1515
Annons

M kräver svar om arbetsförmedlingen: ”En djupt dysfunktionell verksamhet”

Situationen på Arbetsförmedlingen har blivit ohållbar och nu måste regeringen presentera en plan för att styra upp verksamheten. Det anser Moderaterna, som kräver att den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark infinner sig i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Foto:Jonas Eng, Johan Nilsson/TT, Jonas Ekströmer/TT

Problemen på Arbetsförmedlingen avlöser varandra och så sent som på torsdagen kom nya larm om att de privata aktörer, som i framtiden ska ta över stora delar av verksamheten, nu riskerar att slås ut.

Om några veckor, den 1 oktober, är det tänkt att den avgående generaldirektören Mikael Sjöberg ska komma till riksdagens arbetsmarknadsutskott, för att berätta om läget.

Men nu kräver Moderaterna att även den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) infinner sig i riksdagen.

”Det är arbetsmarknadsministern och politiken som ska redogöra för hur man tänker reformera arbetsförmedlingen”, säger Mats Green (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson.

”Jag tänker inte sitta på arbetsmarknadsutskottet och diskutera Arbetsförmedlingens organisation med en avgående generaldirektör”, fortsätter han.

Enligt Mats Green är bristerna på Arbetsförmedlingen mycket omfattande och han anser nu att regeringen måste redovisa hur planen ser ut för att kunna hjälpa de arbetssökande och möta en vikande konjunktur.

”Regeringen måste sluta låtsas som att man inte sitter i regering och börja agera”, säger han och fortsätter:

”Januariöverenskommelsens parter är uppenbarligen djupt oense om hur man ska ha det, men både medarbetare på Arbetsförmedlingen men framför allt arbetssökande måste få klarhet i vad som gäller.”

Ett tydligt uttryck för bristerna på Arbetsförmedlingen, anser Mats Green, är att 350.000 personer just nu är arbetslösa, samtidigt som många företag har svårt att få tag i arbetskraft.

”Att säga att det är ett underbetyg är bara förnamnet. Detta är en djupt dysfunktionell verksamhet och det är inte acceptabelt”, säger han.

Och enligt Mats Green är det inte pengarna som saknas, utan en fungerande organisation.

”Man behöver koncentrera sig på sina kärnuppgifter och se till så att arbetssökande får den hjälp och det stöd de behöver för att komma i jobb”, säger han.


Innehåll från MikrofondenAnnons

Så kan investeringar ge vinst för hela samhället

Civilsamhället spelar en stor roll i att lösa många av dagens samhällsutmaningar. Samtidigt saknas ofta möjligheter till finansiering för de företag och föreningar som gör störst skillnad. Där kommer Mikrofonden in i bilden.

– Det vi gör är en enormt god affär för samhället, säger vd:n för landets största sociala investerare.

Mikrofonden brukar kalla sig för kooperationens och civilsamhällets egna riskkapitalister. I portföljen har de investeringar för nästan 18 miljoner kronor i 125 företag, föreningar och kooperativ som skapar samhällsnytta.

– Vi är Sveriges största sociala investerare – och samtidigt den minsta eftersom vi arbetar med mikroinvesteringar, säger Mikrofondens vd Ylva Lundkvist Fridh.

Mikrofonden erbjuder garantier och investeringar till verksamheter och projekt inom social ekonomi och lokal utveckling. Många av dem har ofta svårt att få finansiering, även om det oftast handlar om mindre summor och deras återbetalningsförmåga är god. Där fyller Mikrofonden en viktig funktion och det är samhället som är den stora vinnaren när pengar satsas i den sociala ekonomin. Därför borde det offentliga avsätta mer medel till sociala investeringar, menar Ylva Lundkvist Fridh.

– De företag som vi stöttar gör det till exempel möjligt för långtidsarbetslösa att få arbete. Det skapar minskade kostnader för offentlig sektor och minskat lidande för människor i utanförskap, säger hon.

Även föreningar och företag som vill förvalta sitt kapital på ett socialt ansvarsfullt sätt kan vända sig till Mikrofonden som en del i CSR-arbetet. Då kan pengarna göra nytta och företaget maximera sin positiva påverkan på samhället.

– Det behövs verkligen riskvilliga investeringar i civilsamhället för att lösa de samhällsutmaningar vi står inför idag, säger Ylva Lundkvist Fridh.

En av föreningarna som blivit finansierade av Mikrofonden är Egnahemsfabriken på Tjörn, som arbetar för att fler människor ska kunna ha möjlighet att bygga och äga sin egen bostad.

– Som litet kooperativ är det svårt att få lån. Tack vare Mikrofonden kan vi ha flera självbyggare som bygger sina egna hus hos oss samtidigt, säger Egnahemsfabrikens projektledare Tinna Harling.

88 procent av de sociala företagen i Sverige vill växa, visar en rapport från Mötesplats Social Innovation. Det största hindret är just finansiering. Det saknas finansiella erbjudanden som är anpassade till föreningar som inte har vinstutdelning. I många fall handlar det också om att verksamheterna saknar säkerheter och då har svårt att få banklån.

– Där har vi en jätteviktig roll i att hjälpa de sociala företagen att bli bankmässiga. Det är trots allt så att sociala företag har högre överlevnadsgrad än andra och där kan pengarna verkligen göra nytta. Det tjänar alla på, säger Ylva Lundkvist Fridh. 

Vill din verksamhet investera i Mikrofonden? Eller söker ni finansiering? 

Läs mer och kontakta oss på: www.mikrofonden.se/  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mikrofonden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?