1515
Annons

Magdalena Andersson: ”Sverige försvaras bäst i Nato”

Regeringens Natobeslut i dag välkomnas av en bred riksdagsmajoritet.

Men inte av alla.

Generationer av svenskar påverkas utan att folket varit med i processen, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar.

Statsminister Magdalena Andersson (S).
Statsminister Magdalena Andersson (S).Foto:Anders Wiklund/TT

Regeringens beslut om att lämna in en Natoansökan väntas senare i dag, efter att riksdagsdebatten är slut.

”Det finns mycket i Sverige som är värt att försvara och Sverige försvaras bäst i Nato”, säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Bakom den svenska Natoansökan står S, M, SD, C, L och KD. Partiledarna för de partierna beskriver det förestående beslutet som historiskt och nödvändigt.

”Äntligen kan även vi bli medlemmar i Nato”, säger Moderaternas ledare Ulf Kristersson.

Han pekade på att risken för att Ryssland ska försöka ta kontroll över Gotland nu minskar.

Kristersson betonade vikten av att Sverige nu når målet om en försvarsbudget på två procent av BNP redan 2025.

Natoförespråkarna uppgav att Natomedlemskapet inte bara stärker Sveriges försvar utan även Natos försvarsförmåga som helhet.

”Sverige tar med sig en betydande kapacitet som gynnar Nato som helhet”, säger statsminister Andersson.

Hon räknar därför med att alla Natoländer kommer att välkomna Sverige in i alliansen.

Andersson underströk också vikten av att Sverige, likt Danmark och Norge, tydligt deklarerar att vi inte vill ha kärnvapen eller permanenta Natobaser på svensk mark.

Något som bland Moderaterna och Centern ställer sig bakom.

”I utrikespolitiken kommer Sverige även i framtiden att vara en stark aktör”, säger statsministern.

Det innebär att Sverige ska arbeta för nedrustning även som Natomedlem.

Både Kristersson och SD:s partiledare Jimmie Åkesson tog upp att ansökan om Natomedlemskap endast är startskottet. Beslutet måste följas upp med satsningar på det svenska totalförsvaret.

”Sverige behöver en kraftigt ökad försvarsbudget. Men vi behöver också se över stora delar av vårt lands beredskap”, säger Åkesson.

Centerledaren Annie Lööf betonade vikten av att Sverige håller samman även efter Natobeslutet, trots att många tycker att processen gått snabbt och att alla inte är för Natomedlemskap.

”Vi måste ha förståelse för de som tycker annorlunda. Det är nu extra viktigt att hantera åsiktsskillnader som inte bidrar till splittring”, säger Lööf.

Vänsterpartiledaren Nooshi Dadgostar säger inte bara nej till Nato utan är kritisk till hur frågan hanterats.

”Det största beslutet genom tiderna har väljarna förvägrats ta ställning till”, säger hon.

V anser att Natobeslutet borde ha tagits efter valet i höst eller i en folkomröstning.

”Nu fattas beslut som påverkar generationer av svenskar utan att svenska folket varit med i processen”, säger Dadgostar.

Ett klokt beslut i en svår tid, säger KD-ledaren Ebba Busch, som också tackar Magdalena Andersson för arbetet att få med sig socialdemokraterna på Natobeslutet.

Hon framhåller att Nato är de små staternas försvarsallians.

Även Liberalernas talesperson Allan Widman välkomnade beslutet. Han ifrågasatte dock påståendet att svensk alliansfrihet tjänat Sverige väl historiskt.

”Ryssland vet att vi spelat under täcket med USA och Nato”, och de har vetat det länge, säger Widman.

Han hänvisade till tyska trupper som fick transportera trupper under Andra världskriget, att Sverige lämnade ut balter till Sovjetunionen och erkände annekteringen av de baltiska staterna.

”En svensk Natoansökan innebär att vi tar det sista steget in i den fria världen”, säger han.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund beklagade däremot beslutet.

”De negativa aspekterna av ett natomedlemskap överväger. Det bästa vore om vi själva i framtiden kan välja våra samarbetspartner, med demokratier och länder som delar våra värderingar”, säger han.

Han varnade för att ett Natomedlemskap försvårar arbetet för nedrustning av kärnvapen. Han ifrågasatte också att förändringen skett så snabbt utan en ordentlig debatt bland medborgarna.


Turkiet pressar Sverige efter Nato-avtalet

MADRID. Sveriges och Finlands historiska steg mot medlemskap i Nato väcker uppmärksamhet världen över, liksom det avtal som de två länderna skrev under med Turkiet för att få president Erdogan att överge sitt veto. 

Foto:Paul White
Foto:Joey Abrait

Kritiker menar att Sverige låter sin utrikespolitik styras av Turkiet och kurder i Sverige oroar sig för konsekvenserna av att Sverige nu säger sig vilja snabba på processen med utlämningar till Turkiet. Men när statsminister Magdalena Andersson mötte pressen i Madrid på onsdagen sa hon att det inte finns någon anledning till oro. 

”Jag vill vara tydlig med tre saker: det första är att vi utlämnar aldrig någon som är svensk medborgare”, sa hon och fortsatte:

”Det andra är att vi kommer naturligtvis precis som tidigare följa svensk och internationell lag... Och det tredje är att såvida man inte ägnar sig åt terrorismaktiviteter så behöver man inte vara orolig.”  

Formuleringen om utlämningar, som enligt experter är medvetet vag, verkar dock tolkas olika i de nordiska länderna och i Turkiet. Redan på onsdagen visade Turkiet att man kommer att fortsätta pressa Sverige i frågan då man, enligt nyhetsbyrån Reuters, förnyade en tidigare begäran om att Sverige och Finland ska utlämna 33 personer. 

Listan innehåller, enligt Turkiets justitieminister Bekir Bozdag, sex medlemmar i PKK och sex medlemmar i Gülenrörelsen som befinner sig i Finland, samt 11 PKK-medlemmar och 10 medlemmar i Gülenrörelsen som är i Sverige. 

Magdalena Andersson sa att listan kommer att hanteras på samma sätt som Sverige hanterat tidigare utlämningsärenden med Turkiet.

”Det handlar helt om vad Turkiet har för information om de personerna. Är det sådan information som också granskas av svenska myndigheter som gör att de här personerna utifrån svensk lagstiftning ska utvisas så kommer det givetvis att ske”, sa hon. 

Läs mer: Dokumentet som fick Turkiet att släppa vetot

Uppgörelsen har kritiserats hårt av den politiska vilden Amineh Kakabaveh, som har hotat med att väcka misstroende mot utrikesminister Ann Linde (S), samt Vänsterpartiet och Miljöpartiet. 

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kräver att regeringen kallar samman partiledarna och förklarar vad man gått med på, medan Miljöpartiet riktar särskild kritik mot de delar som handlar om vapnen och om terroristfrågan. 

”Det är oroande när det gäller de delar som handlar om bekämpning av terrorism, om det är Turkiets syn på terrorism som ska gälla. Även det som sägs om desinformation är oroande. Avtalet är otydligt hållet, och det skapar osäkerhet för kurdiska organisationer i Sverige”, säger språkröret Per Bolund till TT.

Varken V eller MP vill dock väcka något misstroende mot Ann Linde. 

Turkietkännaren Jenny White menar att formuleringarna i överenskommelsen är lagom vaga. Enligt avtalet får Sverige inte stötta de kurdiska rörelserna YPG och PYD, eller Gülenrörelsen. Det skulle kunna tolkas som att Sverige betraktar dem som terrororganisationer, men det står inte uttryckligen, säger hon till TT. 

”Jag tolkar det inte som att Sverige behöver överge några av sina värderingar eller förhållningssätt. Det borde inte påverka det humanitära stöd som Sida ger till människor som bor i regioner där YPG och PYD finns”, säger hon. 

I avtalet med Turkiet står det också att Sverige ändrar sitt nationella regelverk för vapenexporter i relation till allierade inom Nato. Och enligt Magdalena Andersson är det naturligt att man kommer se den svenska vapenexportlagstiftningen i ett annat ljus när Sverige är medlem i en militärallians. 

Inför farhågorna om att Sverige kan komma att exportera vapen som används mot kurder i Turkiet, sa hon att varje export fortsatt kommer att bedömas enskilt. 

”Alla önskemål kommer ju utredas fall till fall av ansvarig myndighet, sa hon. 

Det är fortfarande oklart vilka slags vapen, om några, Turkiet kan tänkas vilja köpa av Sverige. Sedan Inspektionen för strategiska produkter (ISP) 2019 återkallade ett gällande utförseltillstånd till Turkiet har Sverige inte exporterat krigsmateriel till Turkiet, men bedömningar har fortsatt gjorts från fall till fall. 

Under 2018 exporterade Sverige krigsmateriel till Turkiet till ett värde av 299 miljoner kronor, men åren innan det har värdet på sådana exporter legat något lägre. Under 2017 var värdet på den svenska vapenexporten till Turkiet 71 miljoner kronor, och 2016 låg den på 89 miljoner kronor. 

Bland världsledarna på toppmötet välkomnades den svensk-finska ansökan med öppna armar. Under eftermiddagen togs ett formellt beslut att bjuda in de två länderna att bli medlemmar och USA:s president Joe Biden beskrev det nordiska beslutet att lämnar neutralitetspolitiken bakom sig som historiskt. 

”Putin har velat se en 'finlandisering' av Europa och i stället får han en 'natoisering' av Europa. Han fick precis det han inte ville ha”, sa Joe Biden, med hänvisning till diskussionerna om att Ukraina skulle kunna anamma en liknande politik gentemot Ryssland som den som Finland förde gentemot Sovjetunionen under efterkrigstiden.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson beskrev Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato som ett ”enormt steg för alliansen”.

”Om Vladimir Putin hoppades att han skulle få minde Nato på sin västra front som ett resultat av hans illegala invasion av Ukraina så har han blivit helt och hållet motbevisad,” sa Boris Johnson.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?