1515
Annons

Målet: Investera fem miljarder kronor på fem år

Bonnier Group, med verksamhet inom bokförlag, tidningar och fastigheter, gjorde ett rekordresultat 2021. Nu lägger den familjeägda koncernens nya vd Stina Andersson upp ribban för investeringstempot.

Fem miljarder kronor på fem år ska investeras i tillväxtbolag – i praktiken i genomsnitt en ny investering i 100-miljonersklassen i månaden under perioden.

Stina Andersson, vd Bonnier Group.
Stina Andersson, vd Bonnier Group.Foto:Amanda Lindgren

Bonnier Group, som bland annat äger Bonnier News där Dagens industri ingår, hade ett starkt 2021. Det operativa resultatet 2021 uppgick till dryga 1,9 miljarder kronor, att jämföra med 1,4 miljarder kronor 2020.

”2021 var ett otroligt år och ett av de bästa vi kan se historiskt för Bonnier Group. Flera av verksamheterna gör sina bästa resultat någonsin”, säger Stina Andersson som i september 2021 efterträdde Erik Haegerstrand som vd för den familjekontrollerade koncernen.

Stina Andersson kommer närmast från en roll som operativ chef på Axel Johnson och har innan det arbetat med investeringar inom Kinneviksfären. Före det var hon managementkonsult på McKinsey.

Det starka resultatet tillsammans med den goda finansiella situation Bonnier Group har efter försäljningen av TV4 till Telia Company för 10 miljarder kronor för ett par år sedan gör att Stina Andersson fått ett offensivt uppdrag av ägarna i jakten på nya bolag utanför även kärnverksamheterna media, bok- och förlagsverksamhet och fastigheter.

”Vi har en stor ambition att investera i tillväxtbolag framåt och det är delvis därför jag kommit till Bonnier. Konkret innebär det att vi vill investera mer än fem miljarder kronor under den kommande femårsperioden i tillväxtbolag i branscher med stark underliggande tillväxt. Nu tittar vi på bolag inom healthtech, fintech, mediatech, saasbolag och hållbarhet”, säger Stina Andersson.

I praktiken kommer omkring en miljard kronor per år att gå till investeringar i ny verksamhet per år i femårsplanen. Utifrån den storlek på investeringarna som Stina Andersson ser innebär det i genomsnitt en investering i månaden de kommande fem åren.

”Drömmen är att hitta 10-15 investeringar om 50-150 Mkr styck under det kommande året. Och vi spänner bågen hårt över de här fem åren”, säger Stina Andersson och tillägger:

”Min ambition är att vi ska bygga några riktigt stora bolag inom gruppen genom de här investeringarna. Vi vill kunna ta lite större ägarandelar, åtminstone 10-15 procent för att vi ska vara en strategisk partner till de bolag vi går in i, och fortsätta investera i dem över tid.”

Du har haft liknande uppdrag inom både Kinnevik och Axel Johnson-koncernen innan Bonnier. Just nu är marknaden lite oroligare och värderingarna av tillväxtbolag inom tech lite satt under lupp, hur ser du på prisnivåerna framåt?
”De bra bolagen får man alltid betala fullt pris för. Det har varit ett enormt inflöde av kapital på marknaden de senaste åren och det skapar ju förutsättningar för många att ta in kapital.”

När Bonnier sålde TV4 för några år sedan var det bolaget i toppform. Nu är det många andra områden i bolaget som visar toppresultat. Hur ser du på att sälja verksamhet framåt?
”Våra kärnverksamheter vill vi fortsätta äga över tid”, säger Stina Andersson.

Inom Bonnier Group är böcker en av kärnverksamheterna sedan starten för över 200 år sedan. 2021 blev ett starkt bokår för Bonnier Books. Omsättningen uppgick till 6,9 miljarder kronor, jämfört med 6,1 miljarder kronor 2020. Rörelseresultatet steg till 573 Mkr, jämfört med 392 Mkr året innan.

”Förlagsverksamheten gör sitt bästa år någonsin och samtliga förlagsverksamheter tar marknadsandelar. Det är drivet av ett idogt arbete, snarare än några enskilda boksuccér det här året. En del som sticker ut är dock att barnboksförsäljningen i Tyskland är stark”, säger Stina Andersson.

Bonnier News, där bland annat Dagens industri, Expressen, Dagens Nyheter och en omfattande lokaltidningsverksamhet ingår omsatte 8,2 miljarder kronor jämfört med 7,7 miljarder kronor 2020. Rörelseresultatet steg till 988 Mkr från 647 Mkr året innan.

Stina Andersson gläds åt den starka tillväxten i den digitala prenumerationsaffären och en stark position på annonsmarknaden.

Det mörka molnet på Bonnier Groups himmel under 2021 är filmverksamheten i SF Studios. 

”SF Studios är det enda bolaget som går svagt och de är starkt negativt påverkade av pandemin. Dels är det distributionsverksamheten av internationell film som blivit lidande när biograferna är nedstängda. Sedan har egna filmer som Utvandrarna och Karl-Bertil Jonssons julafton som gått bra givet läget, men vi ändå inte får den utväxling som vi trodde.”

Är det ett förändrat biobesökande under pandemin som riskerar att bli beständigt?
”Det är svårt att sia om, men vi tror och räknar med att biopubliken kommer tillbaka.”

Det senaste decenniet har Bonnier Fastigheter flyttat fram positionerna på fastighetsmarknaden och blivit en allt viktigare del inom koncernen. Under 2021 uppgick värdet på fastigheterna till 15 miljarder kronor. 

”Vi har en positiv värdeförändring på fastighetssidan på 1,2 miljarder kronor under året”, säger Stina Andersson. 

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Nära lösning för flaskhalsen i norr

LULEÅ. Hamnen i Luleå har pekats ut som en flaskhals som hotar industrisatsningarna i norra Sverige. 

Nu ser markfrågorna ut att vara lösta – men diskussioner pågår fortfarande om järnvägen.

Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.
Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.Foto:Simon Eliasson; TT

Hamnen i Luleå är en viktig del av infrastrukturen för industrin i norra Sverige. Den används i dag både av gruvbolaget LKAB och av ståltillverkaren SSAB.

Under det kommande decenniet väntas hamnens betydelse öka markant. H2 Green Steel, som planerar ståltillverkning i Boden, är en av flera nya aktörer som vill använda anläggningen. 

Före sommaren blev det klart att LKAB köper 120 hektar mark i hamnen där företaget ska bygga en anläggning för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Avtalet fick hamnens ledning att gå i taket, eftersom markbrist riskerade att gå ut över hamnens utvecklingsmöjligheter och övriga kunder. 

Efter några månaders diskussioner säger Luleå hamns tillförordnade vd Göran Carlsson att läget ser betydligt ljusare ut. 

”De kundkrav som vi känner till de kommande åtta till tio åren kommer vi att klara av”, säger han. 

För att får fram mer mark har hamnen omvärderats hur ytorna används i dag. 

”Vi tittar på alternativa markytor som vi har och då kommer vi behöva flytta på vissa saker. Vi har en del hus som i dag står lite illa till. Vi har grönområden som vi nu måste ha som industrimark. Det andra vi har tittat på är tekniska lösningar som är mer yteffektiva”, säger Göran Carlsson. 

Några beslut om förändringarna är dock inte tagna ännu.

”Vi kan besluta om något innan vi har några beställningar. Däremot har vi gjort en förstudie som visar att vi klarar av det här”, säger Göran Carlsson. 

Sammantaget innebär omdisponeringen av mark att Luleå hamn gör bedömningen att anläggningen klarar de behov som SSAB och H2 Green Steel och flera andra nya industrier väntas ha det kommande decenniet. 

”Om alla projekt blir av på sin maxvolym handlar det om flera gånger större volym än vi hanterar i dag. Vi kommer att bli en betydligt större hamn”, säger Göran Carlsson.

Däremot är det inte klart hur järnvägen ska dras på området, vilket är en central fråga. Där pågår fortfarande diskussioner mellan industrin, kommunen, hamnen och Trafikverket. 

Parallellt med markfrågorna muddras farleden i hamnen för att kunna ta emot större fartyg och öka lastkapaciteten. Malmporten, som projektet kallas, kostar 2,7 miljarder kronor och finansieras gemensamt av staten och Luleå kommun. 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera