1515
Annons

Magdalena Andersson: ”Har torrt krut i ladorna”

Riskerna i omvärlden har ökat den senaste tiden men Sverige står väl rustat för sämre tider, enligt finansminister Magdalena Andersson. Samtidigt försvarar hon sin nya budget – trots de ökande klyftorna.

Foto:Claudio Bresciani/TT

För en dryg vecka sedan presenterade LO sin stora välfärdsutredning, där man krävde en omläggning av den ekonomiska politiken och åtgärder för att minska klyftorna.

Och när regeringen nu lagt fram sin första budget tillsammans med Centern och Liberalerna syns också ett tydligt skifte jämfört med de budgetar som finansminister Magdalena Andersson presenterat tidigare.

Men det är ett skifte som går i motsatt riktning från den som LO talat om och de stora vinnarna i budgeten är de som som tjänar allra mest.

Förklaringen är att regeringen lägger 6 miljarder kronor på att slopa värnskatten, vilket är den enskilt största satsningen i budgeten.

”Värnskatten har en sån extrem fördelningsprofil, när pengarna går till människor med väldigt höga inkomster”, säger Magdalena Andersson.

Att ta bort värnskatten var ett krav från Liberalerna för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister i vintras och att väga upp med motsvarande satsningar på låginkomsttagarna hade varit för dyrt, enligt Magdalena Andersson. 

”Att just det året där man genomför värnskatten få en fördelningsprofil som ser bra ut är någonstans mellan svårt och omöjligt”, säger hon.

Men hur känns det som socialdemokratisk finansminister att lägga fram en sådan budget?

”Det är klart att avskaffa värnskatten är ingenting som vi socialdemokrater hade kommit på på egen hand. Men vi hade heller inte gått med på det om det inte hade funnits många andra reformer som ser till att vi bygger ett starkare samhälle och tar itu med samhällsproblemen långsiktigt”, säger hon.

När Magdalena Andersson för en knapp månad sedan höll en dragning i Harpsund beskrev hon det som att medvinden i ekonomin har mojnat. 

Det en liknelse som ligger fast, samtidigt som hon nu pekar på att riskerna i omvärlden har ökat. Det handlar om handelskonflikten mellan USA och Kina, risken för en hård brexit och den ökade oron i Mellanöstern.

Magdalena Andersson slår samtidigt fast att den svenska ekonomin är stark, med en låg statsskuld och fortsatta överskott i statsfinanserna.

Och beredskapen är god, hävdar hon, om inbromsningen i ekonomin skulle accelerera.

”Det är precis därför det har varit så viktigt för mig att ha ordning och reda i statsfinanserna, så att man har torrt krut i ladorna för alla eventualiteter”, säger hon.

Under sommaren och hösten har kraven på höjda anslag till kommunerna blivit allt mer högljudda och många hade hoppats på kraftiga tillskott i budgeten.

Den demografiska utmaningen med allt fler äldre är stor och till det kommer nu en vikande konjunktur.

Men förutom de tidigare utlovade 5 miljarderna i höjda statsbidrag nöjer sig regeringen med att skjuta till ytterligare 580 miljoner till de mest utsatta kommunerna. 

Enligt Magdalena Andersson handlar det om ett mycket betydande tillskott.

”Den riktiga ålderspuckeln kommer i slutet av den här mandatperioden och under nästa mandatperiod. Det är då de stora kullarna kommer upp över 75–80-årsåldern”, säger hon.

Betyder det att statsbidragen kommer att höjas med mer än 5 miljarder per år längre fram?

”Det får vi se vad vi kommer fram till i framtida budgetdiskussioner. Det handlar mycket om hur kommunernas ekonomi utvecklas också”, säger Magdalena Andersson. 

Samtidigt som Magdalena Andersson förklarar de växande klyftorna med att värnskatten avskaffas, så anser Liberalerna att det är en mycket viktig reform för att få fler i arbete.

Partiet hänvisar också till regeringens promemoria, där det står att slopandet av värnskatten på sikt kan betala sig själv, eftersom det väntas leda till fler arbetade timmar.

Är det även din bedömning, att den här skattesänkningen finansierar sig själv?

”Ingen är väl gladare än jag om det verkligen slår in. Men det bygger på att folk jobbar mer och får högre lön och vi får in skatteintäkter. Mitt utrymme för ytterligare arbetstimmar måste jag dock säga är begränsat”, säger Magdalena Andersson.

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion  

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Dela upp budgeten i två delar som på 1970-talet

DEBATT. Fram till 1977 fördelades statens utgifter på en drifts- och en kapitalbudget. Det är dags att återinföra ett sådant system, men denna gång med striktare regler för hur utgifter ska definieras så att rågången hålls, skriver Entreprenörskapsforums Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

I takt med att Sverige sedan 1990-talskrisen kraftigt amorterat ned statsskulden, har en ytterligare uppmjukning av överskottsmålet förespråkats av bland andra finansminister Magdalena Andersson.

Ett balansmål har föreslagits ersätta överskottsmålet. Det innebär att det offentliga sektorns finansiella sparande ska vara i balans över en konjunkturcykel vilket skulle öka utrymmet för finanspolitiska insatser.

Andra, som Carl Bennet och Johan Trouvé (Di 12/11), anser att lösningen på Sveriges infrastrukturunderskott är ett oberoende statligt bolag som finansierar investeringar. Detta kan vara bra, men en bättre lösning är att använda en kapital- respektive en driftsbudget för statens utgifter.

Klart står att det finns ett omfattande investeringsbehov i framför allt infrastruktur (fysisk och digital samt miljö/energi). Till detta kan läggas fördelning mellan generationer, alltså att ett alltför stramt överskottsmål gynnar framtida generationer på bekostnad av dagens genom att olika välfärdssatsningar uteblir.

Uppenbart bör Sverige även ha beredskap för att möta en kommande ekonomisk svacka. Fortsatta penningpolitiska insatser med än lägre räntor riskerar dock endast att ha begränsad eller ingen effekt och dessutom leda till ett ökat risktagande bland investerare i jakt på avkastning samt bidra till fortsatt tillgångsinflation (fastigheter, värdepapper mm). Ett större ansvar – måste – därför läggas på finanspolitiken.

Men även finanspolitik är förenat med betydande risker. Valbudgetar, nedprioritering av infrastruktursatsningar till förmån för offentlig konsumtion och expansiv finanspolitik för att dölja bristen på nödvändiga strukturreformer, är några.

En omläggning av finanspolitiken får inte inverka på genomförande av de nödvändiga strukturreformer som alltför länge uteblivit. Vilka dessa torde vara är välkända: en dåligt fungerande arbetsmarknad med stora strukturella matchningsproblem, kompetensförsörjningen, en dysfunktionell bostadsmarknad och en alldeles för långsam integration med alltför höga trösklar in på arbetsmarknaden.

Hur kan vi möjliggöra för finanspolitiska insatser i konjunkturstabiliserande syfte och minska den ”infrastrukturskuld” som upparbetats under decennier, samtidigt som offentlig konsumtion hindras från att urholka statens finanser och bromsa viktiga strukturreformer?

Ett sätt är att i statsbudgeten tydligt separera mellan löpande utgifter, såsom social-, rätts-, utbildnings- och försvarspolitik, och kostnader relaterade till investeringar, som fysisk och digital infrastruktur, miljö och energiinvesteringar.

För driftsbudgeten skulle det nuvarande (eller något stramare) överskottsmålet gälla medan kapitalbudgeten kan kopplas till ett mer väldefinierat skuldsättningstak. I dagsläget är kostnaderna för långsiktiga statligt garanterade lån extremt låga.

Ett överskottsmål för driftsbudgeten är nödvändigt för fortsatta amorteringar på statsskulden, vilket också skapar utrymme för framtida lånefinansierade investeringar. Men också för att kunna vidta mer kortsiktiga finanspolitiska åtgärder vid ett betydande efterfrågebortfall.

Fram till 1977 fördelades statens utgifter på en drifts- och en kapitalbudget. Anledningen till att det övergavs var att driftskostnader i allt högre grad definierades som kapitalkostnader och därmed kunna lånefinansieras. Detta berodde i sin tur på oklara och otydliga riktlinjer för hur statens kostnader skulle klassificeras.

Finanspolitiken (och även penningpolitiken) måste därför även fortsättningsvis omgärdas av strikta ramverk. Tydlighet i regelverket som hindrar att driftskostnader förkläds som investeringar är en nödvändig förutsättning för att en kapitalbudget ska kunna införas.

En oberoende analys och utvärdering av den samhällsekonomiska nyttan av investeringar bör också kopplas till införandet av en kapitalbudget.

Dagens budgetsystem har resulterat i att samhällskritiska investeringar får stå tillbaka till förmån för kortsiktig fördelningspolitik och konsumtion. Ett reformerat finanspolitiskt ramverk skulle tydliggöra statens kostnader samt möjliggöra för såväl infrastrukturinvesteringar som finanspolitiska insatser.

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor KTH

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor vid Blekinge Tekniska Högskola

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera