ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Arkitektur och samhällsbyggnad

Bolaget investerar där ingen vågar: ”Handlar om trovärdighet”

  • MED TYDLIGT MÅL. Trianons affärsutvecklingschef Anna Heide arbetar för att få fler att bo kvar i bolagets bostadsområden när inkomsterna ökar och bostadskarriären tar fart. Foto: Jenny Leyman

Gröna obligationer finns redan, men när fastighetsbolaget Trianon i våras skulle ge ut sin första sociala obligation visste ingen hur finansmarknaden skulle ta emot den. I slutänden blev intresset väsentligt större än de 400 miljoner som företaget sökte.

Malmöbaserade Trianons profil är sedan ett antal år att investera i utsatta områden där få andra fastighetsägare vill vara. Målet är att försöka vända den negativa sociala utvecklingen och minska utflyttningen – och samtidigt öka värdet på fastigheterna.

”När vi började med detta 2011 ifrågasatte alla vad vi höll på med, om det var filantropi. I dag ringer bankerna och frågar vilka hållbarhetsåtgärder vi ska göra. Det har svängt 180 grader och det vi ser är att kapitalet håller på att bli mer hållbart. Det är först då det blir en förändring”, säger Trianons vd Olof Andersson.

Han är näst största ägare med drygt 35 procent av rösterna, någon decimal efter finansmannen Jan Barchans Briban Invest. På tredje plats i ägarlistan finns Axis-grundaren Martin Grens investeringsbolag Grenspecialisten, som också är direkt involverat i flera av de sociala satsningarna.

Den hållbara obligation som lanserades under våren är ett av flera grepp som fastighetsbolaget just nu testar för att hitta nya sätt att finansiera sociala och gröna insatser. De 400 miljoner kronor som lånades upp ska gå till ett tiopunktsprogram, som bland annat skapar jobb åt långtidsarbetslösa. Det gäller både direkt hos Trianon och genom krav på underleverantörer.

Det långsiktiga målet är att få upp andelen sysselsatta i bostadsområdena, för att bryta den negativa spiral som lätt kan uppstå när majoriteten går arbetslösa.

Dessutom genomförs renoveringar, nybyggen och olika trygghetsåtgärder för att öka attraktiviteten. Förhoppningen är att fler ska bo kvar när de får jobb och har råd att göra bostadskarriär. Därigenom höjs områdenas socioekonomiska status.

Utöver de sociala insatserna genomförs också miljömässiga förbättringar, som energieffektiviseringar. Sammantaget gör det att kostnaderna sjunker och värdet på fastigheterna ökar.

På Lindängen, som var det första området där modellen började tillämpas 2011, har värdet på fastigheterna fördubblats, enligt Trianons affärsutvecklingschef Anna Heide. Hon tror också att bolaget på sikt kommer att engagera sig mer i barns och ungas situation i områdena.

”Trianon har inte gått in i skolan, utan ska bygga nya bostäder och renovera så att folk kan bo kvar. Skola, sysselsättning och bostad är dock nära förknippade med varandra. Får vi för många som flyttar runt, till exempel på grund av att skolan är dålig i området, så går sysselsättningsgraden ändå inte upp. Då blir normen förskjuten och det är inte lika viktigt och lätt att sköta sitt jobb om resten av trapphuset sover på dagarna och är vakna på nätterna.”

Anna Heide har en bakgrund som fastighetschef på det kommunala bostadsbolaget MKB.

”När jag började jobba i Rosengård för 20 år sedan fanns det inget kapital som ville in i de här områdena. Man fattade inte, utan det fanns bara de allmännyttiga bolagen och så kallade ”slum lords”. Men när vi gör det så här strukturerat, mätbart och tydligt – då kommer kapitalet”, säger hon.

”Skillnaden är också att Trianon är långsiktiga. Det vi köper och bygger ska vi förvalta under lång tid framåt plus att vi är lokala, så vi kan etablera kontakter och jobba på längre sikt.”

Den hållbara obligationen är ett första steg, ett slags hybrid där Trianon tar risken om de olika åtgärderna inte lyckas. Investerarna får sin avkastning oavsett, men det är ändå viktigt att målen uppnås.

”Det handlar om trovärdighet, så att vi förhoppningsvis kan få en bättre ränta till nästa gång”, säger Anna Heide.

Faller försöket väl ut tror hon på en mer renodlad så kallad social impact bond i framtiden, där investerarna är med och delar på risken – och vinsten – beroende på hur väl satsningen når olika förutbestämda hållbarhetsmål.

 

Missa inget från Dagens industri och HD-Sydsvenskans gemensamma ekonomiredaktion i Skåne. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för totalkoll på det skånska näringslivet.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer