Moderaternas partiledare Ulf Kristersson tog under tisdagen en tur till Gotland i sällskap av oppositionspartnern, KD-ledaren Ebba Busch Thor.
De borgerliga partiledarna åkte ut på turné för att ta en titt på elvägen som utvecklas på ön.
KD och M, tillsammans med Liberalerna, ser elvägarna som en väg till att nå målet om att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent fram till år 2030.
”Jag tror att det här, parallellt med 5G-nätet, kommer vara den riktigt stora infrastrukturutbyggnaden och den är väsentligt mycket viktigare än höghastighetståg”, säger Ulf Kristersson.
På Gotland utvecklas en teknik där elen ska ledas från vägen upp till person- och lastbilarna trådlöst.
Projektet är ett av fyra som just nu drivs av Trafikverket.
Myndigheten har i en intervju med den här tidningen uppgett att tekniken för elvägar kan finnas på plats redan inom ett år. En sträcka mellan Stockholm, Göteborg och Malmö beräknas av Trafikverket kosta omkring 30 miljarder kronor.
Men för att elvägarna ska bli verklighet krävs politiska beslut. Stora investeringar måste göras för att man ska hinna bygga ut stora delar av det svenska vägnätet redan till 2030.
Då måste staten öppna plånboken, hävdar Ulf Kristersson.
”Att staten måste medverka i detta är uppenbart. Staten äger de stora vägnäten och ska vara drivande i detta”, säger han.
Men för att kunna ta de beslut som krävs, måste notan klarna.
”Vi behöver veta hur mycket pang man kan få för pengarna, de kalkylerna saknas i dag för att politiken ska kunna ta vägvalet”, säger Ebba Busch Thor.
Den snäva tidsramen är också en anledning till att oppositionspartierna nu kraftsamlar.
”Färdplanen mot full omställning av transportsektorn måste bli mycket mer konkret och realistisk. Det är inte särskilt lång tid kvar till 2030. Hade Ulf och jag suttit i regeringsställning i dag så hade vi konkretiserat den på ett helt annat sätt”, säger Ebba Busch Thor och tillägger att förhoppningen är att hon ska kunna presentera fler förslag mot elektrifiering under nästa år.
Hägrar gör Trafikverkets preliminära beräkningar som visar att en elektrifiering av 5 procent av det statliga vägnätet, omkring 500 mil, skulle stå för en koldioxidutsläppsminskning på uppåt 50 procent.
Men teknikläget, lagar och regler och frågan om vilken standard EU ska enas om för elvägar och eldrivna lastbilar, gör att elvägarna kan dröja.
Enligt IVL Svenska miljöinstitutet och Världsnaturfondens färska rapport om möjliga utsläppsminskningar för svensk transport kommer elvägarna endast stå för 6 procent av minskningen till 2030, de stora effekterna kommer först efter den deadline klimatmålen fastställer.
Trots det tror Ebba Bush Thor inte att risken är överhängande för att man lägger för många ägg i samma korg när man satsar på elvägar.
”Inte om man ser till att vi fortsätter satsa på och utveckla andra trafikslag”, säger hon.
Ett av de trafikslagen är inte Januariavtalets överenskommelse om höghastighetståg. Där står M och KD kvar i sitt nej.
”Elvägar ska ses i jämförelse med andra investeringar. Att leka med tanken på att lägga ner 300 miljarder på höghastighetståg, frågan är var pengarna skulle göra störst nytta?”, säger Ulf Kristersson.
