ANNONS:
Till Di.se
Tio år sedan Lehman-kraschen

Makrorådet: "Vi har sått ett frö till nästa kris"

  • Foto: Jack Mikrut
  • Foto: Jack Mikrut
  • Foto: Jack Mikrut

Tio år efter finanskrisen är den största risken att snabbt stigande inflation leder till snabba centralbankshöjningar. 

Det konstaterar Nordeas Andreas Wallström och SEB:s Johan Javeus i Di:s podd Makrorådet Special som spelades in inför publik på Historiska Museeet i Stockholm.

Makrorådet Special inleddes med att deltagarna fick ge sin minnesbild av den septemberdag 2008 då Lehman Brothers gick i konkurs. På finansmarknaden där SEB:s chefsstrateg Johan Javeus befann sig uppstod full panik, medan det var betydligt lugnare hos Andreas Wallström på EU-kommissionen i Bryssel – åtminstone till en början.

"Många förstod först inte hur stort det här skulle bli", säger Andreas Wallström, som i dag är chefsanalytiker på banken Nordea. 

Investmentbanken konkurs kom efter att Lehman Brothers hade förlorat pengar på placeringar kopplade till USA:s bolånemarknad. Trots att många hade varnat för problem där, till exempel finansgurun Warren Buffet och Internationella valutafonden IMF, anade få hur stora konsekvenserna skulle bli för världsekonomin.

"Krisen gick från att drabba banker till att drabba stater som hade stora banker, som Irland och Island, och nästa steg blev att också andra stater drabbades", säger Johan Javeus. 

Under den akuta krisen rasade världshandeln och stater tvingades garantera sina banker, vilket i flera fall ledde till kraftigt ökad offentlig skuldsättning. För att bromsa skuldökningen försökte många regeringar sedan strama åt finanspolitiken, vilket ökade pressen på centralbankerna att hålla i gång ekonomin.

"Det tunga lasset drogs av centralbankerna och över lag får man ge dem godkänt – med en guldstjärna i kanten", säger Johan Javeus. 

Samtidigt som räntorna hölls låga infördes en rad makrofinansiella regelverk för att stärka det finansiella systemet. Kraven på bankernas egna kapital har höjts, finansiella övervakare har getts större mandat och stresstest av finansiella institut genomförs regelbundet. 

"Vi fick de regleringar vi förtjänade i finansbranschen", säger Johan Javeus. 

"Pendeln kanske har slagit väl långt, men den typ av regleringar som begränsar risktagande på makronivå har varit nödvändiga." 

Samtidigt som centralbankerna stimulerade ekonomin med låga räntor och tillgångsköp har onödigt sparsamma regeringar hållit tillbaka tillväxten i många länder och även i Sverige. Det har fått missnöjespartier både till höger och vänster att vinna röster, menar Andreas Wallström. 

"Riksbanken och penningpolitiken har gjort lite för mycket, men finansdepartementet och finanspolitiken har gjort för litet", säger Andreas Wallström. 

Både Johan Javeus och Andreas Wallström räknar med att dagens starka konjunktur håller i sig de närmaste åren. Den främsta risken mot det scenariot, givet att världsekonomin fortfarande är högt skuldsatt, är om högre inflation tvingar centralbankerna till snabba räntehöjningar. Högre inflation kan komma till exempel via energipriser eller i spåren av högre tullar.

"Även om man med kraftfulla åtgärder dämpade nedgången har man har sått ett nytt frö för nästa kris", säger Andreas Wallström. 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies