1515

Majoriteten redo rösta bort regeringen Löfven

Klockan 10 samlas riksdagen för att rösta om misstroendeförklaringen mot statsminister Stefan Löfven (S). Om alla partier röstar som de har sagt fälls regeringen.

Men beskedet om det blir extraval eller inte kan dröja.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Efter en helg full av möten och försök att hitta lösningar för att undvika en regeringskris presenterade statsminister Stefan Löfven och Centerledaren Annie Lööf ett bud till Vänsterpartiet på söndagen.

Bostadsmarknadens parter erbjöds att förhandla om hyressättningen i nybyggda bostäder – den sakfråga som lett till att V inte längre har förtroende för statsministern.

Men Vänsterledaren Nooshi Dadgostar tog inte den utsträckta handen. För henne kan det inte bli jämlika förhandlingar mellan parterna så länge punkt 44 i januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna fortfarande ligger på bordet. Dessutom ska utredningsförslaget om fri hyressättning i nyproduktionen genomföras, om parterna inte har kommit överens till den 1 september.

”Vi har tappat förtroendet för statsministern. De vill inte under några omständigheter tala med oss, eller inse att hela deras regering bygger på våra mandat”, sade Nooshi Dadgostar på söndagen.

Beskedet innebär att det finns en majoritet som vill fälla regeringen Löfven. Sverigedemokraterna är de som har begärt att misstroendeomröstningen ska äga rum, och Moderaterna och Kristdemokraterna har ställt sig bakom.

För att fälla Stefan Löfven krävs att minst 175 ledamöter röstar ja. V, SD, M och KD har tillsammans 181 röster.

Efter en misstroendeförklaring har Stefan Löfven två alternativ – och han har upp till en vecka att avgöra vilken väg han vill ta.

Om han väljer att avgå tar talmannen över initiativet att sondera stödet för en ny statsminister i så kallade talmansrundor. Det kan mycket väl sluta med att Stefan Löfven återkommer som statsminister, eftersom mandaten inte har förändrats sedan valet 2018. Då krävdes 134 dagar, många kakor hos talmannen och tuffa förhandlingar om januariavtalet för att få en regering på plats.

Under tiden som talmansrundorna pågår blir regeringen en övergångsregering med begränsade befogenheter, vilket kan försvåra hanteringen av pandemin.

Å andra sidan har Stefan Löfvens andra alternativ också nackdelar. Om han utlyser extraval kan visserligen regeringen arbeta på som vanligt fram till valet, men osäkerheten om vad som händer därefter är stor.

Läs mer: Experten: ”Det gäller att rädda ansiktet på C och V samtidigt”

De partier som mest vill undvika ett extraval är regeringspartnern Miljöpartiet, och särskilt Liberalerna. Båda har opinionssiffror som pekar på att det kan bli svårt att komma in i riksdagen.

Men ett drygt år före nästa ordinarie val är inget parti särskilt suget på extraval. Det kostar pengar och valarbetarna – och väljarna – måste ladda för två valrörelser på kort tid, eftersom det ordinarie valet 2022 kommer att genomföras ändå. 

En kritik som regeringen och samarbetspartierna C och L upprepat, är att de fyra partierna som vill fälla regeringen inte har en gemensam plan för vad de vill göra efter misstroendeomröstningen.

V och SD vill få bort förslaget om fri hyressättning i nyproduktionen från bordet. M och KD har inget emot förslaget i sak.

M, KD och SD kan stödja M-ledaren Ulf Kristersson som ny statsminister. V kan det inte.

På söndagen fick Nooshi Dadgostar frågan vad hon egentligen vill ska hända när Löfven röstats bort. Hon svarade:

”Det är mycket enkelt. Vi vill ha en ny Löfvenregering, utan marknadshyror.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?