1515
Annons

Lyxhotellet överlevde krig och spanska sjukan – ”Vi ska klara covid-19 också”

För lyxhotellet Grand Hôtel i Stockholm blev oktober den bästa månaden sedan pandemin bröt ut i mars. Men säg den glädje som varar. Den gångna helgen bröts en fin svit med sex helger i rad med full beläggning. Orsak: Folkhälsomyndighetens nya råd.

Grand Hôtels vd Pia Djupmark.
Grand Hôtels vd Pia Djupmark.Foto:Joey Abrait

Till saken hör att alla rum inte är tillgängliga för uthyrning. Grand Hôtel utnyttjar den låga beläggningen under pandemin till att renovera rummen på plan fem och sex i huvudbyggnaden. När det väl är färdigt har i princip hela hotellet renoverats under det senaste decenniet. För det blotta ögat är det mest uppenbara att fasaden har återfått sin ursprungliga färg.

Grand Hôtel sträcker sig genom flera fastigheter längs Södra Blasieholmskajen i Stockholm och när det varit fullbokat sex helger i rad innebär det att cirka 200 av hotellets 273 rum haft gäster.

”Vi på Grand har drabbats på precis samma sätt som hela besöksnäringen”, understryker vd Pia Djupmark.

”Just i oktober har vi haft ovanligt bra beläggning, 55 procent, men räknat från mitten av mars är det en katastrof. Vi har haft så låg beläggning som tio procent i april.”

Därefter förbättrades läget successivt, men den optimistiska utveckling som märktes under hösten bröts när smittspridningen ökade och nya, skärpta råd utfärdades. 

Enligt Benchmarking Alliance, som tar fram statistik för besöksnäringen, var priset på hotellrum i Stockholm 25 procent lägre i oktober än under samma månad förra året. Det gäller inte Grand Hôtel, som avhåller sig från att rea ut rum. 

”Vi har varit duktiga på att inte sänka våra priser. I oktober hade vi högre snittpriser än oktober förra året. Jag tror att det beror på att vi har många sviter, ett 70-tal i olika storlekar, och att när våra gäster unnar sig någonting extra så kostar de på sig en svit”, säger Pia Djupmark, som vi träffar i en nyrenoverad svit i Bolinderska palatset, där 19 rum och sviter just står färdiga.

Under coronapandemin har Grand Hôtel renoverat flera rum. Pia Djupmark, vd, visar runt.
Under coronapandemin har Grand Hôtel renoverat flera rum. Pia Djupmark, vd, visar runt.Foto:Joey Abrait

Det uppsving som delar av hotellbranschen upplevde under semesterperioden i somras gick Stockholm helt förbi, konstaterar konsultföretaget Annordia i sin senaste rapport ”Hotellmarknadens konjunkturbarometer”. 

”När pandemin kom stod vi inför vår högsäsong. Grand är ett internationellt hotell och de flesta utländska gästerna kommer på sommaren. Då har vi de högsta priserna och de högsta intäkterna. Men de utländska gästerna uteblev helt och vi fick ett väldigt stort tapp”, säger Pia Djupmark.

I normala fall är mellan 75 och 80 procent av Grand Hôtels gäster från utlandet. Nu är förhållandet det omvända. Gästerna är i huvudsak inhemska, de utländska är få.

Det som gått allra bäst under pandemin är hotellets restauranger. Mathias Dahlgrens Matbaren tappade förvisso sin stjärna i Guide Michelin i februari, men den franska guiden är en vägledning framför allt för utländska gäster och dessa försvann som sagt ändå av andra orsaker. Matbaren hade för första gången öppet hela sommaren och svenska gäster hittade dit. 

”Det hade vi beslutat redan innan pandemin kom hit, eftersom sommaren är vår högsäsong och det inte är så många finkrogar som är öppna då”, säger Pia Djupmark.

”Det går inte lika bra som förra året, det vill jag verkligen poängtera, men det går hyfsat bra och de har ingen korttidspermitterad personal längre.”

”Jag tror det beror på att folk sitter hemma och jobbar. Man får inte träffa så mycket, folk reser inte, de gör inte av med så mycket pengar, men det finns ett behov att hitta på saker. Och då går man ut och äter.”

Grand Hôtel äger även grannhotellet Lydmar och The Sparrow på Birger Jarlsgatan vid Stureplan, som öppnade i februari 2019. 

”Lydmar är ett inarbetat varumärke och går hyfsat, i linje med hur vi går. The Sparrow hade bara varit öppet ett år när corona kom och har inte samma position på marknaden ännu”, säger Pia Djupmark. 

Grand Hôtel är jätten i det här sammanhanget och svarar för 84 procent av de tre hotellens sammanlagda omsättning. Förra året var Grands bästa genom tiderna med en omsättning på 573 miljoner kronor. 

”Det såg ut att bli ett ännu starkare 2020. Vi hade så mycket bokat, vi var fulla av energi och optimism och så kom det här.”

I stället blev det till att genomföra besparingar, bland annat personalminskningar.

”Vi är färre personer som jobbar här i dag, absolut. Det var 330 heltidstjänster, nu är vi ungefär 100 färre, runt 220 tjänster”, säger Pia Djupmark.

”Men på restaurangerna har vi kunnat ta tillbaka folk, vilket är härligt.”

Grand Hôtel är helägt av Wallenbergs investmentbolag Investor INVE B +1,18% Dagens utveckling , som genom ett separat bolag också äger hotellfastigheten. 

”Det är en fantastisk fördel och ett privilegium så klart med ägare som tänker långsiktigt.”

”Grand Hôtel har funnits sedan 1874 och har aldrig stängt. Inte en enda gång. Första och andra världskriget klarade man, spanska sjukan också, så jag brukar säga att vi ska väl klara covid-19 också.”

 


Sverige ska öka beredskapen för ny covidvåg

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att snabbt ta fram en beredskapsplan för om covidsmittan ökar igen i Sverige.

Det väntas regeringen ta beslut om i dag.

”Så att vi har en beredskap för kommande smittspridning. Att pandemin pågår är rätt uppenbart och vi har avvecklat våra restriktioner, så vi behöver skaffa oss en beredskap för att situationen kan förändras”, säger socialminister Lena Hallengren till TT.

Den 1 april avskaffades pandemilagen och med den de sista restriktionerna.

Folkhälsomyndigheten ska nu i samråd med berörda myndigheter senast den 29 april ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och andra eventuella smittskyddsåtgärder i händelse av ökad smittspridning och vid vilka situationer och i vilken ordning de ska införas. 

Exakt vilka råd och rekommendationer det kan bli är svårt att gå in på, enligt Hallengren.

”De behöver helt enkelt beskriva i vilka lägen och situationer som vi kan behöva ge olika råd och eventuella restriktioner”.

”Även om pandemin inte är över, så skulle vi inte ha avvecklat pandemilagen och alla restriktioner om vi trodde att vi snart skulle införa dem igen. Däremot vet vi ju inte hur omvärlden utvecklas, så de behöver bedöma vilka situationer vi kan behöva ta höjd för”, säger Hallengren.

TT: Vad betyder det att pandemilagen är avskaffad om vi skulle få en allvarlig våg igen?

”Det betyder att vi inte kan reglera på det sätt som pandemilagen gav oss möjlighet, den skiljer ju ut olika verksamheter och att vi inte behandlar alla offentliga verksamheter på samma sätt. Den precisionen och det mandatet att bemyndiga myndigheterna att vidta inskränkningar för företag och privatpersoner har vi inte”.

TT: Men finns inte risken att samma problem uppstår igen, vilket var skälet till att pandemilagen infördes?

”Jo, i så fall gör det det, men vi ser inte det som det mest troliga. Nu har vi kunskap om pandemin, vi vet alla hur vi ska bete oss och vi kan mycket mer om viruset, så det handlar mer om att råd och rekommendationer kommer in i rätt läge”, säger Lena Hallengren.

Regeringen slår fast att råd, rekommendationer och smittskyddsåtgärder ska vara proportionerliga och inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till ändamålet.

Grundläggande fri- och rättigheter, såsom mötes-, demonstrations- och religionsfriheten ska värnas.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?