Valet av plats för statsminister Magdalena Anderssons första pressträff under Socialdemokraternas dag på Almedalsveckan var inte en slump: Det nya regementet P18 på Gotland är ett av många exempel på Sveriges snabba försvarsupprustning. Men hur snabbt försvarsutgifterna kan nå två procent av BNP är en fortsatt politisk stridsfråga.
”Vi har sagt 2028 eller om det är praktiskt möjligt att göra det tidigare, men det ska också ske på ett sådant sätt att vi får valuta för pengarna. Det handlar inte bara om att göra av med pengar”, säger Magdalena Andersson och varnar för att en allt för snabb bana leder till högre kostnader för underhåll parat med en långsammare tillväxt av försvarsförmåga.
Enligt Försvarsmaktens underlag motsvarar regeringens tvåprocentsbesked, som kom tidigare i år, en nivåhöjning på mer än 35 miljarder kronor år 2028. Det är samtidigt den realistiska tidsplanen, enligt myndigheten, om inte andra förutsättningar ändras.
Men högeroppositionen menar att målet går att nå redan 2025.
”Det är viktigt att bygga ut försvaret men vi ska alltid vara försiktiga med skattebetalarnas pengar”, säger Magdalena Andersson.
Regeringens plan att finansiera försvarsutbyggnaden med en beredskapsskatt är alltjämt levande, enligt Magdalena Andersson, som ger sin bild av finansieringsalternativen.
”Antingen sker det med en skattehöjning eller genom att man skär ner på sjukvården, förlossningar, förskola, äldreomsorg, eller så får det finansieras av ett framväxande reformutrymme. Det finns också möjlighet att sänka ambitionen vad gäller avbetalning av statsskuld. Det handlar alltid om att göra en avvägning mellan vad man är beredd att göra mindre av för att försvara vårt land.”
Men att en beredskapskatt skulle tas från de rikaste i samhället är viktigare än någonsin mot bakgrund av den höga inflationen, enligt Andersson.
”Att det i det här läget med ökade priser – drivmedelspriser, livsmedelspriser, elpriser – skulle vara någon generell skattehöjning, som gör det ännu svårare för vanliga hushåll att klara vardagsekonomin är ju inte aktuellt. Det handlar i så fall om att de som har det allra bäst ställt i samhället skulle få möjlighet att bidra lite mer”, säger hon.
Efter Natotoppmötet sa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att Sverige enligt överenskommelsen ska utlämna 73 personer till Turkiet. Magdalena Andersson pressades om överenskommelsen utan att kasta något ytterligare ljus över hur många personer det i praktiken kan handla om.
”Det har varit olika siffror som figurerar i den här debatten”, säger hon.
Ett ofta upprepat mantra som hon återkom till även på Gotland är att svensk lag gäller i Sverige och att utvisningar hanteras av myndigheterna.
”Vi ska samverka närmare Sverige, Finland och Turkiet vad gäller arbetet mot terrorism och det är naturligtvis så att vi kommer att följa den överenskommelsen som vi har. Men det är också tydligt att vi ska följa den internationella rätten och europeiska konventionen vad gäller utlämningar.”
Ett svenskt medlemskap i Nato kan dröja, enligt statsministern, då trettio medlemsländer ska ratificera ansökningarna.
”Vi bedömer att det kan ta ett år”, säger Magdalena Andersson som inte utesluter fler hinder på vägen.
