1515
Annons

Mäklar-vd:n: FI har dålig fantasi

FI:s skärpta amorteringskrav väcker skarp kritik direkt. Men Nordeas chefsanalytiker är mer kluven.

Tanja Ilic, vd för Svensk Fastighetsförmedling.
Tanja Ilic, vd för Svensk Fastighetsförmedling.Bild:Evelina Carborn (Di)/TT

FI:s förslag om skärpt amortering för nya bolån över 4,5 gånger inkomsten slår mot bostadsmarknaden i ett mycket bräckligt läge, menar kritikerna.

"Det här kommer att leda till ytterligare inbromsning. Tajmingen är märklig eftersom marknaden nu står och väger", säger Maria Rankka, vd för Stockholms handelskammare.

Det allvarliga är att rörligheten på Stockholms bostadsmarknad kommer att minska ytterligare hävdar hon. Företagen kommer att få ännu svårare att rekrytera personal när ribban höjs ytterligare ett snäpp för personer med normalinkomster som vill flytta till huvudstaden, resonerar Maria Rankka.

"Vi behöver inte ytterligare amorteringskrav. Det behövs minskade flyttskatter, en omreglering av hyresmarknaden och rimligare markpolitik."

Tanja Ilic, vd för mäklarjätten Svensk Fastighetsförmedling, är också kritisk. FI visar prov på "dålig fantasi", anser hon.

"FI och Erik Thedéen verkar ha surrat sig blinda på amorteringar. Det finns faktiskt annat man titta på", säger hon.

Det inte är rätt läge att dra ytterligare i handbromsen eftersom effekterna från amorteringskravet som infördes förra året fortfarande inte är kartlagda, fortsätter Tanja Illic.

Hon efterlyser andra åtgärder som en nedtrappning av ränteavdragen eller en variant på den tidigare fastighetsskatten.

Nordeas chefsanalytiker Andreas Wallström betonar att Det ännu inte är klar om FI:s förslag får grönt ljus av regeringen.

"Det är inte alls säkert. Det kan mycket väl vara så att regeringen med fördel vill avvakta att fatta beslut i frågan eftersom bostadsmarknaden just nu präglas av så stor osäkerhet."

Han tror inte att förslaget är någon dödskyss för bostadspriserna.

"Jag tror inte det här förslaget blir droppen som får bostadsmarknaden att rasa. Det här är i slutänden ett påtvingat sparande. Det ökar inte kostnaden för bostaden. Går priserna ned något utan att kostnaden går upp, så är det här bara bra för unga köpare som är på väg in på marknaden."

FI:s förslag innebär att de högst belånade tvingas amortera bolånet på 33 år. Det kan jämföras med betydligt hårdare krav i andra Europeiska länder, exempelvis 15 till 20 års amortering på alla bolån i Finland.

"Det här är ett mjukt sätt minska riskerna, om man nu tycker att hushållens skuldsättning är ett problem. Men jag är kluven. Jag tycker det kan finnas goda skäl att inte amortera så mycket", säger Andreas Wallström.

Bäddat för en stormig höst på bostadsmarknaden

Dyrare bolån, energikris och inflationsrallyt bäddar för en stormig höst på bostadsmarknaden.

För bostadssökande handlar det om en helt ny checklista på kommande visningar.

Foto:TT

Den färska prisstatistiken pekar nedåt. Sommarstatistik med få avslut ska tas med en nypa salt, men framåt hösten tar affärerna fart och verkligheten visar sig. Vågskälen väger tungt över för prispressande faktorer. Bland få ljusglimtar märks en stark arbetsmarknad och hög efterfrågan på bostäder.

Men nu slår exempelvis Konjunkturinstitutet fast att vi går in i en lågkonjunktur nästa år och att inflationen närmar sig 10 procent. Hushållens plånbok krymper när kostnader för mat, drivmedel, kläder, resor och el rusar. Det lär dämpa budviljan på visningar.

När det gäller bostadsaffärers viktigaste beståndsdel, boräntan, har vi bara sett början på en tuff uppförsbacke. Låntagare med rörliga lån har märkt av högre räntekostnader under året. Men Riksbankens styrränta väntas stiga med ytterligare drygt 1 procent under det närmaste halvåret. Det kommer att svida och sänker köplusten dramatiskt.

Det nya läget innebär också att bostadsspekulanterna måste skifta fokus för att kunna göra ett bra köp. Lägg planerna på kosmetiska renoveringar, dyra ombyggnationer och trädgårdsarkitekter åt sidan och dyk ned i tråkiga fakta som årlig energiförbrukning, uppvärmningssystem, isolering, driftskostnader för vatten och avlopp samt förstås en rejäl budget för stigande räntekostnader.

Dagens rekordhöga elpriser, främst i södra och mellersta Sverige, ökar oron inför elfakturorna i vinter. Spekulanter som tittar på småhus med fjärrvärme kan andas ut. Åtminstone under det närmaste året. Här visar prognoser på modesta prishöjningar med knappt 2 procent.

Däremot är läget värre för de 600.000 småhus som värms upp med el. Med elpriser på flera kronor per kilowattimme blir fakturorna ruskigt höga även för villaägare med normala årsförbrukningar runt 20.000 kilowattimmar.

Enligt Energimyndigheten är det främst hus byggda under åren 1960 till 1980 som har dålig energiprestanda. Läs energideklarationer noga och ställ frågor kring eventuella berg- och luftvärmepumpar. Livslängden på värmepumpar är inte evig och moderna pumpar är väsentligt mer effektiva än äldre modeller.

Den som är på jakt efter en bostadsrätt får också tänka om. När boräntorna rusar blir föreningens ekonomi allt viktigare. Hur tungt belånad är föreningen? Hur ser lånens bindningstid ut? Finns det reserver för renoveringar?

Swedbanks privatekonomer har räknat på ett exempel där en förening med lån på 14.000 kronor per kvadratmeter boyta tvingas höja månadsavgiften med 1.500 kronor för en tvåa om lånen blir två procentenheter dyrare och driftskostnaderna stiger i takt med inflationen.

Prognoser slår aldrig in fullt ut, men den som inte räknar med helt nya tider på bostadsmarknaden stoppar huvudet i sanden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera