En summering av fjolåret visar att antalet konkurser i Skåne pendlade upp och ner från månad till månad, med rejäla toppar i framför allt mars, april, maj och december. Sammantaget ökade konkurserna i länet med sju procent till totalt 948 aktiebolag som gick omkull, jämfört med året innan.
Det innebär att Skåne klarade sig sämre än övriga Sverige. På riksnivå var ökningen bara hälften, fyra procent. I landets andra två storstadsregioner gick utvecklingen samtidigt åt olika håll. I Stockholms län minskade konkurserna med två procent medan konkurserna i Västra Götalands län stack uppåt med 13 procent.
”En konkursökning med sju procent i Skåne på helåret kanske inte låter så dramatiskt. Men det innebar att nästan 1 000 företag gick omkull och flera tusen arbetstillfällen gick förlorade, samtidigt som många företagare fick se sina livsverk gå upp i rök”, säger Harald Stjerna, partner på kreditupplysningsföretaget Syna i Malmö.
Olika branscher har drabbats olika hårt, men en bransch sticker ut mer än andra i konkursstatistiken: Restaurangnäringen, som förlorat stora delar av sin omsättning och går på knäna.
Och även om antalet konkurser i Skåne minskade med 24 procent i januari i år till totalt 56 konkurser, jämfört med fjolårets första månad, är det för tidigt att ropa hej. Dels kan det finnas en viss eftersläpning i rapporteringen, dels måste utvecklingen ses över en längre period. På kortare sikt ser det dock mörkt ut för restaurangbranschen som av tradition brukar ha det tufft under årets tre första månader.
”Branschen blöder efter att i det närmaste fått näringsförbud. Man kan utan tvekan befara ett kommande blodbad, om jag ska uttrycka mig drastiskt. I år går många restauranger in i den värsta perioden med nära noll i likviditet efter en december utan vare sig julbord eller personalfester, som annars brukar fylla på krogarnas kassa så att de klarar vintermånaderna”, säger Harald Stjerna som också anser att mycket av regeringens pandemistöd har varit illa anpassat till småföretagens behov, exempelvis inom krogbranschen:
”Det har varit svårt eller i det närmaste omöjligt för dem att ta del av dessa. Ett större tillverkande företag kan lättare anpassa produktionen och permittera sina anställda. Men för företag i servicebranschen är man tvungen att ha en viss bemanning för att överhuvud taget kunna driva verksamheten”.
Harald Stjerna ger heller inte mycket för systemet med hyresreduktion. Det stödet kan nämligen inte sökas direkt av personen som driver restaurangen eller butiken, utan ska sökas av fastighetsägaren:
”Fastighetsägaren är i många fall är ointresserad av att söka sådant stöd, eftersom de sänkta hyresintäkterna påverkar det egna företagets balansräkning och därmed värde”.
Bakom krognäringen har även andra branscher fått sig en törn i coronapandemin, exempelvis byggsektorn med ett stort antal konkurser, särskilt bland mindre företag som tillhandahåller hantverkstjänster. Samtidigt är det också motigt inom detaljhandeln där flera butiker brottas med minskad omsättning och lönsamhet. I det förändrade köpbeteendet stannar många virusrädda konsumenter hellre hemma än riskerar sin egen och andras hälsa i den fysiska butikshandeln, och man gör allt fler inköp på nätet, i synnerhet sällanköpsvaror.
”Dessvärre talar mycket för en fortsatt butiksdöd. Utvecklingen framöver är också starkt beroende av hur de olika stödsystemen fortsätter. Dras exempelvis permitteringsstödet tillbaka, som är viktigt för många företag, kan vi förvänta oss många fler konkurser, men också en kraftig ökning av antalet uppsägningar och därmed ökad arbetslöshet”, säger Harald Stjerna.
