1515

M och KD vill ha svar från Wallström om Gui Minhai-möte

Både M och KD vill ha fler svar från utrikesminister Margot Wallström (S) angående ett omtalat möte om den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai.

Wallström vill inte säga om hon har förtroende för Sveriges ambassadör i Kina, eller inte. Men UD skickar nu inspektörer till ambassaden i Peking.

Stödmanifestation i Sverige för den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai.
Stödmanifestation i Sverige för den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai.Foto:Anders Wiklund/TT

”Det är ju otroligt viktigt att klarlägga detta”, säger Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark och framhåller att det är "skandalartat" om det skulle visa sig att ambassadören ordnade mötet på egen hand.

Men han framhåller också att Wallström snarast måste reda ut de motstridiga uppgifter som finns om vad som egentligen skedde och om vem som visste vad på UD.

En UD-källa uppger att Wallmark har informerats regelbundet och ofta om vad UD vetat.

Lars Adaktusson är utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Han säger att riksdagens utrikesutskott, där han sitter, i torsdags fick information av Wallströms kabinettssekreterare Annika Söder.

Hon sade samma sak, enligt Adaktusson, som sin chef dagen efter: att UD inte kände till den svenska Kina-ambassadörens besök och förehavanden i Stockholm eller det omstridda mötet. Efter det har sedan UD förtydligat och sagt att ingen på UD som ansvarar för Gui Minhai-ärendet kände till eller hade godkänt mötet som Lindstedt ordnade med kinesiska företrädare och Gui Minhais dotter Angela Gui.

”Det inger inte förtroende, det ger intryck av att viktiga rutiner inte fungerar, inte ens i ett så viktigt konsulärt ärende som Gui Minhai-ärendet är”, säger Adaktusson.

”Det är inte vilket ärende som helst och det handlar om Kina som vi vet ofta bryter mot mänskliga rättigheter”, säger han.

Om det visar sig att Kinas ambassad I Sverige var inblandad blir saken än allvarligare, anser Adaktusson.

”Det finns ju tydliga regler för hur utländska diplomater får agera. Där ingår inte att försöka inskränka värdlandets yttrande- och pressfrihet.”

Margot Wallström vill vänta till utredningen om Gui Minhai-mötet är klar innan hon uttalar sig om eventuellt förtroende för Lindstedt.

”Vi inledde ju en internundersökning och sedan har den pausats därför att Säkerhetspolisen har inlett en undersökning. Då får den ta sin tid och då ska den genomföras fullt ut så att vi får reda på vad som har hänt”, säger Wallström på väg ut från dagens utrikesministermöte i Bryssel.

UD klargjorde sent på fredagskvällen att departementets inspektörsfunktion skickas till ambassaden i Peking för att stötta ambassadpersonalen i deras arbete och för att få en tydligare bakgrund till vad som skett.

UD:s förhoppning är också att inspektörerna ska kunna stärka departementets förmåga att bistå Säpos förundersökning framöver, enligt UD:s presschef Patric Nilsson.

Men innebär det här att er interna undersökning har återupptagits igen?

”Nej, den interna undersökningen får vi inte driva så länge det pågår en förundersökning från Säpos sida. Men däremot, när det handlar om att vi ska dels stötta personalen och få en bakgrund av vad det är som har hänt, så kan vi skicka inspektörerna. Det kan vi göra inom ramen för vårt mandat utan att öppna den interna undersökningen”, säger han.

Margot Wallström vill inte svara på frågan om hur allvarligt hela det här ärendet är för UD.

”Det får andra spekulera i. Vad vi har framför för ögonen är säkerheten för den som är ett konsulärt ärende för oss”, säger Wallström, syftande på Gui Minhai själv.

Åklagare Hans Ihrman leder Säkerhetspolisens brottsutredning om det inträffade. Eventuellt kan det röra sig om brottet egenmäktighet vid förhandling med främmande makt, alltså att ambassadören har förhandlat utan regeringens godkännande. Vare sig hon eller någon annan är dock delgiven misstanke, enligt Ihrman.

En central fråga är vilken behörighet Lindstedt har haft. Det är inte givet att hon enligt lag måste ha haft exempelvis utrikesministerns uttryckliga godkännande till mötet och vad som avhandlades där.


Innehåll från AkaviaAnnons

Här är jobben där samhällsvetarna tjänar mest

Samhällsvetare arbetar ofta inom statlig sektor, men det är inom den privata som det är bäst betalt. För att öka chansen ytterligare till en högre lön är det till it, industri- och försäkringsbranschen du som samhällsvetare ska söka dig. Det visar statistik från fackförbundet Akavia.

Samhällsvetare är en bred yrkesgrupp av akademiker som har examen i bland annat statsvetenskap och nationalekonomi. Många jobbar som handläggare eller utredare i statlig sektor. 

– Det gör att lönenivåerna är förhållandevis låga. Framför allt för de personer som drivs av samhällsengagemang och jobbar inom intresseorganisationer har relativt låg lön eftersom många konkurrerar om de jobben, säger Caroline Lindeberg, löneexpert på Akavia. 

Akavia är ett fackförbund för akademiker som bildades 2020 av Jusek och Civilekonomerna. I dag samlar Akavia 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Som medlem har du tillgång till inkomstförsäkring samt individuell rådgivning om lön och arbetsrätt. 

Expertens 10 bästa tips för högre lön 

Stockholm betalar mest

Akavia har även Sveriges bästa lönestatistik för akademiker – något som kan vara avgörande vid en löneförhandling. Samhällsvetare inom statlig och kommunal sektor har medianlöner på 43 700 kronor respektive 42 500 kronor. De inom den privata sektorn har en medianlön på 48 700 kronor.

För de som jobbar i it-branschen är medianlönen högre, 54 800 kronor i månaden. 

– I storstäderna är lönerna generellt högre. Allra högst är de i Stockholm där samhällsvetarna har en medianlön på 47 800 kronor i månaden. Det är över 6 000 kronor mer än de som arbetar i Göteborg, Malmö och Lund, säger Caroline Lindeberg på Akavia.

Ta förhandlingen på allvar 

Att ta löneförhandlingen på allvar och vara väl förberedd kan ge stora avtryck i din plånbok. Eftersom begreppet samhällsvetare är ganska abstrakt är det bra att under lönesamtalet tydliggöra din kompetens och förklara för chefen vad du kan tillföra verksamheten, menar Caroline Lindeberg. 

– Var också medveten om att den enda stora möjlighet som du har till större lönelyft är när du byter jobb. Störst chans till högre lön har du om du byter arbetsgivare, men även om du byter tjänst inom din nuvarande arbetsplats och får nya och mer avancerade arbetsuppgifter. 

I snitt byter vi jobb sju till åtta gånger i livet. Missar du de tillfällena är det svårare att klättra på lönestegen. Vid den generella årliga lönerevisionen har du nämligen små chanser att höja din lön.

– Så släpp tanken på att gå in med en lägre lön för att sedan bevisa vad du kan och öka lönen i efterhand, säger Caroline Lindeberg.

Så bemöter du chefens argument på lönesamtalet  

 

Mer från Akavia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?