering sker när majoriteter i politiskt tillsatta kommittéer ritar om valkretsar för att säkra majoriteter som inte nödvändigtvis speglar röstfördelningen på delstatsnivå (se grafik). Inte sällan resulterar det i att valdistrikt ser ut som ormar eller hästskor. 

Fenomenet är gammalt, men republikanerna anses ha satt omritningarna i system sedan 2010, då en särskild strategi – ”Red Map” – utarbetades med målet att lägga beslag på så många distriktsindelningskommittéer som möjligt.  

Delvis som en konsekvens kontrollerar partiet i dag fler politiska ämbeten på delstatlig och nationell nivå än någon gång de senaste 150 år.

Gerrymandering anses vidare vara en anledning till att Republikanerna närmast totalt kontrollerar flera folkrika och politiskt betydelsefulla stater - Ohio, Florida, Michigan och North Carolina - trots att röstfördelningen mellan demokrater och republikaner där är mycket jämn. 

Ett särskilt uppmärksammat exempel är Pennsylvania - en av de delstater som avgjorde presidentvalet 2016 till Donald Trumps fördel. Där är 13 av 18 kongressledamöter republikaner, trots att runt 50 procent av väljarna återkommande röstar på demokraterna.  

Ett annat omtalat fall är Wisconsin, där 51 procent röstade på Demokraterna i valet till delstatskongressen 2012, men Republikanerna tilldelades 60 av totalt 99 stolar. 2016 lade Republikanerna beslag på ytterligare fyra stolar, trots att demokraterna återigen vann en majoritet av rösterna.

Den utvecklingen har fått Demokraterna att se rött och partiet kraftsamlar nu för att bemöta Republikanernas framryckningar.

Bland annat har Barack Obama satt fokus på frågan. Den forne presidenten stödjer en välfinansierad satsning – The National Democratic Redistricting Committee, ledd av tidigare justitieministern Eric Holder – som ska hjälpa Demokrater att ta kampen med republikanerna på delstatsnivå. 

Organisationen ska redan ha spenderat omkring 16 miljoner dollar (130 miljoner kronor) inför kongressvalen i november, enligt bland andra New York Times.

Under sitt sista State of the Union-tal som president i januari 2016 konstaterade Barack Obama att amerikanska politiker "måste sluta dela upp valkretsar på ett sätt som låter dem välja sin väljare, snarare än tvärtom”.

Kritiker har dock påpekat att den forne presidenten själv gynnades av omritade valkretsar under sin tid som senator i Illinois.  

Statsvetare anser att gerrymandering strider mot demokratiska grundprinciper och bidrar till ökad polarisering. De fick vatten på sin kvarn 2016, då den genomsnittliga vinstmarginalen i de kongressval som hölls jämte presidentvalet landade på 37 procent.

”Om du representerar ett distrikt som är 80 procent republikanskt eller 80 procent demokratiskt finns ingen anledning att kompromissa. Tvärtom, att samarbeta över partigränserna ökar risken för att utmanas av mer extrema kandidater inom det egna partiet”, konstaterade statsvetaren Brian Klaas vid London School of Economics i en debattartikel i Washington Post förra året. 

Den brännande politiska polariseringen i Washington har satt gerrymandering i fokus och allt fler ifrågasätter nu om omritningarna är förenliga med USA:s konstitution.

I ett oväntat utslag häromveckan – som enligt vissa bedömare kan få långtgående följder för gerrymandering på sikt – upprätthöll USA:s högsta domstol ett beslut i lägre instans som underkänt Pennsylvanias nuvarande valkretsindelning som alltför partipolitiskt styrd. Den ska nu ritas om, vilket antas gynna demokraterna i höstens kongressval.

Beslutet är det senaste i en rad på senare tid där domstolar inskränkt partiernas möjligheter att rita om gränser av taktiska skäl. Senare i år väntas högsta domstolen ta ställning till gerrymandering i ytterligare två delstater, Maryland och Wisconsin.

Särskilt det senare väntas bli prejudicerande. Underkänner högsta domstolen gerrymandering i Wisconsin kan spelreglerna för amerikansk politik kastas om totalt. 


Innehåll från Ikano BostadAnnons

Så ska bostadsföretaget nå tuffa klimatmålet

En klimatneutral verksamhet – redan år 2030. Klimatmålet som Ikano Bostad satt upp är tufft men fullständigt nödvändigt, menar hållbarhetsstrategen Stina Viktorsson. 

– Om vi inte gör det här har vi ingen framtid som företag. Men vi klarar det inte själva utan behöver kroka arm med hela branschen. 

Vid kanten av Limhams kalkbrott i Malmö växer Elinegård fram – läs allt om områdesutvecklingen 

Inspirationen kommer från många håll; forskning, Agenda 2030, klimatrörelsen och Malmö. Staden vill bli först i Sverige med att bli klimatneutral och det ska man vara just 2030. Som en del i arbetet för att nå dit startades 2018 projektet LFM30. 

– Lokal Färdplan Malmö är ett initiativ som samlar bygg- och anläggningsbranschen i staden med målet att den ska vara klimatneutral till år 2030. Det har varit otroligt inspirerande att samarbeta med andra aktörer och framförallt att se vilka resultat det kan ge när vi jobbar tillsammans. Så vi beslöt oss helt enkelt för att vi vill nå samma mål för vår verksamhet, fast på en nationell nivå, säger Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad. 

Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad.
Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad.

Fyra områden identifierade

Processerna för att nå målet initierades 2019 och jobbet går, av nödvändighet, snabbt. 

– Arbetet kommer att innebära att vi jobbar på helt nya sätt, bland annat med en  hög grad av samarbete med andra aktörer och ”learning by doing” i dess mest konkreta form. Vi vet att vi vill och måste göra det här men hur vi ska göra det får vi ta reda på längs vägen, säger Stina.

Material, energi, transporter och avfall har identifierats som de områden med störst klimatpåverkan i verksamheten. Som ett första steg har klimatberäkningar införts för alla nya projekt. Beräkningen ligger till grund för arbetet med att minska klimatpåverkan genom att ändra hur man utformar nya bostäder och vilka material som används när man bygger.

– Att bygga nytt är en klimatbelastande process, det går inte att komma ifrån. Men genom att till exempel titta på nya material, minska spillet, använda energin smartare och använda mer miljövänliga transporter kan klimatpåverkan definitivt minskas. 

Pilotprojekt med småhus

Ett exempel på hur man som organisation lär längs vägen är det pilotprojekt som inletts i Elinegård utanför Malmö.  

– Innan 2025 ska vi byggstarta våra första helt klimatneutrala småhus. Men som ett led i att lära oss mer innan dess så har vi nu dragit igång ett projekt där målet är att minska klimatpåverkan från småhusen med 30 procent. Det blir en viktig möjlighet att testa nya kunskaper i praktiken, säger Stina. 

Stina Viktorsson understryker också, igen, vikten av samarbete för att det ska finnas en chans att nå klimatneutralitet 2030. 

– Det här är ingenting som vi kan klara på egen hand. Vi behöver dela erfarenheter och kunskap med andra och hitta nya sätt att arbeta tillsammans på, med allt från leverantörer och kollegor till kommuner. Vi måste helt enkelt kroka arm allihop för att få till den här förflyttningen. 

Att minska sin klimatpåverkan är en av Ikano Bostad viktigaste frågor att arbeta med framåt 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?