1515
Annons

M vill banta public service

Moderaterna vill ge SVT och SR mindre pengar, ta bort ”trams” och hårdare granska hur de klarar att vara opartiska och sakliga.

”Huvudproblemet är att public service är vänstervridet”, sade riksdagsledamoten och ombudet Edward Riedl i debatten på partistämman.

Christofer Fjellner.
Christofer Fjellner.Foto:Henrik Montgomery/TT

Stämman i Västerås slår fast att M senast till nästa stämma, 2021, ska ha ett förslag till mediepolitik och politik för public service klart, för att kunna sätta ner foten.

Arbetsgruppen som ska ta fram förslaget ska utreda hur programutbudet i SVT, SR och UR ska ”smalnas av, vässas och göras mer relevant ur ett public service-perspektiv”.

”Jag vill inte betala för tjocka hundar och eller hur präster hittar kärleken”, sade Matilda Ekeblad, ombud från Östergötland, när hon anspelade på två SVT-program.

Stämman säger också att det är skatter som ska finansiera det hela även i fortsättningen, men att det bör anslås ”avsevärt mindre skattemedel”. Kraven på saklighet och opartiskhet ska också följas upp mer än i dag, enligt stämman.

Annicka Engblom, riksdagsledamot, sade sig ha mött en påfallande tondövhet i möten med public service-bolagen om granskningen av hur de sköter sitt uppdrag.

Flera ombud argumenterade för att lägga ned public service helt. Missnöje finns också med att Moderaterna var med och banade väg för att byta tv-licensen mot en avgift, en skatt för public service för alla med arbetsinkomst, för inte så länge sedan.

”Skatten borde tas bort och public service bara ägna sig åt nyheter och samhällsinformation”, sade Anders G Johansson, ombud från Västra Götaland.

Christofer Fjellner från partistyrelsen sade att han förstår att det finns en frustration i Moderaterna om public service och hur partiet har hanterat frågan.

”Men jag tror inte att Moderaterna eller våra väljare vill avskaffa public service.”

”Men det måste bli mer saklighet, mindre vänster och ideologiskt trams”, sade Fjellner och undanbad sig fler inslag där vinkeln, enligt honom, är uppenbar och orimlig redan på förhand.


Nu är det fördel Ericsson i telekomkampen

Marknaden för telekomutrustning är fortsatt en tävling mellan tre dominerande spelare.

För närvarande har Ericsson den tydligaste medvinden - men har vd Börje Ekholms kanske svåraste prov framför sig.

Foto:Jack Mikrut

Den globala marknaden för telekomutrustning är en affär för framför allt tre stora spelare: den obestridda ettan Huawei och de nordiska rivalerna Ericsson och Nokia, som länge slagits om andraplatsen.

För närvarande går Ericsson bäst i trekampen. Det är slutsatsen när de tre bolagens första kvartal 2022 jämförs med samma period två år tillbaka.

Ericsson har ökat sin omsättning samtliga tre inledningar av året. Första kvartalet 2020 sålde man för knappt 49,8 miljarder kronor, vårvintern 2022 för nästan 55,1 miljarder.

Det är fortfarande klart mindre än Huawei, som senaste kvartalet omsatte det nästan fyrdubbla, motsvarande drygt 195 miljarder kronor.

Men den kinesiska jättens omsättning är tydligt fallande. För bara två år sedan, 2020, var den 40 procent högre.

Ett halvår tidigare hade bolaget stängts ute från Googles operativsystem Android.

Sedan dess har försäljningen av Huaweis smarta mobiler rasat, och 2021 avyttrades den helägda telefontillverkaren Honor.

De högre marginalerna på nätutrustning än konsumentprodukter delförklarar kombinationen tappad omsättning och ökad procentuell lönsamhet.

Huawei ägs helt av de anställda, men säger sig ändå vilja betraktas som ett noterat bolag.

Ändå redovisas bara totalomsättning och nettovinstmarginal på kvartalsbasis.

Från första kvartalet 2020 till samma period 2021 steg nettovinstmarginalen från 7,3 procent till 11,1.

I år har den fallit tillbaka till 4,3 procent.

Ericsson använder aldrig självt nettovinstmarginal för att beskriva sin lönsamhet, utan för närvarande EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader, och efter 2022 rensad EBITA-marginal.

Oaktat det hade i senaste kvartalet Ericsson den högsta nettovinstmarginalen av de tre bolagen: 5,3 procent.

Sämst i klassen var Nokia, med 4,1 procent.

Det är en klar förbättring från 2020, då marginalen var mindre än en procent - men sämre än i fjol.

Samtliga tre bolag har utmaningar.

Den viktigaste är att den totala kakan endast växer måttligt. 2022 blir femte året i rad som radionätsmarknaden tros öka, en prognos som dessutom har höjts. Men en tillväxt på fem procent mitt i ett stort teknikskifte belyser hur hårt operatörerna håller i pengarna.

Exakta marknadsandelar är en väl förborgad hemlighet, men Ericsson säger sig vinna mark, framför allt i Europa.

Det bör noteras att Ericsson, till skillnad från både Nokia och Huawei, i princip bara verkar inom radionät.

Flera analysfirmor pekar också ut svenskarna som världsledare inom segmentet. 

Men även om Huawei tjänar pengar även på annat är scenförändringen från bara några år sedan närmast total.

Förutom den kapsejsade telefonaffären vänder allt fler marknader Huawei ryggen vid inköp av telekomutrustning.

Det beror inte bara på den fleråriga kampanj som USA har drivit för att störa bolaget.

Såväl Ericsson som Nokia har upphört med all verksamhet kopplad till Ryssland, medan Huawei enligt Wall Street Journal så sent som i maj levererade utrustning till operatören Beeline.

Risken finns att ytterligare länder stängs för Huawei med den ryska aggressionen som argument.

Storpolitiken påverkar även Ericsson, som numera bara har en marginell verksamhet i Kina, och har anpassat kostnadskostymen genom neddragningar i flera led.

Bolaget hoppas också minska förlusterna i segmentet Digitala tjänster genom den nyligen aviserade sammanslagningen med Global Services, som driver mobilnät åt operatörer.

Minskade utgifter har varit Pekka Lundmarks tydliga strategi sedan han tog över Nokia i mitten av 2020.

Bolagets senaste kvartal hade sett bättre utan en nedskrivning på 1,1 miljarder för att dra sig ur Ryssland - men även Ericsson tog ut 900 miljoner ur böckerna för det.

Nokia måste nu klara av att föra vidare sina prisökningar till kunderna. Sedan tidigare är finländarna känt för att sällan eller aldrig ligga lägst i upphandlingar.

Det stora testet blir att höja priserna men ändå ge Ericsson en match i till exempel USA.

För Ericsson gäller det just nu att först få klartecken för 60-miljardersköpet av Vonage. Ericsson säger visserligen att man hela tiden siktat på första halvåret i år, men den första deadline som avtalades med Vonage har passerats och förlängts.

Nästa utmaning är att övertyga marknaden om att den starkt ifrågasatta affären verkligen är rätt. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?