ANNONS:
Till Di.se
SÖNDAG 22 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

M skärper ton om tiggeri och migration

  • Tiggare i Stockholm. Foto: TT

Moderatstämman väntas ge stort stöd för en strängare migrationspolitik.
Inom partiet finns dessutom tryck på ytterligare skärpningar.
Stämman väntas även rösta för ett nationellt tiggeriförbud.

"Det (ett förbud) skulle ge en möjlighet för till exempel ordningsvakter att tidigt göra klart att det inte är tillåtet att tigga utanför en mataffär", säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Tobé som anser att frågan om vad straffet ska vara måste utredas.

Men det är böter, inte fängelse, M tänker på.

"Vi tycker inte att det är ett allvarligt brott och poängen är snarare att stävja utvecklingen att det är fritt fram att tigga överallt i Sverige", säger Tobé som önskar sig en bred överenskommelse med Socialdemokraterna.

"Den här frågan behöver hanteras och jag noterar att S rör på sig i frågan", säger han.

Han hänvisar till att S först var emot förslaget att förbjuda organisering av tiggeri också och att de kan ändra sig om nationellt förbud före valet i september nästa år

"Det är en tidsfråga inom S, det skulle inte förvåna mig om det sker i augusti 2018."

Tiggerifrågan ingår i förslagen om lag och ordning där stämman är redo för beslut under fredagen.

I migrationsfrågan ska debatten klaras av först på söndag, men efter behandling i utskott är huvudlinjerna klara:

Ersätt på sikt dagens asylrätt med ett kvotflyktingsystem, skärp kraven för anhöriginvandring och inför möjlighet att avvisa asylsökande direkt vid gränsen.

När utskottet för migration diskuterade förslagen fanns ett tryck att ta ytterligare steg mot en skärpt migrationspolitik.

"Det är för att vi har fortfarande i dag stora migrations— och inte minst integrationspolitiska problem", säger partiets migrationspolitiska talesperson Johan Forssell.

Han bedömer att stämman kan komma att ta beslut om ytterligare skärpningar i enskilda frågor. En idé som förts fram är att Sverige ska kunna sätta ett tak för hur många asylsökande som kan tas emot per år.

"Med det system vi har i dag så går det inte att sätta något sådant tak, det blir någon typ av inriktning möjligtvis", säger Forssell.

Partistyrelsen vill i stället på sikt att Sverige och EU ersätter dagens rätt att söka asyl i EU med ett kvotflyktingsystem. Det innebär att asylansökningar ska göras utanför EU. Med ett kvotflyktingsystem blir det lättare för EU-länderna att sätta tak för asylmottagningen.

Forssell pekar på att Sverige under de tio åren före flyktingkrisen, före 2015, tog emot i genomsnitt 28 000 asylsökande per år.

Det är väl ungefär i de trakterna det bör ligga framåt", säger han.

År 2015 tog Sverige emot 163 000 asylsökande och 2014 81 000.

Partiets nya migrationspolitik innebär hårdare tag mot personer som fått avslag på sin asylansökan och ska utvisas. Till exempel vill man att fler som riskerar att gå under jorden i Sverige tas i förvar.

I stämmoutskottet enades man om att kommuner endast ska få ge "nödhjälp" till papperslösa i Sverige. Partistyrelsen hade föreslagit att endast "kortvarig" hjälp skulle tillåtas och "nödhjälp" anses vara en skärpning.

Utskottet enades om att en asylsökande som fått avslag inte ska få söka på nytt förrän tio år efter det att personen lämnat Sverige.

De fanns de i utskottet som ville strama åt vuxna papperslösas rätt till vård från dagens formulering "vård som inte kan anstå" till enbart akutvård.

Enligt Forssell fick partistyrelsen brett stöd för sina förslag om att det ska krävas språk- och samhällskunskapstest för att få bli svensk medborgare. Medborgarskapet ska kunna återkallas, under vissa omständigheter. Debatten om det verkar inte lika het som tidigare.

Det fanns de i utskottet som sade nej till partistyrelsens förslag om att man ska kunna bli svensk medborgare snabbare om man skaffar jobb och egen försörjning. Men den så kallade integrationsbonusen fick stöd i utskottet.

Tyck till