1515
Annons

Malmös socialtjänst riskerar spräcka budgeten med en halv miljard

Socialtjänsten i Malmö riskerar ett budgetunderskott på en halv miljard. De styrande skyller på coronapandemin – men även utan pandemi överskrids socialbidragsbudgeten med 20 miljoner varje månad, rapporterar Sydsvenskan.

Foto:Oleksandr Prykhodko

I ett pressmeddelande säger kommunalrådet Sedat Arif (S), som även är ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö:

”Den pågående pandemin får stora effekter på många Malmöbors vardag och ekonomi. Arbetsmarknads- och socialnämnden begär nu ytterligare 430 miljoner kronor till årets budget. Det mesta rör ökat ekonomiskt bistånd”

Men pandemin är inte orsaken till underskottet. Den 25 maj godkände de styrande politikerna en ekonomisk prognos som säger emot detta, rapporterar Sydsvenskan.

I prognosen fastslås att arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö inte hade påverkats ekonomiskt av coronapandemin fram till den 30 april. Där står dessutom att det är för tidigt att ge en ”samlad bild av coronapandemins ekonomiska konsekvenser för arbetsmarknad- och socialnämndens verksamhet”.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö har de senaste två åren gjort budgetunderskott på 220 miljoner (2018) och 306 miljoner (2019). 

 

 

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

ACQ Bures vd om förvärvsjakten: ”Vi letar och söker”

Stockholmsbörsens första och största spac-bolag ACQ Bure letar fortfarande efter en förvärvskandidat – samtidigt som nuvarande marknadsläge kan skynda på letandet.

”Marknaden har förändrats, vilket skapar möjligheter för oss”, säger Henrik Blomquist, vd för ACQ Bure.

Henrik Blomquist, vd för ACQ Bure.
Henrik Blomquist, vd för ACQ Bure.Foto:Joey Abrait, Colourbox.

Spac, som står för special purpose acquisition company, är ett tomt bolag vars affärsidé är att förvärva ett onoterat bolag och ta det till börsen. På Stockholmsbörsen var spac-bolaget ACQ Bure först ut när de noterades den 25 mars 2021. Bolaget är också det största med en förvärvskassa på över 3,4 miljarder kronor. 

Noteringen väckte ett stort intresse bland förhoppningsfulla investerare. Förutom Bure Equity som tillsammans med ankarinvesterarna AMF, Fjärde AP-fonden, SEB Fonder och SEB-stiftelsen äger drygt 65 procent av ACQ Bure, tecknade 35.000 personer aktier till en teckningskurs om 100 kronor per aktie. I dagsläget står kursen i något lägre 95.50 kronor.

Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess. 18 av 36 månader har gått, vilket är bolagets tidsram för ett förvärv, samtidigt som marknaden har skiftat – vilket har öppnat upp dörrar för både ACQ Bure och andra spac-bolag som ännu inte fyllt tomrummet. 

”Marknaden har helt förändrats vad gäller värderingar och så vidare och det skapar alltid lite rörelse på ett eller annat sätt, och det är klart att det skapar möjligheter”, säger Henrik Blomquist, vd för ACQ Bure.

Budskapet har framförts tidigare. I årets första kvartalsrapport skrev Henrik Blomquist att ”i en alltmer osäker marknadssituation tror jag att ACQ Bure blir ett intressantare alternativ”, och i slutet av förra året skrev bolaget att ”högre inflation och förväntade räntehöjningar har framför allt lett till en kraftig omvärdering av många tillväxtbolag som i flera fall fallit med mer än 30–40 procent” samt att marknadssituationen kan skapa intressanta möjligheter framöver. 

Men något bolagsförvärv har det inte blivit, än. 

”Köpare och säljare möts inte bara för att börsen går ned. Det är inte så att säljare vill sälja till ett lägre pris bara för det, så funkar det inte”, säger Henrik Blomquist.

Huruvida bolaget för diskussionen i dag med en potentiell förvärvskandidat vill Henrik Blomquist inte kommentera, samtidigt säger han att under de gångna 18 månaderna har man både pratat och screenat en mängd bolag.

”Vi lägger mycket tid och kraft på det här.”

Har ni genomfört ett förvärv innan årets slut?
”Vi letar och söker och har en massa möten och diskussioner, men hur det går kan jag inte kommentera.”

Stockholmsbörsens näst största spac-bolag är Creaspac med investmentbolaget Creades som största ägare. Enligt den senaste kvartalsrapporten uppgår bolagets likvida medel till drygt 2,5 miljarder kronor. Inte heller de har lyckats slutföra något förvärv. Även Creaspac har en tidsram på 36 månader, räknat från juni 2021.

Stockholmsbörsens tredje spac-bolag stavas Aligro Planet Acquisition Company, med bland annat Rutger Arnhult som storägare, har inte heller det hittat en vinnande förvärvskandidat. Spac-bolaget har satt en tidsram på 24 månader, räknat från i maj 2021. Bolagets kassa uppgår enligt den senaste rapporten till nära 1 miljard kronor. 

I slutet av mars 2022 kom den första svenska spac-affären. Det var spac-bolaget TBD30 med Anders Böös, Anders Lönnqvist samt Håkan Roos som största ägare, som förvärvade slamsugaren Spolargruppen för 801 miljoner kronor, en affär som slutfördes den 28 april i år. 

 

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera