1515
Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Magra vintermånader plågar restauranger: ”Befarar kommande blodbad”

Antalet konkurser i Skåne minskade med över 20 procent i januari i år jämfört med motsvarande månad i fjol. Men vissa branscher har det tuffare än andra, framför allt restaurangbranschen där det finns farhågor om ett kraftigt ökat antal konkurser de kommande månaderna. ”Man kan utan tvekan befara ett kommande blodbad”, säger Harald Stjerna, partner på kreditupplysningsföretaget Syna i Malmö.

Foto:Helena Landstedt/TT

En summering av fjolåret visar att antalet konkurser i Skåne pendlade upp och ner från månad till månad, med rejäla toppar i framför allt mars, april, maj och december. Sammantaget ökade konkurserna i länet med sju procent till totalt 948 aktiebolag som gick omkull, jämfört med året innan.

Det innebär att Skåne klarade sig sämre än övriga Sverige. På riksnivå var ökningen bara hälften, fyra procent. I landets andra två storstadsregioner gick utvecklingen samtidigt åt olika håll. I Stockholms län minskade konkurserna med två procent medan konkurserna i Västra Götalands län stack uppåt med 13 procent.

”En konkursökning med sju procent i Skåne på helåret kanske inte låter så dramatiskt. Men det innebar att nästan 1 000 företag gick omkull och flera tusen arbetstillfällen gick förlorade, samtidigt som många företagare fick se sina livsverk gå upp i rök”, säger Harald Stjerna, partner på kreditupplysningsföretaget Syna i Malmö.

Olika branscher har drabbats olika hårt, men en bransch sticker ut mer än andra i konkursstatistiken: Restaurangnäringen, som förlorat stora delar av sin omsättning och går på knäna.

Och även om antalet konkurser i Skåne minskade med 24 procent i januari i år till totalt 56 konkurser, jämfört med fjolårets första månad, är det för tidigt att ropa hej. Dels kan det finnas en viss eftersläpning i rapporteringen, dels måste utvecklingen ses över en längre period. På kortare sikt ser det dock mörkt ut för restaurangbranschen som av tradition brukar ha det tufft under årets tre första månader.

”Branschen blöder efter att i det närmaste fått näringsförbud. Man kan utan tvekan befara ett kommande blodbad, om jag ska uttrycka mig drastiskt. I år går många restauranger in i den värsta perioden med nära noll i likviditet efter en december utan vare sig julbord eller personalfester, som annars brukar fylla på krogarnas kassa så att de klarar vintermånaderna”, säger Harald Stjerna som också anser att mycket av regeringens pandemistöd har varit illa anpassat till småföretagens behov, exempelvis inom krogbranschen:

”Det har varit svårt eller i det närmaste omöjligt för dem att ta del av dessa. Ett större tillverkande företag kan lättare anpassa produktionen och permittera sina anställda. Men för företag i servicebranschen är man tvungen att ha en viss bemanning för att överhuvud taget kunna driva verksamheten”.

Harald Stjerna ger heller inte mycket för systemet med hyresreduktion. Det stödet kan nämligen inte sökas direkt av personen som driver restaurangen eller butiken, utan ska sökas av fastighetsägaren:

”Fastighetsägaren är i många fall är ointresserad av att söka sådant stöd, eftersom de sänkta hyresintäkterna påverkar det egna företagets balansräkning och därmed värde”.

Bakom krognäringen har även andra branscher fått sig en törn i coronapandemin, exempelvis byggsektorn med ett stort antal konkurser, särskilt bland mindre företag som tillhandahåller hantverkstjänster. Samtidigt är det också motigt inom detaljhandeln där flera butiker brottas med minskad omsättning och lönsamhet. I det förändrade köpbeteendet stannar många virusrädda konsumenter hellre hemma än riskerar sin egen och andras hälsa i den fysiska butikshandeln, och man gör allt fler inköp på nätet, i synnerhet sällanköpsvaror.

”Dessvärre talar mycket för en fortsatt butiksdöd. Utvecklingen framöver är också starkt beroende av hur de olika stödsystemen fortsätter. Dras exempelvis permitteringsstödet tillbaka, som är viktigt för många företag, kan vi förvänta oss många fler konkurser, men också en kraftig ökning av antalet uppsägningar och därmed ökad arbetslöshet”, säger Harald Stjerna.


Sverige ska öka beredskapen för ny covidvåg

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att snabbt ta fram en beredskapsplan för om covidsmittan ökar igen i Sverige.

Det väntas regeringen ta beslut om i dag.

”Så att vi har en beredskap för kommande smittspridning. Att pandemin pågår är rätt uppenbart och vi har avvecklat våra restriktioner, så vi behöver skaffa oss en beredskap för att situationen kan förändras”, säger socialminister Lena Hallengren till TT.

Den 1 april avskaffades pandemilagen och med den de sista restriktionerna.

Folkhälsomyndigheten ska nu i samråd med berörda myndigheter senast den 29 april ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och andra eventuella smittskyddsåtgärder i händelse av ökad smittspridning och vid vilka situationer och i vilken ordning de ska införas. 

Exakt vilka råd och rekommendationer det kan bli är svårt att gå in på, enligt Hallengren.

”De behöver helt enkelt beskriva i vilka lägen och situationer som vi kan behöva ge olika råd och eventuella restriktioner”.

”Även om pandemin inte är över, så skulle vi inte ha avvecklat pandemilagen och alla restriktioner om vi trodde att vi snart skulle införa dem igen. Däremot vet vi ju inte hur omvärlden utvecklas, så de behöver bedöma vilka situationer vi kan behöva ta höjd för”, säger Hallengren.

TT: Vad betyder det att pandemilagen är avskaffad om vi skulle få en allvarlig våg igen?

”Det betyder att vi inte kan reglera på det sätt som pandemilagen gav oss möjlighet, den skiljer ju ut olika verksamheter och att vi inte behandlar alla offentliga verksamheter på samma sätt. Den precisionen och det mandatet att bemyndiga myndigheterna att vidta inskränkningar för företag och privatpersoner har vi inte”.

TT: Men finns inte risken att samma problem uppstår igen, vilket var skälet till att pandemilagen infördes?

”Jo, i så fall gör det det, men vi ser inte det som det mest troliga. Nu har vi kunskap om pandemin, vi vet alla hur vi ska bete oss och vi kan mycket mer om viruset, så det handlar mer om att råd och rekommendationer kommer in i rätt läge”, säger Lena Hallengren.

Regeringen slår fast att råd, rekommendationer och smittskyddsåtgärder ska vara proportionerliga och inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till ändamålet.

Grundläggande fri- och rättigheter, såsom mötes-, demonstrations- och religionsfriheten ska värnas.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?