Annons

Många ovetande om dyra avtalet – så kapar du elnotan dramatiskt

Många av landets elkunder betalar uppemot 75 procent för mycket för sin el på grund av ofördelaktiga så kallade anvisningsavtal. Det visar en kartläggning från prisjämförelsesajten Elskling som avslöjar var i landet det är allra dyrast och tipsar om hur man sänker sin elnota med flera tusen kronor.

Prisjämförelsesajten Elsklings kartläggning avslöjar var i landet det är allra dyrast och tipsar hur man sänker sin elnota med flera tusen kronor.
Prisjämförelsesajten Elsklings kartläggning avslöjar var i landet det är allra dyrast och tipsar hur man sänker sin elnota med flera tusen kronor.Foto:TT/Mostphotos
Jens Regnström, Elskling
Jens Regnström, Elskling

”Trots att ellagen faktiskt har skärpts för att komma åt problemet med ogynnsamma anvisningsavtal, så är det fortfarande väldigt många svenskar som fortsatt får sin el via den här extremt dyra avtalsformen”, säger Jens Regnström, medgrundare och elexpert på Elskling, en prisjämförelsesajt för just elavtal. 

”Anvisningsavtal är alltid en mycket dålig affär för kunden som helt i onödan förlorar uppemot flera tusen kronor om året, medan elhandelsbolaget kan göra mycket goda vinstmarginaler.”

Totalt skulle de drygt 10 procent av svenska folket som sitter med anvisningsavtal kunna spara långt över 1 miljard kronor om året på att byta till vanliga elavtal, hävdar Elskling. 

”I snitt handlar det om enligt de senaste prisskillnaderna om en årlig besparing på 2 265 kronor per hushåll. Men för villaägare med elvärme handlar det om över 6 650 kronor om året. På fem år motsvarar det över 33 000 kronor i lägre elkostnad”, säger Jens Regnström.

Medan elnätet fortsatt utgörs av lokala och regionala monopol där priserna är reglerade och opåverkbara av kunderna så är själva elen sedan länge konkurrensutsatt. Ett stort antal bolag tävlar om kunderna via olika rörliga eller bundna elavtal. Men så sent som i augusti månad fick närmare 500 000 svenska hushåll elen via anvisningsavtal, visar Elsklings genomgång av statistik från SCB. Den avtalsformen är något som elnätsbolaget i respektive område tilldelar de kunder som inte aktivt valt elleverantör. 

”Det vanligaste är sannolikt att man har flyttat och då helt enkelt glömmer bort att välja ny elleverantör. Det kan även vara att man missar att förlänga eller byta elleverantör när ett tidigare elavtal löpt ut”, säger Jens Regnström. 

”Det kan se ut som ett rörligt avtal men är alltid dyrare än ett vanligt avtal, och har dessutom fasta årsavgifter som ofta är väldigt höga.”

I genomsnitt är anvisningsavtal 43 procent dyrare än genomsnittspriset för ett vanligt rörligt elavtal, enligt Elsklings analys av den senaste statistiken från SCB. 

”Och det är runt 75 procent dyrare än snittpriset man som kund kan få om man väljer det allra lägsta priset genom exempelvis en jämförelsesajt”, säger Jens Regnström.  

Prisskillnaderna varierar kraftigt över landet. Allra värst uppges det vara för de kunder som bor i det som kallas elområde 2 och som omfattar Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland och Västerbotten. Här är skillnaden mellan anvisningsavtal och rörligt pris 53 procent, jämfört med snittet för hela landet på 43 procent. 

”Men var man än bor är rådet att så fort som möjligt byta ut anvisningsavtal och skaffa ett vanligt avtal med fast eller rörligt pris”, säger Jens Regnström. 

Men hur vet man man har ett anvisningsavtal?
”Det ska framgå av elfakturan. Men det kan finnas olika benämningar som exempelvis löpande rörligt 1 mån, tillsvidarepris eller enkel. Så är man osäker är det bäst att fråga sitt elbolag eller en expert.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?